Påverkade Büssing svensk busstillverkning?

[Niklas Bygdestam]

Det är intressant hur Büssing introducerades i Sverige och hur det sedan fortsatte.

När jag jämför bussar från Büssing med svensktillverkade bussar från samma tid slår det mig en sak. Büssing känns faktiskt modernare än de svensktillverkade bussarna från samma tid. Det känns som om man mer när högertrafiksomläggningen närmade sig började även de svensktillverkade bussarna komma ifatt Büssing när det gäller modernitet. Då tänker jag på bland annat Scania CR 76.

Jag kan därför inte låta bli att ha en fundering på om Büssing kan ha påverkat den svenska busstillverkningen. Kan det vara så att Büssing låg lite före vad man hade i Sverige på den tiden? Och när Büssing väl kom in i Sverige började man jämföra de svensktillverkade bussarna med Büssing? Kan det då vara inför högertrafiksomläggningen att man började härma Büssing till viss del för att även i Sverige bygga något snarlikt? Att man passade på att härma tyskarna när man ändå skulle ställa om till kontinental högertrafik?

Så kan på detta sätt Büssing ha påverkat den svenska busstillverkningen? Kanske de svensktillverkade bussarna hade kommit att se annorlunda ut om inte Büssing hade kommit hit?

[Lars-Håkan_E]

Büssing (de som kom till Sverige) härstammar ju från -50 talet på liknande sätt som Capitol, CR 76 är ju en helt ny konstruktion och ska ju inte jämföras med Büssing

Jag tycker personligen att de sista Capitolerna (C76) var körmässigt en modernare buss än Büssing  men det kan ju också bero på att den senare hade en hel del udda egenheter som de Svenskbyggda bussarna saknade, bromsarna t.ex.

CR 76/CR 110 var ju en helt annan nyare konstruktion från grunden även om en del detaljer från senare Capitol följde med.

[WalleW]

Jag tycker personligen att de sista Capitolerna (C76) var körmässigt en modernare buss än Büssing  men det kan ju också bero på att den senare hade en hel del udda egenheter som de Svenskbyggda bussarna saknade, bromsarna t.ex.

Även om Scania-Vabis CF76 var min absoluta favoritbuss att köra i förortstrafik så vill jag gärna framhålla C76 Capitol (H30) som den allra smidigaste och skönaste att köra i tät stadstrafik.
Bra krut i motorn, svängradie som en midjestyrd åkgräsklippare, tyst och "lillfingers-servo"... Kanske lite kall när vintern bet i ordentligt men överlag bara positiva minnen av dem...

/   M v h   Walle

[Staffan Sävenfjord]

... så vill jag gärna framhålla C76 Capitol (H30) som den allra smidigaste och skönaste att köra i tät stadstrafik.
Bra krut i motorn, svängradie som en midjestyrd åkgräsklippare, tyst och "lillfingers-servo"...

/   M v h   Walle

Om man vänder på det så man skriver den allra klumpigaste och jobbigaste att köra i tät stadstrafik. Inget krut i motorn, svängradie som en atlantångare, dålig servo"... så har man den beskrivning som några vänner som körde på SL:s innerstadsgarage brukade ge på Büssing H32.

[roggek]

Det är intressant hur Büssing introducerades i Sverige och hur det sedan fortsatte.

När jag jämför bussar från Büssing med svensktillverkade bussar från samma tid slår det mig en sak. Büssing känns faktiskt modernare än de svensktillverkade bussarna från samma tid. Det känns som om man mer när högertrafiksomläggningen närmade sig började även de svensktillverkade bussarna komma ifatt Büssing när det gäller modernitet. Då tänker jag på bland annat Scania CR 76.

Jag kan därför inte låta bli att ha en fundering på om Büssing kan ha påverkat den svenska busstillverkningen. Kan det vara så att Büssing låg lite före vad man hade i Sverige på den tiden? Och när Büssing väl kom in i Sverige började man jämföra de svensktillverkade bussarna med Büssing? Kan det då vara inför högertrafiksomläggningen att man började härma Büssing till viss del för att även i Sverige bygga något snarlikt? Att man passade på att härma tyskarna när man ändå skulle ställa om till kontinental högertrafik?

Så kan på detta sätt Büssing ha påverkat den svenska busstillverkningen? Kanske de svensktillverkade bussarna hade kommit att se annorlunda ut om inte Büssing hade kommit hit?

Det var väl "VöV-Standard-Bus", d v s den tyska standarden för stadsbussar som delvis gjorde att Büssing kändes mer "modern" än Svenska bussar...
https://en.wikipedia.org/wiki/V%C3%B6V-Standard-Bus

[BD]

SL Büssingbussar var sällsynt sega. I Västerort syntes skillnaden i att Büssingbussarna kröp uppför backarna medan Volvo B58 flög uppför samma backar.
I Tyskland finns uttrycket  "Lahme Ente" (lam anka) som beteckning för något seegt som exempelvis Büssing och Citroën 2CV.

[saurer]

det var väl nästa generation scanior som tyskarna var förebild till dvs CR 112:orna
en viss kantig likhet finns väl

[roggek]

det var väl nästa generation scanior som tyskarna var förebild till dvs CR 112:orna
en viss kantig likhet finns väl

Nu var det ju inte utseendet enbart som bestämde hur en "modern" buss skulle se ut:

The initial SL-recommendation defined a single-decker bus with a length of 11000 mm, a wheelbase of 5600 mm with overhangs of 2400 mm in the front and 3000 mm in the back. There were two two-part air-operated doors each 1250 mm wide. The floor was comparably low at 725 mm allowing for an access with two steps each being 220 mm high. The basic concept was meant for one-man operation with passenger flow from the entry at driver to the exit at the second door near the rear wheels.

Och här är Büssingen en förebild...
Som påverkade svensk busstillverkning...

[bilomnibussen]

Kanske bara en detalj men innertaket i en CR76:a var väldigt likt de som fanns i Büssing-stadsbussarna.
Mvh
Jan G