Ljusblått på linje 11

[Hasse L]

KMZ 355 - Volvo B58 /Säffle 1978 - Helsingborgs Trafikverk 171.

[Nils-Bertil]

Oj, oj, oj, den har jag kört många gånger.
Tiden går med en rasande fart, började på Trafikverket i Helsingborg 1970.

[robergh]

Klev man fortfarande på bak och av fram år 1982?
Bussen med dörrställning och linjenummer bak verkar
onekligen konstruerad för det. När slutade man att kliva
av fram?

Kommer ihåg vilket sjå det var med HSS Leyland/Hägglunds-
bussar före högertrafiken som ju bara hade en enkel framdörr.
Å andra sidan så hade det kanske inte spelat någon roll när man
betalade! Av och på skulle man ju i alla fall.

HSS använde smart nog Leyland/Hägglundsbussarna sommaren 1967
på en förstärkningslinje Råå Vallar - Knutpunkten (den riktiga) då
spårvägssläpen hade fått körförbud sista sommaren och inte kunde
användas på linje 1. Det smarta var att då gick bussarna bara mellan
två ändhållplatser och då bortföll problemet delvis med bara en framdörr!

Mr H

[Staffan Sävenfjord]

Klev man fortfarande på bak och av fram år 1982?
Bussen med dörrställning och linjenummer bak verkar
onekligen konstruerad för det. När slutade man att kliva
av fram?

Mr H

Påstigning fram infördes i Helsingborg just 1982 successivt på olika linjer så det är troligt att bussen på bilden fortfarande hade det gamla systemet att man steg på bak och betalade först när man gick av genom framdörren. Bussarna byggdes dock inte om då men märkningen vid dörrarna ändrades förstås. Länge gick därför stadsbussarna i Helsingborg med manuellt manövrerade mittdörrar.

[robergh]

Ja jag tycker mig nu se att det står "Utgång" bakom framdörren. (Begreppet "Utgång" ändrades f.ö av SS i Stockholm i slutet av 40-talet till "Ej ingång" då man insåg att det inte uttryckte något förbud! En utgång kan ju även vara en ingång!)

Fanns polettbössorna också kvar så här länge? Det enda man besvärade föraren med var att växla och begära övergångsbiljett! Polettbössorna var väl det perfekta systemet för en kontantlös avgiftshantering! Enkelt, billigt och överskådligt. Tycks som att branschen lagt ner åtskillig möda och pengar på att utveckla nya system som löser samma sak som polettbössorna men betydligt mer komplicerat!

Fanns anledning att erinra sig det i somras när jag skulle åka buss i Helsingbprg från Furutorpsgatan till Fredriksdal. Nej Skånetrafikens biljettsystem medgav ej kontantbetalning, däremot så kunde hotellet handskriva en lapp och ta betalt för att överbrygga bristen i tekniksystemet som man sedan kunde visa för (den ointresserade) bussföraren!

Mr H

[Ted Selander]

Ja jag tycker mig nu se att det står "Utgång" bakom framdörren. (Begreppet "Utgång" ändrades f.ö av SS i Stockholm i slutet av 40-talet till "Ej ingång" då man insåg att det inte uttryckte något förbud! En utgång kan ju även vara en ingång!)

---
Mr H

Malmö Stads Spårvägar behöll ordet "Utgång" på sina spårvagnar in i det sista. I unga skånska år tyckte jag det symboliserade det vänliga Malmö, jämfört med det kallare Stockholm.
Ungefär som skyltningen på en dörr i Runde Tårn i Köpenhamn, som löd "Private" och liknande på flertalet språk men "Verboten" på tyska, gav en vink om hur det stod till i den stora världen.

[Staffan Sävenfjord]

Ja jag tycker mig nu se att det står "Utgång" bakom framdörren. (Begreppet "Utgång" ändrades f.ö av SS i Stockholm i slutet av 40-talet till "Ej ingång" då man insåg att det inte uttryckte något förbud! En utgång kan ju även vara en ingång!)

Fanns polettbössorna också kvar så här länge? Det enda man besvärade föraren med var att växla och begära övergångsbiljett! Polettbössorna var väl det perfekta systemet för en kontantlös avgiftshantering! Enkelt, billigt och överskådligt. Tycks som att branschen lagt ner åtskillig möda och pengar på att utveckla nya system som löser samma sak som polettbössorna men betydligt mer komplicerat!

Får korrigera mig. 1982 gjordes försök med påstigning fram på en enda linje. Men det var inte förrän i maj 1985 som systemet infördes över hela linjenätet. Jag hittar ingen information om att bössorna skulle ha avskaffats tidigare. De var ju det bärande i hela systemet så det är rimligt att anta att de avskaffades samtidigt. Pollettbössor är väl inte helt korrekt eftersom man även kunde betala med mynt. Hade man inte jämna pengar kunde man som du är inne på växla hos föraren. Detta krävde ju att förarna försågs med rejäla växelkassor, eftersom de inte fick in några mynt under resan. Dessa hamnade i bössan och sedan föraren kontrollerat biljetten tryckte han på en knapp så att de ramlade ned i innanmätet under bössan och inte var åtkomliga för föraren.

Systemet hade väl sina för- och nackdelar, men när jag första gången stiftade bekantskap med det i januari 1968 så gillade föraren inte det eftersom det alltsomoftast hände att passagerarna inte kunde göra rätt för sig vid avstigningen. Han var skåning men ny i Helsingborg.

