Speciella bussplattformar

[Niklas Bygdestam]

Fick tag på en trevlig gammal bok på biblioteket som heter Alla våra bussar och är skriven 1978 av Gert Ekström, Lars Ericson och Lars Olov Karlsson. Jag är säker på att många här i Buss Snack har boken sedan länge eller läst den för länge sedan

Det finns mycket som är intressant i boken. På en sida i slutet finns en mycket intressant bild. Det är en Volvo Säffle som tydligen är specialbyggd. Den ser lite speciell ut även utvändigt med rektangulära strålkastare. Verkar vara en Volvo B59 i specialversion. Tyvärr ser jag inga regskyltar på bilden. Bussen är specialbyggd. Den har tydligen höga insteg. Den verkar sakna trappor men golvet ligger tydligen i normal golvhöjd för den här generationen bussar från 1970-talet. Det står beskrivet att bussen var försedd med automatisk styrning med en sorts autopilot som styr bussen in mot plattformen. Boken är kritisk mot denna idé. Författarna skriver att beskriver detta som oflexibelt och undrar om det inte vore bättre att sänka golvet i bussen ner till trottoarkantens höjd istället. Så här i efterhand så vet vi svaret, det var just så det blev sedan. Det är intressant att se att författarna redan 1978 föreslog principen för låggolv

Men är det någon som vet mer om det här provet? Vad var det för en buss som man kunde se? Vad hände med den senare? Blev den kanske ombyggd till normal buss sedan efter provet?

[Bernt Talbrant]

Fick tag på en trevlig gammal bok på biblioteket som heter Alla våra bussar och är skriven 1978 av Gert Ekström, Lars Ericson och Lars Olov Karlsson. Jag är säker på att många här i Buss Snack har boken sedan länge eller läst den för länge sedan

Det finns mycket som är intressant i boken. På en sida i slutet finns en mycket intressant bild. Det är en Volvo Säffle som tydligen är specialbyggd. Den ser lite speciell ut även utvändigt med rektangulära strålkastare. Verkar vara en Volvo B59 i specialversion. Tyvärr ser jag inga regskyltar på bilden. Bussen är specialbyggd. Den har tydligen höga insteg. Den verkar sakna trappor men golvet ligger tydligen i normal golvhöjd för den här generationen bussar från 1970-talet. Det står beskrivet att bussen var försedd med automatisk styrning med en sorts autopilot som styr bussen in mot plattformen. Boken är kritisk mot denna idé. Författarna skriver att beskriver detta som oflexibelt och undrar om det inte vore bättre att sänka golvet i bussen ner till trottoarkantens höjd istället. Så här i efterhand så vet vi svaret, det var just så det blev sedan. Det är intressant att se att författarna redan 1978 föreslog principen för låggolv

Men är det någon som vet mer om det här provet? Vad var det för en buss som man kunde se? Vad hände med den senare? Blev den kanske ombyggd till normal buss sedan efter provet?

Har inte boken tillgänglig här och nu men den kan väl ha haft med proven med höga hållplatser i Halmstad att göra.

[S Svensson]

Thore Brynielsson var tidigare professor i trafikteknik på Chalmers tekniska högskola,som är universitet. Han var också under några år verksam hos Volvo Bussar. Han arbetade ihop med Hans Åke Pettersson.
Det mest bestående dessa två har gjort är en skolbussplanering.Dvs en metod som numera användes till att planera trafik med.
Thore fick pengar från svenska staten till att försöka lösa problemen med att stiga av och på bussar.
Jag har ju tidigare skrivit om bussar med lågnivå. GS skaffade 5 st B59 med vH kaross som var låga. Så låga att de slog i marken.
Tanken med dessa bussar är att ha plattform som folk står på. Sedan skall bussen styras mot denna plattform. Det är ganska svårt att styra för hand varför en slinga i marken gör att bussen styrs mot plattformen. Bakre dörrarna fick ett särskilt rullband som kan dras in och ut. Magnetslingan i backen fanns tidigare monterad på lastbilar som går i Kiruna LKAB. Där gör snön att föraren inte alltid ser var han  skall köra varför han fått hjälp. Systemen var mycket omtalade på den tid det begav sig. Dessutom fick Thoreb för sig att folk var klädda varmt varför bussarna saknade värme,nästan. Ett litet element fanns monterat.
HT hade entusiasm och sedermera tog Swebus över trafiken 93. Flera bussar slopades och några användes ett tag till även om förarna själva körde till plattformarna.
Vad är då kvar. Ja rullbandet,rullande plattform,finns kvar på motorvagnar X11 och X12 och kanske några till.
Det var inte bara provbussen som användes till prov. En av provvagnarna hade en släpvagn med ett stort svänghjul. Sedan monterades ett mindre svänghjul på en B59 direkt. Hans Åke Pettersson berättade att det behövdes energibussert. Ja det kan väl många instämma i.Men inte ett stort svänghjul.Numera byggs energibuffert på annat sätt. Ett tag användes tryckluft också men det blev inget med detta. det mest moderna är att använda litiumbatteri och ladda detta när bussen bromsar.
Halmstad lokaltrafik var full av glädje. Även BL hade en gång glädje när man fick pengar för att testa små busar i innerstaden. När trafiken började handlas upp förbyttes glädjen i sorg. När BL tappade trafik till Alfredssons så var det svårt för BL att satsa pengar på anropsstyrda småbussar. Ja även här var Thore Brynielsson inblandad.
Man kan säga att den tekniska glädjen fanns. Thoreb (hette hans företag senare) utförde saker som senare ersattes med
1. lågentre-  och låggolvsbussar 2. lithium eller andra batterier kan laddas
3. vanlig mobiltelefon kan användas (en gång i tiden fanns det manuella telefonväxlar)och ringa till föraren eller via ombud.
SSvensson

