Prototyppannkaka i Göteborg...

[Gunnar D]

GS B42 21 (Volvo B 75506/VBK) med chassinr X2 och första regdatum 28 apr 1964 bör ha varit en av de första renodlade högerbussar som levererades i Sverige. GS anpassade några mindre busslinjer för att kunna trafikeras av högerbussar innan Dagen H. Här syns dock B42 21 vid Eriksberg Krokängsporten en eftermiddag i mars 1977.

Mvh Gunnar

[Ulf Berlin]

Trevlig bild och kul med häcken på CR76an i förgrunden.
I den lilla rutan till vänster under förarfönstret visar säkerligen vagnens turnummer?/Ulf

[Mr H]

Trevlig bild och kul med häcken på CR76an i förgrunden.
I den lilla rutan till vänster under förarfönstret visar säkerligen vagnens turnummer?/Ulf

Hette inte tom bussarna "tåg" och inte "tur" i Göteborg?

Mr H

[Staffan Sävenfjord]

Hette inte tom bussarna "tåg" och inte "tur" i Göteborg?

Mr H

Jovisst. Det var för att få en enhetlig benämning för buss och spårvagn. Det är alltså tågnumret som visas i den lilla rutan.

[Mr H]

Jovisst. Det var för att få en enhetlig benämning för buss och spårvagn. Det är alltså tågnumret som visas i den lilla rutan.

Festligt, och hos NKA i Norrköping hette det "kurs". Med risk för att glida lite ifrån ämnet vilka benämningar finns/fanns det i övrigt runt om i landet? Malmö, Helsingborg, Gävle, Uppsala, Borås, Sundsvall m.fl, m.fl vad kallades "tur" för där?

"Spec" (Specifikation) var väl en omloppsbeskrivning/utsättning som flera bolag tillämpade, bl.a Wallenbergbolagen runt Stockholm. Men då var väl benämningen på förekommen anledning knuten till fordonen då man hade helt eller delvis fordon som alternerade på olika linjer?

Mr H

[Staffan Sävenfjord]

Festligt, och hos NKA i Norrköping hette det "kurs". Med risk för att glida lite ifrån ämnet vilka benämningar finns/fanns det i övrigt runt om i landet? Malmö, Helsingborg, Gävle, Uppsala, Borås, Sundsvall m.fl, m.fl vad kallades "tur" för där?

Mr H

Om vi tar 1960-talet:
Om jag inte minns helt galet så hette det kurs även i Uppsala. I Borås hade man fast vagnutsättning och så vitt jag minns benämndes omloppen med t ex "Vagn 99". Om 99-an var på verkstad så kallades omloppet ändå "Vagn 99" men den förare som tog ut bussen på morgonen meddelades att han skulle ha t ex "Vagn 71" i stället. Vid SJ Buss i Borås talade man om "vagntur" för att skilja den från "personaltur".

[Gunnar D]

Jovisst. Det var för att få en enhetlig benämning för buss och spårvagn. Det är alltså tågnumret som visas i den lilla rutan.

"Tåg" ska väl ses som en "enhet" som kan bestå av ett eller flera fordon. Även om "tåg" känns konstigt när det gäller bussar så menar jag att det ändå är bättre än "tur" som för mig i huvudsak är att köra från ändhpl A till ändhpl B. D.v.s generellt trafikeras linje x av y tåg som utför z turer. På GS fordon kom väl tågnummerdisplayen att användas mer och mer sporadiskt.

Festligt, och hos NKA i Norrköping hette det "kurs". Med risk för att glida lite ifrån ämnet vilka benämningar finns/fanns det i övrigt runt om i landet? Malmö, Helsingborg, Gävle, Uppsala, Borås, Sundsvall m.fl, m.fl vad kallades "tur" för där?

"Spec" (Specifikation) var väl en omloppsbeskrivning/utsättning som flera bolag tillämpade, bl.a Wallenbergbolagen runt Stockholm. Men då var väl benämningen på förekommen anledning knuten till fordonen då man hade helt eller delvis fordon som alternerade på olika linjer?

Mr H

"Kurs" för mig leder spontant helt fel. Har inte den benämningen tysk eller dansk bakgrund?

"Spec" fanns också vid SL Huddingebuss och var som sagt en specifikation över de köruppdrag/turer bussen skulle utföra från utkörning till inkörning till depå. Användes även på glest trafikerade linjer (t.ex. linje 709) och jag tror att "specen" även var knuten till föraren d.v.s. man hade samma buss hela tjänsten. Då även under eventuell matrast så man kunde ta bussen och köra till någon krog (exvis Esso Motorhotell Kungens Kurva) eller hem om det passade bättre.

/Gunnar

[Harald Nordius]

Om jag inte minns helt galet så hette det kurs även i Uppsala.

Du minns helt rätt och om inte jag tar fel så hette det kurs även i Helsingborg.

I Göteborg drog man sig inte ens för att kalla bussarna för tåg i texter som vände sig till allmänheten. I taxebestämmelserna i häftet med spårvägskartan 1947 står det:

"Å tåg å linjerna 44 eller 45, B-riktning löst tilläggsavgift gäller som tilläggsavgift för färd å linje 9, A-riktning, Kungssten-Saltholmen."