Allra första gången jag träffade på systemet var i Ålborg på 1950-talet. Någon gång på 1980-talet träffade jag på det i Trondheim men då måste man betala med jämna pengar eller förlora växeln. Hade man bara en hundralapp så fick man alltså lägga den i bössan om man ville åka med men fick ingen växel eller tillgodokvitto tillbaka. Detta system blev inte långvarigt.

I gamla Sovjetunionen 1984 hade man också det här systemet men det var då inte övervakat av föraren utan av medpassagerarna. Efter påstigning längst bak lade man jämna pengar i en bössa och rev av en biljett. Någon frivillig stod vid bössan och kollade att ingen fuskade. Var det mycket folk så skickade man bara sina kopek framåt och den som stod närmast lade pengarna i bössan. Sedan fick man på motsvarande sätt sin biljett i retur. Jag råkade stå närmast bössan på en spårvagn i Leningrad utan att närmare reflektera över detta när jag ställde mig där. Plötsligt kom det på mycket folk och jag fann de började skicka mig pengar och någonstans kom jag ihåg att jag läst hur man skulle göra. Så jag har faktiskt varit spårvagnskonduktör i Leningrad.

[Bengt H]

Systemet med påstigning bak och betalning i en bössa vid avstigning fram var förr vanligt i Danmark utom Själland. Dock var bussarna ofta där försedda med växlingsautomater så man behövde inte besvära föraren med växling av mynt.

I Sverige fanns systemet, såvitt jag känner till, förutom i Helsingborg även i Karlstad och Sundsvall (Hagabussen).

[robergh]

Får korrigera mig. 1982 gjordes försök med påstigning fram på en enda linje. Men det var inte förrän i maj 1985 som systemet infördes över hela linjenätet. Jag hittar ingen information om att bössorna skulle ha avskaffats tidigare. De var ju det bärande i hela systemet så det är rimligt att anta att de avskaffades samtidigt. Pollettbössor är väl inte helt korrekt eftersom man även kunde betala med mynt. Hade man inte jämna pengar kunde man som du är inne på växla hos föraren. Detta krävde ju att förarna försågs med rejäla växelkassor, eftersom de inte fick in några mynt under resan. Dessa hamnade i bössan och sedan föraren kontrollerat biljetten tryckte han på en knapp så att de ramlade ned i innanmätet under bössan och inte var åtkomliga för föraren.

Systemet hade väl sina för- och nackdelar, men när jag första gången stiftade bekantskap med det i januari 1968 så gillade föraren inte det eftersom det alltsomoftast hände att passagerarna inte kunde göra rätt för sig vid avstigningen. Han var skåning men ny i Helsingborg.

Tack för den infon! Då minns jag rätt det där med att man kunde betala med mynt också! Första gången jag åkte på HSS och inte hade polett så gav jag en sedel till föraren som lämnade växel tillbaka och sedan så sprang jag av.
Föraren ropade tillbaka mig och klappade på bössan. Jag trodde ju att han också hade tagit betalt men han hade bara växlat! Mynt i bössan fick man lägga själv!

Jo de hamnade på en inspektionsbricka i bössan (du menar nog mynt/polett) och sedan föraren kontrollerat så tryckte han ner betalningen. Man kunde dessutom begära övergång av föraren med angivande av destination och då fick man en övergångsbiljett. (Som diggare så begärde man ju förstås alltid övergång för att få en gratis tjusig biljett vare sig man skulle byta eller inte!).

Men tänk hur lätt det hade varit att låta resenärerna istället få köpa polett i automater på hållplatserna eller i kiosker och därigenom ta bort kontanter från förararbetet istället för dessa eländiga system idag där ingen har en skvatt aning om vad som gäller. F.ö har tre av mina bekanta fått betala för mycket i SL-trafiken då de efter-kontrollerat för att systemet helt enkelt dragit fel/dubbelt! SL beklagar men har ingen aning om vad som har hänt (gäller alla tre!). Nej något mer kundovänligt än de betalsystem vi ser nu som tagits fram till astronomiska kostnader och till usel kundnytta går nog inte att uppbringa! Gör om, gör rätt!

Mr H

[robergh]

Detta krävde ju att förarna försågs med rejäla växelkassor, eftersom de inte fick in några mynt under resan.

Jag har ett minne av att de fick växel undervägs på tx Knutpunkten, sprang till en lucka där och tillbaka. Förmodligen så kunde man växla också på Triangeln. Ett växlingsställe bör ha funnits även längre NV. Ska vi tippa på Hamntorget? Så det var nog mest växlingsställena som var välladdade med mynt. Mitt minne är dock att majoriteten av resenärerna betalade med pollett.

Mr H

[Staffan Sävenfjord]

Jag har ett minne av att de fick växel undervägs på tx Knutpunkten, sprang till en lucka där och tillbaka. Förmodligen så kunde man växla också på Triangeln. Ett växlingsställe bör ha funnits även längre NV. Ska vi tippa på Hamntorget? Så det var nog mest växlingsställena som var välladdade med mynt. Mitt minne är dock att majoriteten av resenärerna betalade med pollett.

Mr H

Pollett var säkert det vanligaste betalningsmedlet och många betalade säkert med jämna pengar utan att behöva växla först. Men problemet borde ändå funnits där. Att rusa in på Knutpunkten  (som alltså inte låg där dagens Knutpunkten ligger) eller Triangeln för att be om mer växel tog ju lite tid och åtminstone på den förra hållplatsen var det många bussar samtidigt som brukade ha bråttom i väg.

Men vi behöver ju inte spekulera. Forumet förfogar över en förare som körde bussarna vid denna tid. 

[ML-buss]

Förarna hade 15 min växlingstid kan jag minnas och den var både före tjänst och mellan vid rasten.