Busstrafik borde ersättas med spårtrafik..

[janjoh]

Vilka områden i Sverige tycker ni borde byggas ut med spårtrafik? Ligger Norra Älvstranden i Göteborg på tur eller är det Gärdet eller Norra Djurgårdsstaden i större behov? Hur är det i nyare områden i Solna, är spårtrafiken redan väl utbyggd där? Hur är det i Malmö, i västra hamnen?

I dagsläget så ökar kollektivtrafikresandet i Göteborg väldigt mycket för varje år och en stor del till Norra älvstranden där båttrafiken ökat mest, ( gratislinje) mellan Rosenlund och Lindholmen. Men även bussarna på linje 16 är väldigt fullsatta på sträckan Nordstan-Eriksberg, även då de körs med dubbelledbuss. Dessutom tillkommer nya linjer hela tiden  som passerar norra älvstranden som senaste året förtätning till 5 min trafik på linje 99 Norra Älvstranden Frölunda torg via Kungssten, nya Gul Express från Partille centrum via Lindholmen till Torslanda som blir alltmer populär, samt 45 från Backa till Marklandsgatan via Lindholmen samt nu i juni startar linje 55 som ett elbussprojekt och den kommer trafikera Lindholmen - Johanneberg via Avenyn. Så det blir även lite avlastning för linje 18 som också ofta är fullsatt på sträckan Backa-Johanneberg via Avenyn.

[S Svensson]

Det är litet svårt att svara. I och för sig kanske Du borde vända Dig till någon kommunal information om vad som finns skrivit. Men vad gäller området till Eriksberg så finns en banvall byggd som användes som bussgata. Det pratas om en Backa linje.
Ett problem är överfarten över Göta Älv. Där avses att bygga en ny Göta Älvbro ungefär i området Göta Älv till NE Terminalen. Dvs ungefär där nuvarande bro går.
Behov finns att bygga en tunnel för spårväg-järnväg-T-bana (alternativ) under älven.
I dagsläget är busstrafik troligen det bästa. I princip är det enbart vid vissa tider som det är mycket trafik. Rent allmänt användes matematiska modeller när det gäller bostäder och transporter. Byggs det många bostäder så ökar behovet av transporter.
Även om jag läst på ämnet så är jag tveksam vad som händer. Det behövs en tunnel om man varaktigt skall köra spårvagn på Hisingen i ökad utsträckning. Då med ytterligare bostäder. Var tunneln då skall gå vet jag inte.

[almeli]

"Politikerna bör satsa mycket mer på buss än på spår".

http://www.bussmagasinet.se/2015/04/internationell-kollektivtrafiktopp-satsa-pa-buss-inte-pa-spar/

[pegee]

Spårtrafik har förvisso sina fördelar. Så länge man håller sig utanför centrum om man inte kan gräva ner trafiken. Medelhastigheten i
Göteborg genom centrum för spårvagnarna är under 10 km/h. Det gör att spårtrafik blir ett oerhört dyrt sätt att långsamt förflytta folk
ut ur stan. Där är bussar bra mycket bättre.
Utanför stan, på egen banvall är spårvagnen däremot oöverträffad. Så att nya linjer på hisingen skall byggas på egen banvall om de
skall bli konkurrenskraftiga mot annan trafik.
Så sorgebarnet hisingsbron! Den nya planerade bron skall få en segelfri höjd på 13 meter mot dagens 19m. Det innebär fler broöppningar
och ännu större störningar i trafiken, även om rusningsdags blir undantaget för broöppning.  Innan kollektivtrafiken får en egen fil under
älven kommer detta problem aldrig att lösas.
Får vi sedan önska oss en ny spårväg ut till Lindholmen och dito till Backa-Kärra-Kungälv utefter E6 så har vi kommit långt!
Slutsatsen av alla dessa ord: Bussar i centrum, gärna BRT-system, spårtrafik utanför stan och ett säkert sätt att korsa älven!   

[Olof Lagerkvist]

Får vi sedan önska oss en ny spårväg ut till Lindholmen och dito till Backa-Kärra-Kungälv utefter E6 så har vi kommit långt!

Medhåll.

Slutsatsen av alla dessa ord: Bussar i centrum, gärna BRT-system, spårtrafik utanför stan och ett säkert sätt att korsa älven!

Frågan är väl hur ett BRT-system ska kunna flytta folk effektivare i centrum. Är inte risken uppenbar att det blir ungefär samma problem med låga snitthastigheter oavsett vilken fordonstyp man kör i centrum, så länge man håller sig på markytan?

[pegee]

Medhåll.

Frågan är väl hur ett BRT-system ska kunna flytta folk effektivare i centrum. Är inte risken uppenbar att det blir ungefär samma problem med låga snitthastigheter oavsett vilken fordonstyp man kör i centrum, så länge man håller sig på markytan?

Mja! En spårvagn som står still på rälsen stoppar alla bakomvarande. En buss har möjlighet att ta en annan väg.
Sedan blir ju infrastrukturen en annan med BRT. Det är lättare (och billigare) att lägga upp (och ändra) en effektiv
rutt än att lägga upp en spårplan för spårvagnar. 

[Olof Lagerkvist]

Mja! En spårvagn som står still på rälsen stoppar alla bakomvarande. En buss har möjlighet att ta en annan väg.

Möjligheterna att göra det är ju ganska begränsade i stadstrafik, särskilt BRT-system med reserverade bussgator. Titta själv på ställen med BRT-system eller för all del vilket ställe som helst med långa sträckor med reserverade bussgator, t ex bussgatan mellan Åkareplatsen och Svingeln, bussarnas färdvägar genom Brunnsparken m m. Hur ofta ser du bussar köra om varandra eller spontant "ta en annan väg" om det blir trångt där? Det är helt enkelt svårt att trafikera på det sättet med frekventa busslinjer, problemet blir i stort sett det samma som med spårvagn.

Sedan blir ju infrastrukturen en annan med BRT. Det är lättare (och billigare) att lägga upp (och ändra) en effektiv
rutt än att lägga upp en spårplan för spårvagnar.

Ja, investeringskostnaderna kan vara något högre för spårväg. Men å andra sidan är det inte särskilt billigt att anlägga bra gator för BRT-system heller. Framförallt underhållskostnaderna blir ganska höga eftersom en bussgata kräver mycket mer underhåll, förstärkningar, omasfalteringar m m än underhållet för en spårväg som transporterar samma mängd resenärer. Det är ju helt enkelt detta som ligger bakom att innerstadsspårvägar har blivit ganska populära att bygga runt om i världen senaste 10-15 åren.

[pegee]

Du har givetvis rätt i vad du skriver. Det grundläggande problemet är ju trots allt att
kollektivtrafik och bilism skall samsas/trängas på samma ytor. 

[spektakel]

Jag tror vi behöver både buss och spår en lång tid framöver. Buss är flexiblare, linjer kan ändras och dras om ganska lätt. Leveranstiden på nya bussar ca ett år. Spår har betydligt högra kapacitet att ta många resenärer då man kan hänga på fler vagnar om det behövs. En spårvagn kan ersätta både tre och fyra bussar. Så på linjer där bussarna ligger i vägen för varandra i rusningstrafik bör man fundera på att ersätta dem med spårvagn. Räcker bussarna för den passagerarström man har så fortsätter man med buss.

Någon gång i framtiden kan man tänka sig batteridrivna bussar som kan kopplas i tåg med varandra och som huvudsakligen går på bussgator. Det skulle i så fall ta bort behovet av spårvagnar, men där är vi inte än och kanske kommer vi inte dit heller.