SL-linje 57:s vara eller icke vara?

[Maven]

Bland alla hundratals insändare och tidningsartiklar som publicerats Frösundabornas krav på direktlinje till city så har jag aldrig sett någon som lyckats argumentera för varför just Frösunda ska ha detta. Det finns ju tät tågtrafik från Solna station och tät busstrafik dit för den som inte kan gå den knappa kilometern. Ska varje bostadsområde i länet ha en egen busslinje in till Sergels torg?

[IvveRivve004]

Jag förstår precis hur du känner. Och måste det vara just 57:an de vill ha tillbaka? Bortsett från att den tar den där omvägen på Östermalm via Sibyllegatan och Tessinparken istället för att gå raka vägen via Stureplan och Humlegården (ni vet, som 55:an en gång gjorde) så tycker jag att den är perfekt buss mellan Hjorthagen och Södermalm. Själv har jag skrivit till politikerna och föreslagit att låta 55:an gå till Frösundavik så kan trafiken i Henriksdal, Danviken och Finnboda övertas av 66:an.

[846]

Grejen är väl att om man en gång haft en direktbuss till City så känns det ju mer när den försvinner än om man aldrig haft någon.

57:ans nuvarande linjedragning från Hjorthagen och Norra Djurgårdsstan har förstås sina nackdelar då resan till City tar klart längre tid via Lidingövägen-Erik Dahlbergsgatan-Sibyllegatan än när den gick via Sturegatan. Fördelarna är dock att det är ett smidigt sätt att ta sig mellan Norra Djurgårdsstan och Fältöversten men det är antagligen betydligt fler som har City som resmål. Det som jag inte begriper med 57:ans linjedragning är varför den inte stannar alls mellan Östermalms IP och Rindögatan - en sträcka på ca 1 km, vilket är förhållandevis långt mellan hållplatserna för att vara i innerstan. Det finns t.o.m. en hållplats längs vägen (Starrbäcksängen var idag endast nattrafik stannar, förut stannade också linje 73 där) så det hade ju inte behövs ny infrastruktur på plats heller. Det ligger flera stora arbetsplatser i anslutning till Starrbäcksängen så det är svårförståeligt att 57:an bara åker förbi den hållplatsen. I norrgående riktning finns även hållplatsen Erik Dahlbergsgatan på Lidingövägen som 57:an blåser förbi, den borde gott kunna stanna där också även om det inte är lika väsentligt som att den stannar på Starrbäcksängen.

Sen är det inte bara de som bor i Frösunda som saknar 57:an utan många saknar en bussförbindelse som går längs med Sveavägen. Också ett märkligt beslut att lägga ned i princip all busstrafik på Sveavägen söder om Odengatan (jag vet att 516 går i rusningstrafik på vardagar i en riktning men det får anses vara en väldigt begränsad trafik, 516 stannar inte heller på alla hållplatser som 57:an stannade vid). Tunnelbanan är inte ett särskilt bra alternativ för alla resor heller.

[IvveRivve004]

Dock så vet jag att 69:an faktiskt gick till Frösunda fram till år 2002 då linje 70 mellan Frösundavik och Universitetet infördes.

Jag tänker dock att man låter 57:an ta den genare vägen via Sturegatan, återinför 54:an på sträckan Fridhemsplan–Jaktgatan (men ger den ändhållplats vid Ropsten istället för Motalavägen) och lägger ner 75:an.

[Frippe Fribas]

...

Sen är det inte bara de som bor i Frösunda som saknar 57:an utan många saknar en bussförbindelse som går längs med Sveavägen. Också ett märkligt beslut att lägga ned i princip all busstrafik på Sveavägen söder om Odengatan (jag vet att 516 går i rusningstrafik på vardagar i en riktning men det får anses vara en väldigt begränsad trafik, 516 stannar inte heller på alla hållplatser som 57:an stannade vid). Tunnelbanan är inte ett särskilt bra alternativ för alla resor heller.

Orsaken till att 57:an försvann från Sveavägen var till stor del på trafiksituationen där.
Eftersom det inte finns något eget körfält för bussarna där längre (åtminstone inte hela vägen) så blir bussarna stående i köerna med viten för försenade avgångar och problem med avlösningar som följd.
Tyvärr är ju framtidsplanen att ytterligare smalna av Sveavägen och göra den till något slags stadsgata och då blir det i princip omöjligt att köra buss där med nuvarande trafiksituation.
Således är nog frågan snarare hur länge 516 kan vara kvar än när 57:an kommer tillbaka.

