Nerskuren busstrafik permanentas spårvägstankar skrotas i Stockholm

Startat av eldani, 18 april 2016, 19:34:47 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

eldani

Min tanke varför satsar man  inte på trådbussar i stele för spårvagnar.

http://www.bussmagasinet.se/2016/04/nerskuren-busstrafik-permanentas-sparvagstankar-skrotas/

Jag undrar hur många miljoner har Stockholms läns landsting slängt i sjön när dom har utrett om spårvagn i Stockholm. Sen tycker jag att alliansen får ta sitt ansvar för det är dom som har styrt Stockholms läns landsting under dom senaste år. Som alliansen vill att man ska åka kommunalt med flera neddragna drabbar dom som bor på landsbygden. Men det är väl som vanligt att politikerna tror att länet slutar vid riktnummer 08.

Ersa

Det är väl inget fel med att utreda spårväg. Speciellt inte på linje 4 som idag sägs vara för överbelastad för konventionell busstrafik. Frågan är väl snarare varför spårväg i Stockholm alltid blir 3-4 gånger dyrare per meter att bygga jämfört med i Norrköping.

Nico

För att man i Stockholm av någon orsak envisas att bygga med ren järnvägsstandard. Som jag förstått så är det de snäva kurvradierna som begränsar, men rent bärighetsmässigt mm. så lär (enligt ett par inblandade ingenjörer) det hela klara av godståg om så är.

Tror även jag att vissa stombussar nog även skulle fungera som spårvagn då bussar har svårt att erbjuda samma kapacitet. Även trådbussar kan ha sitt berättigande på vissa håll, men även de systemen kostar en hel del att anlägga och har samtidigt sina begränsningar.
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman

Lars_L

Nu är ju kostnaden för utredning ganska liten och den kring linje 4 stoppade man väl redan innan det blivit några större kostnader att tala om.


Sedan är det väl lite myt att man skulle bygga med järnvägsstandard - och frågan är också hur mycket dyrare det har gjort det hela egentligen. Det är nog ändå inte orsaken till det stora kostnadsskillnaderna. Är ju ofta några aspekter där det motsvarar järnväg som man talar om - som inte alltid är så väsentliga kostnadsmässigt och som också kan ha den fördelen att de håller bättre, något som på sikt givetvis kan ge lägre kostnader för återinvesteringar. 

Man kan dock jämföra med Göteborg när man nu byggde i centrala stan och hamnade väl på liknande kostnader som i Stockholm. Det är ju också ganska stor skillnad att bygga på ett spårreservat jämfört med att bygga på ställen där man endera måste bygga konstbyggnader, tunnel, eller betongtråg, eller helt enkelt flytta på bilarna. Då blir det dyrt. Särskilt också som man gärna i innerstaden vill begränsa tiden man begränsar för övriga trafikanter på grund av arbetet. Flerskift är ju också en kostnadshöjande faktor.

Kan ju också tilläggas att för exempelvis Solnagrenen på Tvärbanan, har ju den nya depån stått för en ganska stor del av totalkostnaderna.

Spårväg ska man väl egentligen bara anlägga i innerstad om busskapaciteten inte räcker till. En tvärbanan kan ju ha sitt berättigande då det ändå kostar så pass mycket om man måste ha egna vägar för kollektivtrafiken, att man lika gärna kan kosta på sig en spårförbindelse. Här bör man dock beakta att det ändå i innerstad fungerar rätt bra att stå i buss, medan det nästa är outhärdligt i förortstrafik (något bättre på motorväg - men det är ju farligt av andra skäl.)

När man planerar för spårväg i innerstad börjar ju behovet där busstrafik börjar bli knepigt. Från omkring 800 passagerare i dim, tid. Det är ju inte många ställen som når upp till det ens i Stockholms innerstad. I princip är det väl sträckan Hornstull-Fridhemsplan + några andra kortare snuttar.   

Men att man stänger projekten innebär ju inte att de aldrig kommer att genomföras, snarare att man inte kommer ha råd inom de närmaste 4-5 åren. Då låter man ju inte projekten snurra eftersom det alltid genererar kostnader även när inget händer i projekten.

Kan säkert blir aktuellt med spårväg på fyran i en framtid också. Men det är ju svårt att prioritera när det finns så mycket investeringar ändå som måste göras och som det blir svårt att klara.