Motorvägar kompletteras i framtiden eller inte ?

[Olof Lagerkvist]

Runt Ö-vik är det 3000 - 4000 fordon/dygn. Lite mer genom orten.
Runt Skellefteå är det ännu färre fordon.

På E4 genom Skellefteå är det ca 27000 fordon/dygn och genom Övik ca 22000. Förbifarten skulle i Skellefteå ta bort ca 25% av den totala trafiken och nära 100% av den tunga trafiken. Gissar att det är liknande siffror för Övik. Så förbifarter är väldigt väl motiverade!

Ni pratar nog lite olika språk. Siffrorna som "pnott" hämtat är från trafikflödeskartan och där är det oftast fordon per riktning och dygn. Dina siffror är högst troligen för båda riktningarna sammanräknat och troligtvis för någon form av maxdygn under en mätperiod eller liknande.

[Anders Noren]

På E4 genom Skellefteå är det ca 27000 fordon/dygn och genom Övik ca 22000. Förbifarten skulle i Skellefteå ta bort ca 25% av den totala trafiken och nära 100% av den tunga trafiken. Gissar att det är liknande siffror för Övik. Så förbifarter är väldigt väl motiverade!


Ni pratar nog lite olika språk. Siffrorna som "pnott" hämtat är från trafikflödeskartan och där är det oftast fordon per riktning och dygn. Dina siffror är högst troligen för båda riktningarna sammanräknat och troligtvis för någon form av maxdygn under en mätperiod eller liknande.

Man brukar i och för sig redovisa båda riktningarna sammanräknat om det är ÅDT (årsdygnstrafik, dvs. genomsnittlig trafikmängd per dygn) som avses. Om det är dimensionerande timme som avses är det däremot vanligt att man redovisar per riktning eftersom topparna inträffar vid olika tidpunkter på dygnet och dessutom typiskt sett är högre på morgonen än på eftermiddagen. Det vore alltså teoretiskt möjligt att låta en infartsled mot en stad ha två körfält in men bara ett körfält ut.

I vilket fall som helst är det normalt att trafiken är lika stor i båda riktningarna sett över hela dygnet varför det oftast inte är så relevant att redovisa riktningarna separat.

Vad beträffar avlastningen är det värt att tänka på att i städer så utgörs det mesta av trafiken på genomfarten av trafik med start- och/eller målpunkt i tätorten, dvs. trafik som inte är genomfartstrafik och därför i stor utsträckning inte kommer att välja en förbifart eftersom den sällan blir en användbar delsträcka vid en förflyttning inom tätorten. En stor del av den tunga trafiken är dessutom bussar som inte kommer att använda en förbifart. Det är därför som "förbifarter" ofta läggs nära, eller i, tätorten - den rena förbifartstrafiken är så liten att det sällan är värt att bygga en ny väg enbart för den. En förbifart raka vägen mellan Bureå och Kåge skulle antagligen kosta mer än den smakar.

[Freke]

På E4 genom Skellefteå är det ca 27000 fordon/dygn och genom Övik ca 22000. Förbifarten skulle i Skellefteå ta bort ca 25% av den totala trafiken och nära 100% av den tunga trafiken. Gissar att det är liknande siffror för Övik. Så förbifarter är väldigt väl motiverade!


Ni pratar nog lite olika språk. Siffrorna som "pnott" hämtat är från trafikflödeskartan och där är det oftast fordon per riktning och dygn. Dina siffror är högst troligen för båda riktningarna sammanräknat och troligtvis för någon form av maxdygn under en mätperiod eller liknande.