[IvveRivve004]

Det är då man önskar att man inte drog in all busstrafik från Regeringsgatan respektive Döbelnsgatan och Malmskillnadsgatan.

[Frippe Fribas]

Problemet i Stockholm är att bussen inte verkar prioriteras i stadsplaneringen utan får slåss med cyklisterna om gatuutrymmet medan det verkar vara väldigt känsligt att begränsa biltrafiken där.
Som utvecklingen med ombyggnader av flera gator i Stockholm sett ut de senaste åren blir det bara svårare och svårare att köra buss i City överhuvudtaget pga begränsad plats och alltför många andra fordon i trafiken.
Regeringsgatan, Norrlandsgatan, Mäster Samuelsgatan, Malmskillnadsgatan och flera andra gator i området är i princip en parkeringsplats på eftermiddagarna vilket gör det väldigt svårt att köra buss där eftersom det ibland till och med går fortare att gå dit man vill komma än att ta bussen.

[B10M]

Inte bara i Stockholm, det verkar vara samma problem runt om i Sverige att bussarna får mindre och mindre utrymme samtidigt som befolkningen och därmed även resandebehovet ökar.

[Nico]

Tyvärr är ju framtidsplanen att ytterligare smalna av Sveavägen och göra den till något slags stadsgata och då blir det i princip omöjligt att köra buss där med nuvarande trafiksituation.

Överlag är begreppet »stadsgata« lite av en självmotsägelse numera... Sveavägen liksom många andra gator i innerstan (och även vissa ytterstadsområden som har karaktär av stenstad) är ju de facto stadsgator redan som de är... och har varit så i många år.

Däremot är det många kommuner som numera (även t.ex. stadsarkitektur påverkas av vissa trender) verkar sträva efter något slags bullerby-ideal, vilket då ofta innebär att man i stort ska smalna av eller rentav ta bort möjligheten att köra bil på många håll. Man får väl se vad som händer, men förutom kollektivtrafiken så har ju även både nyttotrafiken och faktiskt även utryckningstrafiken numera en hel del svårigheter att ta sig fram.

Lite elakt kan man ju säga att många kommuner försöker att äta kakan och ha den kvar, men där har det ju nu i flera fall blivit så att t.ex. busstrafik faktiskt tas bort för att bussar och annan tung trafik helt enkelt inte längre får de möjligheter som krävs för att trafikera enligt de förutsättningar som krävs.

[angulan]

Jag förstår precis hur du känner. Och måste det vara just 57:an de vill ha tillbaka? Bortsett från att den tar den där omvägen på Östermalm via Sibyllegatan och Tessinparken istället för att gå raka vägen via Stureplan och Humlegården (ni vet, som 55:an en gång gjorde) så tycker jag att den är perfekt buss mellan Hjorthagen och Södermalm. Själv har jag skrivit till politikerna och föreslagit att låta 55:an gå till Frösundavik så kan trafiken i Henriksdal, Danviken och Finnboda övertas av 66:an.

Vi ska inte glömma att Frösunda faktiskt fortfarande har en buss till Sergels torg, den heter 516 och går från motorvägshållplatsen. Sedan tycker jag absolut att man kan diskutera linjens tidtabell, men saknar man 57 för att man tidigare pendlat med den så är det inte helt omöjligt att ta 516 istället.

[Maven]

Följer man diskussionerna i lokala Facebook-grupper så är det en del av de som tidigare åkte linje 57 som väljer 516 istället. Ett problem med den är väl att den fastnar i samma köer som 57 gjorde och blir kraftigt försenad eller helt inställd.

[Cero]

Överlag är begreppet »stadsgata« lite av en självmotsägelse numera... Sveavägen liksom många andra gator i innerstan (och även vissa ytterstadsområden som har karaktär av stenstad) är ju de facto stadsgator redan som de är... och har varit så i många år.

Från politiskt håll vill man ju "ta tillbaka" gatorna. Man kan fråga sig från vad man ska ta tillbaka dem? En gata (eller stig eller väg) är ju definitionsmässigt till för att transportera människor och gods och har så varit i alla tider. Sen har transportmedlen ändrats över tid. Nu vill man göra lekparker och cykelbanor av gatorna, som då alltså upphör att vara gator och blir något annat istället, och då kommer ju allt som inte har fotsulor eller pedaler att förpassas därifrån, även kollektivtrafik, utryckningsfordon och all annan form av transport som samhället, företag eller privatpersoner kan tänkas ha. Som du säger kan man inte både ha kakan och äta upp den.

