Bra fråga, ställ den gärna till SL som ska beställa speciallösningar såfort något nytt ska köpas in. 
Nja, det där är inte riktigt rättvist. Allt handlar om standarder. Järnvägstrafik överlag har en mera utbredd standard för fordon. Ofta nationell eller inom Europa osv. med någorlunda gemensamma profiler, spårvidder, koppel mm. Befintliga banor med fordon som inte ska gå någon annanstans får dock ofta särlösningar då nya fordon ofta byggs för att klara krav och behov på just en specifik bana och ibland även vara kompatibla med äldre vagnpark. Skulle man däremot bygga något helt nytt idag så tittar man nog däremot en hel del på vad som finns att tillgå i standardutbudet.
Jämför med t.ex Arlandabanans X3 som är anpassade för en avvikande plattformshöjd eller just existerande (och ganska gamla) tunnelbanor världen över. Det kan skilja just på sådant som plattformshöjd, men även plattformslängd, frirumsprofil, indelning av dörrar för befintliga eller kommande plattformsbarriärer etc. Det innebär tyvärr krav på mera ”skräddarsydda” produkter även om det driver kostnaderna. Alternativet är annars att, mer eller mindre, bygga om alla systemen helt från grund för att standardisera dem... och det är definitivt bra mycket dyrare än att anpassa fordonen.
