Tycke och smak skiljer sig ju alltid åt... Själv har jag kanske ingen utpekad favoritlinje att köra, men jag gillar när en linje tar lite tid att köra (typ när en vända fram och tillbaka kan ta drygt två timmar, erbjuder en viss omväxling under sin sträckning, har vissa utmaningar längs med linjen samt har en del tryck av och till. Varianter på detta är bl.a. linje 55 (före den 13/12 i år), 161, 163, 165, 509 (när den fortfarande gick till Djursholms torg), 512, 708, 816, 821 osv. Även nattlinjer och vissa blåbusslinjer var kul och omväxlande.
Det jag däremot avskydde var monoton körning som att tröska på motorväg eller landsväg med få stopp eller bara mata till en större knutpunkt i ena änden. Var t.ex. inte så begeistrad i att köra Flygbussarnas linje till Skavsta. Direkt själsdödande upplever jag korta matarlinjer med långa mellanliggande uppehåll som bl.a. 127, 133, gamla 160 till Årsta västra, 503 när den gick lokalt i Bergshamra osv. Det absolut värsta är annars viss ersättningstrafik mellan två punkter. Linje 131 (Hissbanan i Liljeholmen) är/var en sådan.
