Stolleprojekt i norr !

[Bengt Jönsson]

Hörde just på nyheterna i Rapport att det skall satsas enorma resurser på järnvägen.  Bl.a skall Norrbotniabanan byggas !!   

BJ kallas i nyheterna för "Väster om Vänernbanan" och visar om inte på en skriande historielöshet bland de beslutsfattande.
Visserligen skall Götborg - Borås också rustas upp och delvis byggas om i en ny sträckning men den "felande länken" mellan just Borås och vidare till Jönköping och Nässjö, den s.k "Götalandsbanan" tycks vara totalt bortglömd!

Man kan ju undra om det är verkliga företagsekonomiska beräkningar som ligger bakom eller krasst "lokaliseringspolitiska"...  Stolleprojekt i norr var det ja!

/B
(beredd att få alla norr om Ume' på mig nu!)

[michael k]

är det inte någon försöksutskriven som fått för sig att conainers ska transporteras till murmansk och söderut?

[S Svensson]

I Höstas fanns en debattartikel i DN från ett antal industriledare i området som vill ha Nord-Bottniabanan.
Vad gäller delen Umeå-(omb)Sundsvall var det som startade det hela i "vår" tid en artikel i Ny Teknik.

Det är ofta svårt att orientera sig om vad någon vill. Personligen vill jag ha mera godstrafik på järnväg. Man kan då inte bygga en höghastighetsjärnväg och tro den passar godstrafik.
Vad gäller Borås-Göteborg vill politiker ha en Götalandsbana. Väldigt många vill ha den såsom höghastighetsbana. Alltså Stockholm-Jönköping med en gren till Göteborg och en del till Helsingborg (i bla Nordisk Jernbanetidskrift)
Vad jag tror behövs är en dubbelspårig järnväg emellan Borås och Göteborg för både lokala resande och gods. Möjligen kan denna byggas Jönköping-Axamo-Ulricehamn. Delen Jö-Axamo kan då gå i tunnel och banan till Mullsjö dela sig där.
En komplett höghastighetsjärnväg med 2 h restid Göteborg-Jö- Stockholm är något att arbeta på som mål för framtiden.Men med de små resurser det finns så kanske delen till Nyköping-Norrköping-Linköping byggas först. Eventuella nybyggnationer får inte ta pengar från underhåll av järnvägar. Framför allt måste angelägna vägbyggnader också få byggas. Rångedala-Ulricehamn behöver motorväg snarast liksom många regionala vägar behöver upprustas.

[Trier]

Sen har dom ju fler stolliga projekt - t ex en 40 meter hög älg som innehåller en konferensanläggning med entrén i nosen.

Det går inte av för hackor!

//Mr T

[Simon Bertilsson]

Sen har dom ju fler stolliga projekt - t ex en 40 meter hög älg som innehåller en konferensanläggning med entrén i nosen.

Det går inte av för hackor!

//Mr T

De intervjuade initiativtagaren i Morgonpasset i P3 för några veckor sedan. Det lät minst sagt skumt. Men kan det dra in pengar på sikt, så är det kanske inte så stolligt ändå...
Man ska väl kanske vara lite stollig för att komma med de där riktigt bra idéerna. 

[Ersa]

(beredd att få alla norr om Ume' på mig nu!)

Som Umebo känns det bara bra att Botniabanan börjar bli klar om några få år, så den kan avlasta mycket av den tunga buss- och lastbilstrafiken på dagens smala E4:a. Om den nya stationen vid sjukhuset (Umeå Östra) innebär att vi även kan få ren pendeltågstrafik Holmsund-Umeå-Vännäs är det ju bara bra. Järnväg även norröver är ju inte fel, men jag kan inte riktigt påstå att det är värt pengarna. Inte åker jag då tåg till Haparanda eller Sundsvall för IKEAs skull lika lite som jag åker buss till dessa orter idag. Däremot vore en ny storflygplats mellan Umeå och Skellefteå, med snabbtåg till städerna en nytänkande idé.
Det är mest tråkigt att man pga gamla idéer (ryssrädsla) byggde dagens järnväg på omvägar så långt inåt landet (via Vännäs och Bastuträsk) och att denna sträckning numera måste byggas om för miljarder för att bli snabbare än E4-trafiken.

[Bengt Jönsson]

Som Umebo känns det bara bra att Botniabanan börjar bli klar om några få år, så den kan avlasta mycket av den tunga buss- och lastbilstrafiken på dagens smala E4:a. Om den nya stationen vid sjukhuset (Umeå Östra) innebär att vi även kan få ren pendeltågstrafik Holmsund-Umeå-Vännäs är det ju bara bra. Järnväg även norröver är ju inte fel, men jag kan inte riktigt påstå att det är värt pengarna. Inte åker jag då tåg till Haparanda eller Sundsvall för IKEAs skull lika lite som jag åker buss till dessa orter idag. Däremot vore en ny storflygplats mellan Umeå och Skellefteå, med snabbtåg till städerna en nytänkande idé.
Det är mest tråkigt att man pga gamla idéer (ryssrädsla) byggde dagens järnväg på omvägar så långt inåt landet (via Vännäs och Bastuträsk) och att denna sträckning numera måste byggas om för miljarder för att bli snabbare än E4-trafiken.

