Inga kvinnliga spårvagnskonduktörer i Stockholm 1916.

Startat av Nisse Bökelund, 31 december 2015, 10:55:00 AM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Nisse Bökelund

Hej.
Detta hittade jag på Stockholmskällan.
Enligt Direktören för Stockholms nya
spårvägsaktiebolag så skulle väl kvinnorna
bara stå vid spisen, och föda barn.
http://www.stockholmskallan.se/ContentFiles/SSA/2001_Stockholms_Nya_Sparvagar/SE_SSA_2001_%c3%969_1_ST_160220.pdf

Många Nyårshälsningar
Nisse.

Nisse Bökelund

Hej.
Artikeln är från Stockholmstidningen 20/2 1916.
Nisse.

WalleW

Citat från: Nisse Bökelund skrivet 31 december 2015, 10:58:59 AM
Hej.
Artikeln är från Stockholmstidningen 20/2 1916.

Detta hittade jag på Stockholmskällan.
Enligt Direktören för Stockholms nya
spårvägsaktiebolag så skulle väl kvinnorna
bara stå vid spisen, och föda barn.

http://www.stockholmskallan.se/ContentFiles/SSA/2001_Stockholms_Nya_Sparvagar/SE_SSA_2001_%c3%969_1_ST_160220.pdf

Många Nyårshälsningar
Nisse.

Jösses, Nisse..!

Vilka moderna påhitt  :o ! Älskvärda kvinnor i elektriska spårvagnar...och som arbetar där  :o ! Vet ni vad !!! Ur led var tiden...

Efter att ha läst artikeln är det förvånande att kvinnor överhuvudtaget fick vistas i närheten av "elektriska spårvagnar", än mindre åka med dem...
Säkert en bidragande orsak till att fröken Friman och hennes väninnor startade sitt krig mot den protektionistiska mans-dominansen i samhället...
Undrar om spårvägs-direktören skulle överleva den framtida vetskapen om t e kvinnliga astronauter, boxare och drag-racingförare...men en spårvägs-direktör kan väl bara bli sken-död, om man säger...

/   Gott Nytt År   önskar Walle

Nisse Bökelund

Hej.
Ja det är mycket som har hänt sedan trafikens barndom.
Man trodde tex: att människan kunde ta skada av den
svindlande hastigheten som ett tåg kunde komma upp i.
Och automobiler fick bara framföras om någon gick framför
med en röd flagga.

Tänk om herrar Daimler och Benz för en dag fick krypa upp
från sina gravar och åka med en häftig Merca helst en AMG
på autobahn. :D

BengaB40

Hej! Mina morföräldrar hade säkert utan förbehåll nickat instämmande om de läst artikeln i ST! Omtänksam, den där dir. Walden som vill skona de sköra kvinnorna från alla bråkstakar i förstäderna hade de utbrustit unisont! Ja, tiderna förändras både till  det bättre och sämre kan man tänka idag på nyårsafton!  Gott slut på det som återstår av det gamla året!  :)  Hälsn. BengaB40

Staffan Sävenfjord

Det är nog lätt att glömma att fram till 1950-talet så var yrkena väldigt strikt uppdelade i manliga och kvinnliga. Den första manliga sjuksköterskan fick vi på 1950-talet. Likaså de första kvinnliga taxi- och bussförarna (med undantag av de som jobbade inom det egna familjeföretaget). 1958 fick kvinnor rätt att bli präster och de första tre kom 1960. 1958 kom också de första kvinnliga poliserna. Först 1980 kunde kvinnor bli officerare.

Och inte att förglömma: första gången en kvinna läste TT-nyheterna i radio var 1938. Det blev folkstorm... http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=3479852  Det skulle dröja fram till slutet av 1940-talet innan man gav sig på försöket nästa gång. 1958 fick vi i lilla Sverige världens första nyhetsuppläsare i TV (Gun Hägglund).

Det har varit en enorm utveckling på 60 år. I dag reagerar vi ju inte för en manlig barnmorska, en kvinnlig långtradarförare eller lokförare. Och med undantag för några numera ganska få fundamentalister heller om det är en kvinnlig präst. Möjligen reagerar vi om det sitter en man i kassan på supermarketen eller om Attendo skickar en manlig anställd för att städa hemma hos oss.

WalleW

Citat från: Nisse Bökelund skrivet 31 december 2015, 13:10:31 PM
Hej.
Ja det är mycket som har hänt sedan trafikens barndom.
Man trodde tex: att människan kunde ta skada av den
svindlande hastigheten som ett tåg kunde komma upp i.
Och automobiler fick bara framföras om någon gick framför
med en röd flagga.

Tänk om herrar Daimler och Benz för en dag fick krypa upp
från sina gravar och åka med en häftig Merca helst en AMG
på autobahn. :D

Ja...

...det där med hastigheter var knepigt på den tiden hästen satte gränsen för hur fort man "kunde" åka.
Ångloks-dragna tåg var, som Du säger läskiga ting, den oerhörda hastigheten sas bl a kunna förorsaka missfall och hysteri hos kvinnor, kor skulle gå i sin och får skulle bli galna i största allmänhet.
Herr spårvägs-direktören Walden kanske inte visste (eller hade glömt) att den första riktiga långresan med en bil gjordes av en kvinna, Bertha Benz, hustru till Carl Benz. Utan makens vetskap tog hon i augusti 1888 hans bil och gav sig iväg på en drygt tio mil lång resa tillsammans med de två barnen. Enligt uppgift återvände de hem dagen efter varvid hon framförde sina synpunkter på bilens brister och egenskaper till maken Carl. Härligt krut i den damen... ;)

Hon skulle nog också uppskatta en åktur, eller helst körtur, i en Mercedes-Benz AMG eller varför inte en 300 SL med den "kvinno-vänliga" vik-bara ratten... :)

/   M v h   Walle

WalleW

Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 31 december 2015, 14:20:40 PM
Och inte att förglömma: första gången en kvinna läste TT-nyheterna i radio var 1938. Det blev folkstorm... http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=3479852  Det skulle dröja fram till slutet av 1940-talet innan man gav sig på försöket nästa gång. 1958 fick vi i lilla Sverige världens första nyhetsuppläsare i TV (Gun Hägglund).

