Moderaternas stora flopp i Stockholm. Spårväg City ska handikappsanpassas!

[Delfinen76]

http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/sp%C3%A5rv%C3%A4g-city-m%C3%A5ste-renoveras-igen-2393406

[Delfinen76]

Spårväg City har redan kostat massa pengar. Nu ska spåren rivas upp igen får flera miljoner för att banan är inte handikappanpassad. Trots att banan är mindre än två år! Det borde hjorts från början!

[Andreas91]

Nja.. 'Flopp' var väl ändå att ta i.. Av det jag sett och upplevt med denna linje är inget annat än succé. Ekonomiskt skall jag inte gå in vidare på, men jag måste säga att jag föredrar spårvagnen framför att vänta på en ledig plats i busskortegerna som var vardag innan spårvagnarnas införande. De flesta perrongerna är väl dock redan anpassade efter spårvagnarna - jag vet om att en del hållplatser är lite lägre i ena delen, men det är väl för att även fordonen på gummihjul skall kunna angöra hållplatserna. Åkte en gång med en buss vid typ Kungsträdgården och hamnade då vid spårvagnshållplatsen. Med utgående dörr, så dunkade dörren i den upphöjda trottoaren och for igen med en smäll. Kan tänka mig att åtminstone hållplatsförlängningar kan till viss del ha o göra med dom kommande tillskotten i stockholmska spårvagnsflottan. Fram med fler 'trickar' säger jag bara! (om nu så är fallet, gällande hållplatserna, så kvarstår dock en fråga: var stannar de gummihjulförsedda kollektivtrafikfordonen i fortsättningen?)

[Ersa]

"Handikappanpassad" är verkligen en flexibelt ord, helt utan gemensamma standarder och likvärdiga regler. I Roslagen är ju all busstrafik nu "handikappanpassad" genom införandet av lågentrébussar som har ett instegskliv på 35-40 cm från vägbanan på de hållplatser som kantsten saknas, vilket torde vara 75-80% av det totala antalet. Jag tvivlar starkt på att några kliv på 35 cm eller högre finns på Spårväg City. Alltså borde hela spårvägen vara handikappanpassad.

Vad gäller olika fordonsslag är väl just spårfordon de som är enklast att planera extremt tillgängliga gällande hållplatser och golvhöjd. Alla spårvagnar och tåg kör ju i exakt samma spår, och hamnar därför aldrig på olika avstånd från kantstenen. Höjden på golv gentemot kantsten samt utformning av dörrar har ju huvudmannen (förhoppningsvis) noga planerat in.

Saken har tydligen diskuterats i SSS-forum sedan den 5 juli:
https://www.sparvagssallskapet.se/forum/viewtopic.php?f=2&t=36250

[yngrot]

Ja jisses vad de kan hitta på  ..  Låter väl som "nån" i vanlig ordning inte tänkt till från början...   Men det är ju "bara" skattepengar  ...    suck 

[r5m]

Jag tvivlar starkt på att några kliv på 35 cm eller högre finns på Spårväg City. Alltså borde hela spårvägen vara handikappanpassad.

Men de menar väl att det inte går att köra på en rullstol/permobil utan att fälla ner rampen.

[Bussmupp]

Men de menar väl att det inte går att köra på en rullstol/permobil utan att fälla ner rampen.

Men snälla. Rampen ska väl göra så att man inte behöver bygga om infrastrukturen.

[r5m]

Men snälla. Rampen ska väl göra så att man inte behöver bygga om infrastrukturen.

De borde ju ha byggt rätt från början, det är inte alltid folk hjälper till med rampen och föraren ser inte heller alltid.

[JDS]

Men snälla. Rampen ska väl göra så att man inte behöver bygga om infrastrukturen.

De mest extrema ser rampen i sig som ett slags diskriminering, sen är det ju ett allmänt problem i busstrafiken att många mest verkar se rampen som en dekoration som man måste ha för att bussen ska bli godkänd men som man inte har några planer på att använda.

De borde ju ha byggt rätt från början, det är inte alltid folk hjälper till med rampen och föraren ser inte heller alltid.