Nej, jag är övertygad om att vi pratar samma språk. Mina siffror för Skellefteå är från Trafikverkets förstudie i Skellefteåprojektet "http://www.trafikverket.se/skellefteaprojektet" Precis som Anders Noren skriver så är det ofta väldigt stor skillnad inom och utom tätort, "pnotts" siffror är utanför tätort. I Skellefteå räknar man att endast 8% på E4 i centrum är genomfartstrafik (dvs trafik med både start och mål utanför tätorten, t.ex. trafik mellan Bureå och Kåge). En förbifart skulle ta över dessa 8% plus uppskattnings vis 10-15% av de som har start och/eller mål inom tätorten. Att enbart dimensionera vägar efter trafikmängd blir lite trubbigt, i så fall skulle nog motorvägar endast finnas i tätorterna... En förbifart Skellefteå har sin största förtjänst i att avlasta trafiken i Centrum, inte att genomfartstrafiken ska tjäna en minut. I Sverige ansvarar staten (Trafikverket) för trafik mellan och förbi orter, och kommunerna för trafik inom tätorter. Därför är Trafikverket ofta rätt så ovilliga att bygga förbifarter när de i första hand gynnar den kommunala trafiken.

[pnott]

Trevligt att diskussionen tog fart igen. Det här är ett intressant ämne!

Ni pratar nog lite olika språk. Siffrorna som "pnott" hämtat är från trafikflödeskartan och där är det oftast fordon per riktning och dygn. Dina siffror är högst troligen för båda riktningarna sammanräknat och troligtvis för någon form av maxdygn under en mätperiod eller liknande.

Jag redovisade mycket riktigt flödet per riktning och om jag inte missminner mig så skrev jag också det. Jag valde att redovisa siffror för flödet en bit utanför tätorten för att ge en uppfattning om hur stor genomfartstrafiken är som högst. Resten av trafiken genom tätorten är lokal trafik och den kommer att finnas kvar inne i tätorten även om  man bygger en förbifart.

[Daniel P-son]

Ja, jag var alltså kanske inte 100% realistisk (eller seriös för den delen). Det var väl mer ett en önsketänkande om ett mer sammanhängande motorvägsnät. Men som ni påpekar finns ju knappast behovet av så pass omfattande utbyggnader.

[Daniel P-son]

Inga tankar om numreringssystem? Tydliggörande (många som idag går runt och tror att alla E-vägar är motorvägar) eller bara dyrt och onödigt?

[pnott]

Inga tankar om numreringssystem? Tydliggörande (många som idag går runt och tror att alla E-vägar är motorvägar) eller bara dyrt och onödigt?

Ok då. Här kommer mina åsikter 
Det är klart att ett system med M-nummer för motorvägar har sina fördelar.
+Om vi hade haft M-nummer för motorvägar och samma A-nummer för parallell landsväg, så skulle vi inte behövt skylta omledningsvägar separat som vi gör idag. Det systemet är ju både klumpigt och inkonsekvent genomfört.
+ Med M-nummer så hade det framgått tydligt att man skyltar mot en motorväg, och sluppit lägga in de gröna plattor som vi har i hänvisningsskyltarna idag. Just detta är ju lite förvirrande - Europavägens nummer har grön bakgrund och skyltning på och mot motorväg har också grön bakgrund.
Men även om dessa saker hade kunnat lösas elegantare med M-nummer, så är de lösta. Sen finns det ju en nackdel också.
- Dubbelskyltning kan vara förvirrande i sig. Vilket nummer är det man ska lägga på minnet? Vart ska jag ta vägen när motorvägen upphör (för som vi har diskuterat ovan så är ju inte våra motorvägar sammanhängande)?
På det hela taget så skulle jag rösta för att behålla nuvarande system.

[Freke]

Inga tankar om numreringssystem? Tydliggörande (många som idag går runt och tror att alla E-vägar är motorvägar) eller bara dyrt och onödigt?

Tycker att man lägga på en bokstav till befintligt vägnummer för att visa standard. T.ex. "M E4" för motorväg, "S E4" för mötessepererad väg och "P E4" för parallellväg.

