bussmodeller mm.

[Stefan P]

Hej

Tack för alla svar.

En annan fundering när kom den första låggolvbussen till trafiken i Uppland.
Menar då till linjerna i länet, ej stadstrafiken.

mvh gammalbuss

[yngrot]

Den första Volvo lågentren var de som kom till Borås 1992år modell Carrus-Wiima byggen vilket Säffle inte var sååå glada åt men Volvo tyckte med all rätt att Säffle var alldeles för dåligt byggda.

[Jocke Selling]

Hej

Tack för alla svar.

En annan fundering när kom den första låggolvbussen till trafiken i Uppland.
Menar då till linjerna i länet, ej stadstrafiken.

mvh gammalbuss

Swebus fick 4420-4422 sommaren 1998, så Tidtabellen 98/99 var den första med lågentre fordon hos UL, totalt 15st från senhösten.

Mvh/JoSe

[Staffan Sävenfjord]

Den första Volvo lågentren var de som kom till Borås 1992år modell Carrus-Wiima byggen vilket Säffle inte var sååå glada åt men Volvo tyckte med all rätt att Säffle var alldeles för dåligt byggda.

Det stämmer så när som på att det var 1993 de kom. Bussarna fick nummer 258 och 259 i Borås, från 1995 006 och 007. Sedan var det väl Borås Lokaltrafik som inte var så glada åt Säffle. Volvo var ju ägare till Säffle Karosseri och det hade varit anmärkningsvärt om de varit missnöjda med sin egen tillverkning. Frågan är väl också om Säffle ville tillverka lågentré 1992-1993.
För fullständighetens skull nämnas att Borås Lokaltrafik köpte 13 B10BLE Säffle (alltså med lågentré) 1995, nr 008-017 och 034-036. Alla utom 016 rullar kvar än i dag.

[Cero]

De Büssing dubbeldäckare som på 1960-talet levererades till SS/SL (H31 & H33) är väl nästan att betrakta som låggolvsbussar. De hade väl inget trappsteg alls i nedervåningen?

/Cero

[S Svensson]

Det fanns lågentre på Säffle i Göteborg i och med 801-805 kom.Det som utmärker en lågentrebuss är framaxeln. Detta var väl 1994 och tanken var väl att dessa skulle komma tidigare. 703-720 kom ju som B10 M istället för som planerade B10B Le.
1995 kom låggolvsbussen från Volvo i samband med VM i friidrott 1995. Prototypen kallades för 20.

Jag vet inte om det är bra eller dåligt med lågentre och låggolv. En lokalvagn i Göteborg hade förr 44 sittplatser och många ståplatser. Den var 12 lång. Dagens låggolvsledvagnar tar väl knappast fler sittsplatser nu än 12 m tidigare. Det är även känsligt att dela upp trafiken.Politikerna har ju bundet sig för att ha handikappanpassning. Och vanliga bussar har ju handikapplift istället. Något som flera förare inte kan använda. Och de som vet det hinner inte. Tidtabellen måste ju följas.

[Staffan Sävenfjord]

De Büssing dubbeldäckare som på 1960-talet levererades till SS/SL (H31 & H33) är väl nästan att betrakta som låggolvsbussar. De hade väl inget trappsteg alls i nedervåningen?

/Cero

Jo visst var det så. Men begreppet låggolvsbussar avser inte dubbeldäckare. Och om man tar övervåningen så var det ju allt annat än lågentré.

[Rojje]

Hade denna buss helt plant golv i bussen som Uppsalabuss 160 hade?
160 hade inga trappsteg i bussen vid någon av dörrarna.

/Janne

Bussen var lite udda då den hade lufttankar i golvet mellan främre hjulhusen. Dvs lågt insteg (låggolv) vid framdörren, kliv upp mellan hjulhusen och sedan kliv ned till låggolvsdelen som gick fram till mittdörrarna. Kommer inte ihåg varför tankarna hamnade mellan framhjulen, det hade något med att man ville ha ett stort plant golv vid mittdörren. Under Linjebuss tid sattes det in extra fönster under midjelinjen efter klagomål från resenärer. Dom som satt i rullstol hade inget sikt åt sidan förutom fönstren i mittdörrarna.

Fram till ca. 1992-1993 var det ett flertal "turistbussar" som gick anpassade för upp till 10 rullstolar för körningar åt färdtjänsten i Stockholm. Var mycket trevliga körningar trots slitet med alla rullstolar, dom som kom ut var väldigt glada av att få se lite mer utanför sin vårdavdelningen. Oftast kunde man ta med en stor del av en avdelning tillsammans till ett utflyktsmål vilket var mycket populärt. Till det hade man kollokörningar för handikappade barn.

//Roger, f.d förare av AYH622 på Linjebusstiden