Botniabanan är en sak medan Norrbotniabanan en helt annan.  För att ett visst språkrör i Kalix skall kunna få direkta sovvagnsförbindelser med "stollarnas paradis" måntro? 

Nej, en Götalandsbana mellan Göteborg - Jönköping - Nässjö skulle inte bara avlasta VSB utan även skapa tvärförbindelser mellan tre regioner som idag inte har så bra direkta kopplingar.  Göteborg med Jönköping och dess logistiska nav samt mellan Göteborg och Östergötland.

/Bengt

[Anders Noren]

Om den nya stationen vid sjukhuset (Umeå Östra) innebär att vi även kan få ren pendeltågstrafik Holmsund-Umeå-Vännäs är det ju bara bra. Järnväg även norröver är ju inte fel, men jag kan inte riktigt påstå att det är värt pengarna. Inte åker jag då tåg till Haparanda eller Sundsvall för IKEAs skull lika lite som jag åker buss till dessa orter idag. Däremot vore en ny storflygplats mellan Umeå och Skellefteå, med snabbtåg till städerna en nytänkande idé.
Det är mest tråkigt att man pga gamla idéer (ryssrädsla) byggde dagens järnväg på omvägar så långt inåt landet (via Vännäs och Bastuträsk) och att denna sträckning numera måste byggas om för miljarder för att bli snabbare än E4-trafiken.

Värt att notera är att linjelängden, spåret och befolkningen på sträckan Holmsund-Vindeln är densamma som Uppsala-Tierp hade när Upptåget startade. Till det har Umeå fler, och bättre placerade, stationer än Uppsala har.

Ny flygplats har jag för mig har planerats i Nordmaling. Jag har läst om den i utredningsmaterial för Botniabanan så bansträckningen är möjligen anpassad för en framtida flygplatsstation.

För övrigt så menar jag att statens planeringsfilosofi för järnvägar under 1800-talet är det största näringspolitiska misstaget i Sveriges historia, ett misstag som har inneburit sämre tillväxt i stora delar av Sverige och som vi i dag lägger 100-tals miljarder kronor på att försöka rätta till.

Anders

[Cero]

För övrigt så menar jag att statens planeringsfilosofi för järnvägar under 1800-talet är det största näringspolitiska misstaget i Sveriges historia, ett misstag som har inneburit sämre tillväxt i stora delar av Sverige och som vi i dag lägger 100-tals miljarder kronor på att försöka rätta till.

Anders

Visst är det så men järnvägen lades i inlandet för att inte konkurrera ut sjöfarten och för att skapa nya orter i inlandet. Man kan väl lungt säga att man misslyckades med bägge ansatserna och fick på köpet en järnväg som överhuvud taget inte kan konkurrera med någonting.

Dessutom har man tillämpat samma metod i bl.a. Stockholm. Ta t.ex. Saltsjöbanan som stolt går där ingen bor. Istället för att bygga större bostadsområden i dess närhet, alternativt dra om den när bl.a. Nacka forum m.fl. områden byggdes, låter man banan gå i sin glesbyggd och kör buss till de boende istället. Detsamma kan väl sägas gälla om Roslags- och Lidingöbanorna också.

[S Svensson]

Nordbotniabanan stöds av det norrländska näringslivet. Det är alltså inte enbart en angelägenhet för P Eriksson.
Ett antal politiker stödde utbyggnaden av en Götalandsbana över Jönköping.
Båda projekten har det gemensamma att de åsamkar en stor utgift. Man kan säga att båda är angelägna. I Norrland behöver pappersmassebruk byggas ut till dubbla kapaciteten eller de som inte kan byggas ut,läggas ned.I takt med att resandetågen på Västra Stambanan ökat sin hastighet så måste hastigheten på Götalandsbanan öka.
Vad gäller landsvägstransporter finns önksemål om att höja längden från 24 m till ca 100-120 m. Under 60 talets slut och en bra bit senare har lastbilstransporterna ökat till följd av ökad varuproduktion. Genom att personbilstrafiken också ökat så är det svårt och dyrt bygga ut vägnätet. Så dyrt att man i bland låter bli bygga alls.
Vad skall göras. Ja kanske måste de båda projekten sättas igång men på sparlåga. Det allara viktigaste måste vara att underhålla vägar och järnvägar. Befintliga järnvägar måste rustas upp så att godståg kan köras. Varje kommun bör ha en terminal för att lasta container eller direkt på järnväg. Vägnätet underhållas. Det hela blir svårt. Men jag tror det är nödvändigt i längden.
Sedan kan det diskuteras andra saker. Var skall industrin lokaliseras. Skall folk få bo var de vill ? Ända in på 60 talet satt projektörer och skulle bygga nya bostadsområden i t ex Angered,Järvafältet och andra ställen. Vad fick vi istället. Sociala problem i nya områden samt att folk pendlar mycet långa vägar som t ex Munkedal till Göteborg men även från Henån och Uddevalla ökar inpendlingen.
Men hur skall alla utbyggnad finansieras ??