Eller ett helt nytt riksnummersystem där motorvägar skyltas "M<vägnummer>" parallellt med europavägar:
1: Karesuando - Göteborg
3: Haparanda - Stockholm - Nynäshamn
5: Uppsala - Norrköping - Karlskrona
7: Stockholm - Helsingborg
8: Malmö - Karlskrona
9: (Oslo)- Trelleborg
10: (Narvik) - Luleå
11: (Bodö) - Skelleftehamn
12: (Mo i Rana) - Holmsund
13: Vilhelmina - Härnösand
14: (Trondheim) -Sundsvall
15: (Oslo) - Sveg - Sundsvall
16: (Oslo) - Gävle
17: (Röros) - Enköping
18: (Oslo) - Stockholm
19: Mora - Jönköping
20: Göteborg - Stockholm
21: Borlänge - Mjölby - Karlskrona
23: Linköping - Växjö - Malmö
24: Göteborg - Jönköping - Oskarshamn
25: Jönköping - Halmstad
26: Halmstad - Kalmar
27: Göteborg - Karlskrona
28: Helsingborg - Kristianstad
29: Malmö - Ystad


Skickat från min SM-A500FU via Tapatalk

[David M]

Låter extremt omständligt. Visst kunde man tycka att europavägar bör ha något "prefix" för att visa om det är motorväg eller inte (enda landet jag vet där i princip varje europaväg är en motorväg är Danmark, med undantag för E55 sista tre milen mellan Sydmotorvejen och Gedser och närmast färjelägena i Helsingör, Hirtshals, Esbjerg och Fredrikshavn) - Men är det så relevant? Om man ska till en adress som ligger längs med vägen E22 där E22:an inte är motorväg så kommer man att köra dit oavsett vad man än tror om europavägens status.

[Niklas Bygdestam]

Tycker att man lägga på en bokstav till befintligt vägnummer för att visa standard. T.ex. "M E4" för motorväg, "S E4" för mötessepererad väg och "P E4" för parallellväg.

Eller ett helt nytt riksnummersystem där motorvägar skyltas "M<vägnummer>" parallellt med europavägar:
1: Karesuando - Göteborg
3: Haparanda - Stockholm - Nynäshamn
5: Uppsala - Norrköping - Karlskrona
7: Stockholm - Helsingborg
8: Malmö - Karlskrona
9: (Oslo)- Trelleborg
10: (Narvik) - Luleå
11: (Bodö) - Skelleftehamn
12: (Mo i Rana) - Holmsund
13: Vilhelmina - Härnösand
14: (Trondheim) -Sundsvall
15: (Oslo) - Sveg - Sundsvall
16: (Oslo) - Gävle
17: (Röros) - Enköping
18: (Oslo) - Stockholm
19: Mora - Jönköping
20: Göteborg - Stockholm
21: Borlänge - Mjölby - Karlskrona
23: Linköping - Växjö - Malmö
24: Göteborg - Jönköping - Oskarshamn
25: Jönköping - Halmstad
26: Halmstad - Kalmar
27: Göteborg - Karlskrona
28: Helsingborg - Kristianstad
29: Malmö - Ystad


Skickat från min SM-A500FU via Tapatalk

Om man u ska utgå från den här nummerlistan så är det en väg jag vill ändra på. Det gäller väg 7. Den bör i sådana fall gå Stockholm - Helsingborg - (Köpenhamn).

Numret 7 kan sträckan få ha då på svensk del, så det blir i alla fall till Öresundsbron. Vad danskarna sedan gör får de avgöra själva då om detta skulle införas.

[Niklas Bygdestam]

Egentligen är motorvägarna i Sverige mer sammanhängande än vi tänker oss dem. För i Sverige har man byggt ut motorvägsnätet genom åren så att de på sina sträckor avlöser mellan motorväg och motortrafikled. Svenska motortrafikleder fungerar som smalare motorvägar där ett körfält ofta saknas.