Däremot är det många kommuner som numera (även t.ex. stadsarkitektur påverkas av vissa trender) verkar sträva efter något slags bullerby-ideal, vilket då ofta innebär att man i stort ska smalna av eller rentav ta bort möjligheten att köra bil på många håll. Man får väl se vad som händer, men förutom kollektivtrafiken så har ju även både nyttotrafiken och faktiskt även utryckningstrafiken numera en hel del svårigheter att ta sig fram.

Det är ju "så" bullrigt att bo längs exempelvis Sveavägen enligt vissa. Över lag verkar det vara ett elände att bo centralt så då får man väl flytta bort det som stör. Det kan ju inte vara så att den som valt att bo centralt får väga nyttan/nöjet med det mot eventuell olägenhet? På motsvarande sätt kanske den som bor på landet för att det är frisk luft och fin natur skulle kräva att få en busshållplats (eller varför inte en tunnelbanestation) och en ICA-butik runt hörnet? Överlag känns mycket kring stadsplanering väldigt politiserat och inskränkt nu.

[B10M]

"Det kan ju inte vara så att den som valt att bo centralt får väga nyttan/nöjet med det mot eventuell olägenhet?" Just det. I Stockholms centrala delar finns det inte plats för att alla ska köra bil. Vill man köra bil är det bättre att bo längre ut.

Däremot borde givetvis busstrafiken få det utrymme som krävs. Bussar kräver ju mycket mindre utrymme per person än bilar.

[Fredde]

Från politiskt håll vill man ju "ta tillbaka" gatorna. Man kan fråga sig från vad man ska ta tillbaka dem? En gata (eller stig eller väg) är ju definitionsmässigt till för att transportera människor och gods och har så varit i alla tider. Sen har transportmedlen ändrats över tid. Nu vill man göra lekparker och cykelbanor av gatorna, som då alltså upphör att vara gator och blir något annat istället, och då kommer ju allt som inte har fotsulor eller pedaler att förpassas därifrån, även kollektivtrafik, utryckningsfordon och all annan form av transport som samhället, företag eller privatpersoner kan tänkas ha. Som du säger kan man inte både ha kakan och äta upp den.

Det är ju "så" bullrigt att bo längs exempelvis Sveavägen enligt vissa. Över lag verkar det vara ett elände att bo centralt så då får man väl flytta bort det som stör. Det kan ju inte vara så att den som valt att bo centralt får väga nyttan/nöjet med det mot eventuell olägenhet? På motsvarande sätt kanske den som bor på landet för att det är frisk luft och fin natur skulle kräva att få en busshållplats (eller varför inte en tunnelbanestation) och en ICA-butik runt hörnet? Överlag känns mycket kring stadsplanering väldigt politiserat och inskränkt nu.

Det är politiskt styrt att som kommunalt anställd tjänsteman utreda, planera och bygga om gator och vägar som styrande majoritet vill ha det.
Med detta i åtanke är det inte så lustigt att stadsplaneringen ser olika ut och i vissa kommuner ändras med 4 års mellanrum.

Gällande Sveavägen så är den i skrivande stund föremål för ombyggnation då ett av två körfält tas i anspråk för ny/breddad cykelbana på delar av dess sträckning. Tuuut tuuut!

[Maven]

Från politiskt håll vill man ju "ta tillbaka" gatorna. Man kan fråga sig från vad man ska ta tillbaka dem? En gata (eller stig eller väg) är ju definitionsmässigt till för att transportera människor och gods och har så varit i alla tider. Sen har transportmedlen ändrats över tid. Nu vill man göra lekparker och cykelbanor av gatorna, som då alltså upphör att vara gator och blir något annat istället, och då kommer ju allt som inte har fotsulor eller pedaler att förpassas därifrån, även kollektivtrafik, utryckningsfordon och all annan form av transport som samhället, företag eller privatpersoner kan tänkas ha. Som du säger kan man inte både ha kakan och äta upp den.

Skillnaden är att när Sveavägen byggdes så fungerade blandtrafiken. Gator och torg var inte enbart till för transport och parkering utan även för att mötas och umgås. Sedan dess har alla andra trafikslag, inklusive buss- och spårvägstrafiken, blivit undantryckta av en allt mer dominant bilism. De senaste årens stadsplanering försöker återställa balansen.
Vill man ha effektiva transporter i stadsmiljö bör man rimligen prioritera de trafikslag som är mest utrymmeseffektiva.