För oss ungdomar (relativa sådana i alla fall  ;D) är det svårt att ta till sig den upprördhet den kvinnliga nyhets-uppläsaren orsakade .
"Fruntimret", "kärringen" och "människan", som dessutom lät skymta en svag skånsk dialekt, var tydligen något särdeles förskräckligt att höra på den tiden.
Det som förvånar mig är att så många kvinnor ringde och klagade, inte enbart män. Man kan ju förstå att fröken Friman & c:o hade det trögt i portgången för sitt krig...
Men i länken "saknar" jag i sammanhanget det Östermalms-snorkiga klagomålet från mannen som sa: "jag vet minsann vad jag talar om, för jag bor på Sturegatan..."

Jag hade en "tuff" moster som hade körkort redan i början av 50-talet, och dessutom rökte hon cigarretter i trämunstycke. Inget av det nämnda sågs med blida ögon i andra delar av släkten... 8)...

/   M v h   Walle

Harald Nordius

Det är ju lätt att göra sig lustig över folk i forna tider, men kanske skulle vi fundera över vad av det vi idag ser som självklart, som man om 100 år kommer att tycka var förfärligt löjligt.

HJP

Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 31 december 2015, 14:20:40 PM
Det är nog lätt att glömma att fram till 1950-talet så var yrkena väldigt strikt uppdelade i manliga och kvinnliga. Den första manliga sjuksköterskan fick vi på 1950-talet. Likaså de första kvinnliga taxi- och bussförarna (med undantag av de som jobbade inom det egna familjeföretaget). 1958 fick kvinnor rätt att bli präster och de första tre kom 1960. 1958 kom också de första kvinnliga poliserna. Först 1980 kunde kvinnor bli officerare.

Och inte att förglömma: första gången en kvinna läste TT-nyheterna i radio var 1938. Det blev folkstorm... http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=3479852  Det skulle dröja fram till slutet av 1940-talet innan man gav sig på försöket nästa gång. 1958 fick vi i lilla Sverige världens första nyhetsuppläsare i TV (Gun Hägglund).

Det har varit en enorm utveckling på 60 år. I dag reagerar vi ju inte för en manlig barnmorska, en kvinnlig långtradarförare eller lokförare. Och med undantag för några numera ganska få fundamentalister heller om det är en kvinnlig präst. Möjligen reagerar vi om det sitter en man i kassan på supermarketen eller om Attendo skickar en manlig anställd för att städa hemma hos oss.
****
Så var det Staffan. Men under andra världskriget, när många män var mobiliserade, fick kvinnorna rycka in och bli spårvagnskonduktörer. Åtminstone på Stockholms Spårvägar. Då såg man, att det gick alldeles utmärkt, och efter kriget, var kvinnorna kvar på jobbet.
Så sent som 1975-1976, när jag åkte som lokbiträde, var det många lokförare, som inte kunde tänka sig, kvinnliga lokförare. Jag hade många märkliga diskussioner om det.

Staffan Sävenfjord

Citat från: HJP skrivet 31 december 2015, 17:29:28 PM
****
Så var det Staffan. Men under andra världskriget, när många män var mobiliserade, fick kvinnorna rycka in och bli spårvagnskonduktörer. Åtminstone på Stockholms Spårvägar. Då såg man, att det gick alldeles utmärkt, och efter kriget, var kvinnorna kvar på jobbet.
Så sent som 1975-1976, när jag åkte som lokbiträde, var det många lokförare, som inte kunde tänka sig, kvinnliga lokförare. Jag hade många märkliga diskussioner om det.

Den första kvinnliga lokföraren kom vid Roslagsbanan 1972 och vid SJ 1976. Men det tog rätt lång tid innan de accepterades fullt ut av kollegorna. Det berättas att det fanns lokförare eller lokledare som väntade till nästa tåg när de åkte privatresor på sitt frikort och fann "att det var ett fruntimmer som körde". Samma sak hände om det var en "broiler" som körde, det vill säga en ung lokförare som inte hade en lång tid inom andra befattningar på SJ bakom sig utan direktrekryterats till lokförarutbildningen.

WalleW

Citat från: Harald Nordius skrivet 31 december 2015, 17:05:47 PM
Det är ju lätt att göra sig lustig över folk i forna tider, men kanske skulle vi fundera över vad av det vi idag ser som självklart, som man om 100 år kommer att tycka var förfärligt löjligt.

Med facit i hand är det väl oundvikligt att forna företeelser kan te sig både lustiga och kanske t o m löjliga i ljuset av den kunskap de flesta upplysta och socialt kompetenta människor besitter idag utan att det för den skull är respektlöst.
Det behöver nog inte ens gå 100 år för att många nutida företeelser kommer att betraktas och kommenteras på liknande vis av våra efterlevande.

Till exempel tycker jag redan nu att det är löjligt att så många människor inte kan umgås naturligt ens över en kopp kaffe eller en middag utan att ha sin smart-phone liggande bredvid sig eller ha den i handen...och ständigt snegla på den. Men om 30 år är det kanske jag som är den "löjlige"...

Jag kan inte låta bli att då och då fundera på hur ett långvarigt strömavbrott skulle påverka "den elektroniska och uppkopplade människan" i vardagen...

/   M v h   Walle