[Staffan Sävenfjord]

"Tåg" ska väl ses som en "enhet" som kan bestå av ett eller flera fordon. Även om "tåg" känns konstigt när det gäller bussar så menar jag att det ändå är bättre än "tur" som för mig i huvudsak är att köra från ändhpl A till ändhpl B. D.v.s generellt trafikeras linje x av y tåg som utför z turer. På GS fordon kom väl tågnummerdisplayen att användas mer och mer sporadiskt.
"Kurs" för mig leder spontant helt fel. Har inte den benämningen tysk eller dansk bakgrund?

Tyska "Kurz" motsvarar väl närmast vårt "tur". Så det är säkert så att "kurs" har tyskt ursprung.

När det gäller tåg vid järnvägen så kan det mycket väl utgöras av en ensam motorvagn eller ett ensamt lok (om det inte är ett resandetåg). Så språkligt sätt är inte "tåg" fel för buss men det blir ju liksom en språklig kullerbytta eftersom man ofta ställer tåg (även spårvagnståg) i något slags motsats till buss. Men i Göteborg används ju inte "tåg" vanligen mot allmänheten (även om Harald visade ett exempel på att det förekommit). Spårvagn kallas inte tåg gentemot allmänheten utan vagn.

Det är riktigt att tågnummerdisplayen så småningom knappast användas på samma sätt som många körde utan turbricka i Stockholm.

[Nico]

Tyska "Kurz" motsvarar väl närmast vårt "tur". Så det är säkert så att "kurs" har tyskt ursprung.

Nu är inte tyska mitt starkaste ämne, men det känns inte helt rätt. Undrar om det i så fall inte är något helt annat ord än just kurz som gett upphov till den svenska användningen av kurs i detta sammanhang. Jämför t.ex. med hur det tyska schnellzug förvanskades till det svenska snälltåg och liknande.

Det tyska ordet kurz motsvarar mig veterligt huvudsakligen då det svenska ordet kort eller i viss kontext orden liten/litet? Däremot finns ju även ordet kurs på tyska, men då använt på samma vis som i svenskan, dvs. det motsvarar betydelsen i t.ex. sådant som kursplan (utbildning), valutakurs etc. 

Använt på det viset som beskrivs ovan så gissar jag i så fall mera på att kurs i detta sammanhang i så fall lånats in från danskan, men frågan är då vilken betydelse ordet hade där?

[Mr H]

Tyska "Kurz" motsvarar väl närmast vårt "tur". Så det är säkert så att "kurs" har tyskt ursprung.

När det gäller tåg vid järnvägen så kan det mycket väl utgöras av en ensam motorvagn eller ett ensamt lok (om det inte är ett resandetåg). Så språkligt sätt är inte "tåg" fel för buss men det blir ju liksom en språklig kullerbytta eftersom man ofta ställer tåg (även spårvagnståg) i något slags motsats till buss. Men i Göteborg används ju inte "tåg" vanligen mot allmänheten (även om Harald visade ett exempel på att det förekommit). Spårvagn kallas inte tåg gentemot allmänheten utan vagn.

Det är riktigt att tågnummerdisplayen så småningom knappast användas på samma sätt som många körde utan turbricka i Stockholm.

Apropå de stockholmska turnummerbrickorna var de väl när de slopades det äldsta kvarvarande historiska arvet av stadens kollektivtrafik. Tror att de infördes på SNS en gång i tiden. Det finns en berömd bild på en igensnöad stackare till spårvagnsförare på fråmre plattformen där brickan kan ses ovanför hans huvud.

Det kändes som att skärpan i identifiering med turnummer i Stockholm försvann konstigt nog i samband med den geniala innovationen att införa tresiffriga "bläddersiffror" i vindrutorna (som jag f.ö tror var en Råstauppfinning). Kanske var det för lätt att även visa fel då detta hade införts?

Mr H

[Gunnar D]

Det kändes som att skärpan i identifiering med turnummer i Stockholm försvann konstigt nog i samband med den geniala innovationen att införa tresiffriga "bläddersiffror" i vindrutorna (som jag f.ö tror var en Råstauppfinning). Kanske var det för lätt att även visa fel då detta hade införts?

Mr H

Huvud på spik, tror jag! Man hämtade sin turnummerbricka i Nyboda som var entydig med påmålat nummer! Fungerade utan elektricitet som en saknad kollega brukade säga.

/Gunnar

[Ingwar Åfeldt]

"Spec" fanns också vid SL Huddingebuss och var som sagt en specifikation över de köruppdrag/turer bussen skulle utföra från utkörning till inkörning till depå. Användes även på glest trafikerade linjer (t.ex. linje 709) och jag tror att "specen" även var knuten till föraren d.v.s. man hade samma buss hela tjänsten. Då även under eventuell matrast så man kunde ta bussen och köra till någon krog (exvis Esso Motorhotell Kungens Kurva) eller hem om det passade bättre.

/Gunnar

Någon Spec såg jag aldrig till i Huddinge. Jag hade tjänst 413 som "min" tjänst från våren 1965 till våren 1966 då jag flyttade till Ösmo. Fördelen var lediga veckoslut!
Tjänsten såg ut så här:




M v h
Ingwar

[Gunnar D]

Någon Spec såg jag aldrig till i Huddinge. Jag hade tjänst 413 som "min" tjänst från våren 1965 till våren 1966 då jag flyttade till Ösmo. Fördelen var lediga veckoslut!
Tjänsten såg ut så här:
M v h
Ingwar

Men är inte det en spec?

/Gunnar

[Ingwar Åfeldt]

Men är inte det en spec?

/Gunnar

Jo, det är det väl egentligen.    Jag har dock aldrig tänkt på dem som en spec utan bara en tjänst. 

M v h
Ingwar