Men i princip går det från Skåne en lång del upp till norska gränsen idag vid Svinesund, dvs E6 som numera är klar och sedan har vi E4 som går från E6/E20 i Helsingborg och mot Jönköping, Stockholm, Uppsala, Gävle och vidare norrut. På E4 får väl Axmartavlan ses som slutet då motorväg/motortrafikled slutar där och blir avlöst av lite enklare lösningar. Men mötesfritt är det upp till en bit norr om Hudiksvall.

Angående nummer på vägarna då. På sätt och vis hade det varit smidigt att de E-nummer som finns idag hade kompletterats med några nationella nummer också. Gärna vägnummer som också visar vägstandard. I de flesta länder har man så idag, och detta skulle kunna underlätta internationell trafik.

Motorvägar i Sverige borde alltså ha nummer som M1 eller A1.

M kan faktiskt verka logiskt med M som i Motorväg. Men jag föreslår faktiskt att man istället inför nummer med A före som t ex A1. A kan då givetvis tolkas som Autobahn, Autostrada osv. Och det är på sätt och vis meningen i internationellt perspektiv. Men det kan också betyda A-klass, dvs högsta klass på väg om man vill ha en mer "helsvensk" tolkning.

Vilka vägar skulle då få dessa A-nummer i Sverige då? Ju motorvägar så klart, men också motortrafikled faktiskt. I Schweiz gör man på det viset. Där sätter man ut A-nummer både på motorväg och motortrafikled på samma sätt. Detta skulle bli ett smidigt system.

I princip kan man bygga upp ett system längs med en sträcka dör bokstaven A finns på vägnumret enbart på de delar som är just motorväg eller motortrafikled. Medan de delar som är landsväg har samma nummer med utan A. Så en väg kan då alltså först en längre sträcka heta A1 så länge det är motorväg eller motortrafikled och sedan bara heta 1 på delar som är landsväg emellan, blir det sedan åter motorväg eller motortrafikled kan den åter heta A1 igen osv.

Som exempel kan vi tänka oss att vi döper E4:an till väg 1 på hela sträckan.  Då skulle den heta A1 från Helsingborg till Axmartavlan, sedan 1 från Axmartavlan till Söderhamn, A1 från Söderhamn till Hudiksvall, sedan 1 från Hudiksvall till Sundsvall, därefter åter A1 från Sundsvall till Timrå och så skulle det fortsätta på detta sätt vidare norrut.

Just detta att hålla sig till ett nummer men lägga till en bokstav som visar standarden finns i många länder och brukar fungera bra där.

E-numrena behålls dock givetvis parallellt då på vägarna. Även detta har man i flera länder. Så svenskar som bara är vana vid E-nummer kan fortsätta utgå från dessa om de vill det.

[Freke]

Om man u ska utgå från den här nummerlistan så är det en väg jag vill ändra på. Det gäller väg 7. Den bör i sådana fall gå Stockholm - Helsingborg - (Köpenhamn).

Numret 7 kan sträckan få ha då på svensk del, så det blir i alla fall till Öresundsbron. Vad danskarna sedan gör får de avgöra själva då om detta skulle införas.

Väg 8 (Köpenhamn) - Karlskrona kanske   !?

Skickat från min SM-A500FU via Tapatalk

[Anders Noren]

Att ha särskilt vägnummer för att en väg är motorväg istället för landsväg är som att ha ett särskilt gatunamn för att gatan är 24 m bred istället för 18.

[Niklas Bygdestam]

Att ha särskilt vägnummer för att en väg är motorväg istället för landsväg är som att ha ett särskilt gatunamn för att gatan är 24 m bred istället för 18.

Säg det i de länder där man har så.

Dessutom byter ju inte vägen nummer helt om man skulle ha ett system där en väg är motorväg först en bit, blir landsväg en sträcka och sedan motorväg igen inte nummer om den skulle heta t ex A1, sedan bara 1 en bit för att åter bli A1 igen. Det visar bara vägens standard.