Järnvägsbygget mot Norrland var diskutabelt redan när banorna byggdes. Claes Adelskiöld skriver om detta i sina memoarer. Norrland är ju mer än halva Sverige.

[Ulrik Berggren]

Dessutom har man tillämpat samma metod i bl.a. Stockholm. Ta t.ex. Saltsjöbanan som stolt går där ingen bor. Istället för att bygga större bostadsområden i dess närhet, alternativt dra om den när bl.a. Nacka forum m.fl. områden byggdes, låter man banan gå i sin glesbyggd och kör buss till de boende istället. Detsamma kan väl sägas gälla om Roslags- och Lidingöbanorna också.

Fast när det gäller RB och LB/SSLidJ så var det snarare så att man ansåg att de nya bostadsområdena skule försöjras med T-bana och bussar, medan de gammalmodiga järn- och spårvägarna skulle läggas ned. Man planerade således de nya stora bostadsområdena i Täby och Danderyd efter var den nya t-banan skulle dras, medan de burgna villaförstäderna längs RB lämnades opåverkade.

/UB

[Cero]

Fast när det gäller RB och LB/SSLidJ så var det snarare så att man ansåg att de nya bostadsområdena skule försöjras med T-bana och bussar, medan de gammalmodiga järn- och spårvägarna skulle läggas ned. Man planerade således de nya stora bostadsområdena i Täby och Danderyd efter var den nya t-banan skulle dras, medan de burgna villaförstäderna längs RB lämnades opåverkade.

/UB

Sant men det har gått mer än 30 år sedan t-baneplanerna skrotades och jag skulle vilja påstå man under de åren inte tagit i beaktande var den existerande spårbundna trafiken går, alternativt att man justerat banorna så att de ansluter på "rätt" platser, exempelvis Lidingö centrum med omnejd.

[Ersa]

Om J W Kullbergs ursprungliga planer från 1881 blivit av hade järnvägen Rimbo-Stockholm dragits via Brottby, vilket kanske hade varit ett snabbare alternativ idag, och därmed inte alls lett till någon form av upprivning av rälsen?

"Denna sträckning måste emellertid överges, eftersom många markägare utefter den tänkta banan visade en betydande kallsinnighet mot företaget"
(Sid 8 i Roslagsbanan och Bygden 1885-1985 av Eric Jarneberg)

[Cero]

"Denna sträckning måste emellertid överges, eftersom många markägare utefter den tänkta banan visade en betydande kallsinnighet mot företaget"
(Sid 8 i Roslagsbanan och Bygden 1885-1985 av Eric Jarneberg)

Det är annat än i Frankrike det. När första TGV byggdes mellan Lyon och Paris bestämde något lämpligt ministerium att "här ska banan gå, det blir bra". Därefter skickades en armada av tjänstemän ut beväpnade med en väska med pengar vilka användes för att köpa marken av bönderna. Det var mer av typen "hej, järnväg här, vad kostar det?" varefter bönderna nämnde en summa som tjänstemännen hostade upp. När järnvägen var ny för snart 30 år sedan hade alla bönder i regionen nya traktorer, bilar och renoverade hus. SNCF fick sin järnväg, Frankrike kunde sola sig i glansen av att vara snabbast i Europa några år och bönderna fick en hyfsad summa pengar för besväret. Känns handlingskraftigt på något sätt.

[Ersa]

Det är annat än i Frankrike det. När första TGV byggdes mellan Lyon och Paris bestämde något lämpligt ministerium att "här ska banan gå, det blir bra". Därefter skickades en armada av tjänstemän ut beväpnade med en väska med pengar vilka användes för att köpa marken av bönderna. Det var mer av typen "hej, järnväg här, vad kostar det?" varefter bönderna nämnde en summa som tjänstemännen hostade upp. När järnvägen var ny för snart 30 år sedan hade alla bönder i regionen nya traktorer, bilar och renoverade hus. SNCF fick sin järnväg, Frankrike kunde sola sig i glansen av att vara snabbast i Europa några år och bönderna fick en hyfsad summa pengar för besväret. Känns handlingskraftigt på något sätt.

Hur är det i Sverige? Tjänstemän skickas ut till stugbyarna, dock med alltför lite pengar. Stugägarna skrattar och säger nej till buden. Tjänstemänen bestämmer att banan ska dras fram, varvid både stugägare och miljöorganistationer överklagar i varenda instans de kan hitta, helst ända upp till EG-domstolen.

Det får mig att tänka på ett citat ur Västerbottens-Kurirens debattsida:
"Dessutom saknar Umeå en kringfartsled så man kan ta bort E4:an från centrum. Det hänger visst på att några gråsparvar inte får häcka ifred om jag minns rätt."