[S Svensson]

Titta igenom en fordonsförteckning över Säfflebyggda bussar som Ulf Rådeström sammanställt.
Om man läser texten sabbt ovan kan man få intrycket att van Hool GS B38 271-275.
En av de allra första B59 var ch nr 26,kaross 1627 som gick hos GS ett tag som B49 101. Den var blå och märkt 101 hela tiden. Denna buss fick mot slutet av sin levnad en släpvagn med ett svänghjul och även ombyggnad med hydralmotor.
chnr 1797 kaross 2488 torde vara provvagn (senare NMU727)
kaross 2425 torde också vara inblandad som provvagn
I Halmstad gick sedan HL 86-93 som seriebyggda (eller om så vill fullskaleprov, det var ju trots allt prov med plattformar).
Möjligen fanns flera bussar för prov.
I listan söker jag efter första kaross med Säffle2000. Detta torde vara karossnr 6961.Jag har inte gjort någon blyertsanteckning i listan om den. Om det är den så har den den gamla fronten men 2000 i övrigt. Denna buss anser jag vara B10M men den kan förses med bakmotor. Gick i flera år med texten mätbuss. Sågs ibland parkerad vid hpl Häggodalen i Kinna. Tyvärr tog jag ingen bild på den. Men det kanske någon annan gjorde.
Tack Ulf R för en bra lista.

[Leif D]

I Halmstad fanns tre serier bussar som var byggda för att kunna stanna vid höga plattformar. Två av serierna var byggda av Säffle och en serie var byggd av VBK.
Här finns nedan finns en bild, flera finns att se på min bildparkering http://www.tramtrain.be/tramtrain-be/Halmstad/index.html

Högplattformsbuss vid Österskans Halmstad. Foto Leif D.

[Staffan Sävenfjord]

Har inte boken tillgänglig här och nu men den kan väl ha haft med proven med höga hållplatser i Halmstad att göra.

Bilden i boken visar en provbuss och någon form av provanläggning, antagligen inne på Volvos område i Göteborg. Men som redan skrivits på annat håll så infördes detta system i full skala i Halmstad även om hållplatserna där fick en enklare utformning än den på bilden i boken. Tack vare ett fotsteg kunde bussarna också användas på linjer som inte var speciellt utrustade med "plattformar", egentigen en  förhöjning av trottoaren. Plattformsbussarna gick kvar i Halmstad till åtminstone mitten av 1990-talet och kördes alltså även av Swebus sedan de köpt Halmstads Lokaltrafik. Där plattformarna fanns kvar användes dessa, annar blev det fotstegen.
Som synes på Leifs bild kunde fotstegen också användas till att jämna ut glipan mellan plattform och busskant.

[Ingemar]

Man kan säga att den tekniska glädjen fanns. Thoreb (hette hans företag senare) utförde saker som senare ersattes med
1. lågentre-  och låggolvsbussar 2. lithium eller andra batterier kan laddas
3. vanlig mobiltelefon kan användas (en gång i tiden fanns det manuella telefonväxlar)och ringa till föraren eller via ombud.

Företaget thoreb finns ju kvar ännu idag (www.thoreb.se) och gör bla elektroniksystem till bussar! Åtminstone alla Sönes Vest Center har noder och styrsystem från Thoreb. Systemet kallas då ELSY.
MVH Ingemar

[Niklas Bygdestam]

Bilden i boken visar en provbuss och någon form av provanläggning, antagligen inne på Volvos område i Göteborg. Men som redan skrivits på annat håll så infördes detta system i full skala i Halmstad även om hållplatserna där fick en enklare utformning än den på bilden i boken. Tack vare ett fotsteg kunde bussarna också användas på linjer som inte var speciellt utrustade med "plattformar", egentigen en  förhöjning av trottoaren. Plattformsbussarna gick kvar i Halmstad till åtminstone mitten av 1990-talet och kördes alltså även av Swebus sedan de köpt Halmstads Lokaltrafik. Där plattformarna fanns kvar användes dessa, annar blev det fotstegen.
Som synes på Leifs bild kunde fotstegen också användas till att jämna ut glipan mellan plattform och busskant.

Är samtliga plattformar borta nu?

[S Svensson]

Jag skall väl säga det att den speciella instyrningen mot hållplatsen med magnetslinga tror jag inte användes länge. När jag en gång pratade med en av kon struktörerna så var den inte i bruk.

Platsen som är avbildad finns bakom Volvos provbana i Syrhåla.Hållplatskurerna  är sedan många år flyttade till andra hållplatser på linje 28/29. Bussen på bild är vad jag kan identifiera 1797 se ovan.
När Swebus tog över 1993 så försvann hälften av bussarna nästan omedelbart.
Enligt vissa uppgifter skulle även MAN ha något som liknade höga plattformarDaimler Benz har även liknande plattformar på en betongbana ( buss på spårväg av betong allts)
. I juli 83 utkom ett kompendium  med titeln Den lokala och regionala kollektivtrafiken om 10-20 år med undertiteln FORDONSUTVECKLING
Inst för transportteknik CTH. CTH kallar sig högskola men är ett universitet fö.

[Staffan Sävenfjord]

Är samtliga plattformar borta nu?

Jag åkte för ett par år sedan en av de linjer som på sin tid var försedd med plattformar och vad jag kunde se var dessa borttagna vid alla hållplatser. Men det kan ju finnas kvar någonstans. Det går ju även att stiga in i en lågentré-/låggolvsbuss från plattformen även om man då får ta ett steg nedåt i stället för uppåt. Största problemet är väl att det kan ge plåtskador om föraren kör för nära kanten.