"Från början" betyder ju i det här fallet 1991 då spårvägen byggdes. På den tiden hade varken bussar eller spårvagnar lågt golv och några ramper var inte heller påtänkta. Merparten av hållplatserna är ju från den tiden; undantagen är Sergels torg och Kungsträdgården samt Nordiska museet som byggdes 2010 och som sedan dess har utgjort något slags experimentverkstad.

Vid Nordiska museet byggde man ju om den ena plattformen under närmast rekordartade former efter något år, vilket inkluderade avstängningar, flytt till ett tillfälligt hållplatsläge, ianspråktagande av typ halva Nordens maskinpark samt installation av ett fantastiskt antal artiklar ur staket- och regnskyddstillverkarens katalog. Resultatet blev väl en ganska konstig hållplats med en massa skumma vinklar och en egendomligt kort plattform trots att det är gott om plats. INTE imponerande, kan man väl sammanfatta!

[Ersa]

De borde ju ha byggt rätt från början, det är inte alltid folk hjälper till med rampen och föraren ser inte heller alltid.

Är det inte tänkt att konduktörerna ska manövrera ramperna samt vid behov assistera rullstolsburna med att komma på och av?

[Svempa]

Det som väl är mest konstigt är väl att man inte anpassat den från början . tänker man tillgängligt från bjrjan när man planerar och bygger så blir kostnaden ofta bara 10 % av vad en efteranpassning kostar. Det är så konstigt att samhället inte lär sig det .

[JDS]

Det som väl är mest konstigt är väl att man inte anpassat den från början . tänker man tillgängligt från bjrjan när man planerar och bygger så blir kostnaden ofta bara 10 % av vad en efteranpassning kostar. Det är så konstigt att samhället inte lär sig det .

Jag vet att det kan vara svårt att hänga med i tråden, men för en halvtimme sedan påpekade jag att spårvägen är byggd för drygt tjugo år sedan och att merparten av hållplatserna är från den tiden. På den tiden var låggolvsvagnar fortfarande på idéstadiet och ingenting man byggde banorna för. (Ännu mindre kunde man nog föreställa sig att ett införande av låggolvsvagnar skulle leda till att man tvangs bygga HÖGRE plattformar...)

[r5m]

Är det inte tänkt att konduktörerna ska manövrera ramperna samt vid behov assistera rullstolsburna med att komma på och av?

vet inte hur det är i stockholm men i norrköping så finns det inte alltid kundvärdar ombord.

[S Svensson]

De mest extrema ser rampen i sig som ett slags diskriminering, sen är det ju ett allmänt problem i busstrafiken att många mest verkar se rampen som en dekoration som man måste ha för att bussen ska bli godkänd men som man inte har några planer på att använda.

"Från början" betyder ju i det här fallet 1991 då spårvägen byggdes. På den tiden hade varken bussar eller spårvagnar lågt golv och några ramper var inte heller påtänkta. Merparten av hållplatserna är ju från den tiden; undantagen är Sergels torg och Kungsträdgården samt Nordiska museet som byggdes 2010 och som sedan dess har utgjort något slags experimentverkstad.

Vid Nordiska museet byggde man ju om den ena plattformen under närmast rekordartade former efter något år, vilket inkluderade avstängningar, flytt till ett tillfälligt hållplatsläge, ianspråktagande av typ halva Nordens maskinpark samt installation av ett fantastiskt antal artiklar ur staket- och regnskyddstillverkarens katalog. Resultatet blev väl en ganska konstig hållplats med en massa skumma vinklar och en egendomligt kort plattform trots att det är gott om plats. INTE imponerande, kan man väl sammanfatta!

Ursäkta. Handikappanpassa spårväg. Vad menas ?
1. När byggdes spårvägen city ?
2. Vilka spårvagnar avses användas? (jfr GSAB M31 och M32)
3. Vilka platser trafikeras ?
4 Hur slitna är rälerna resp vilken rälprofil finns ? (jfr gnisslet från ovan i GB G)
Tack !

[Staffan Sävenfjord]

Ursäkta. Handikappanpassa spårväg. Vad menas ?
1. När byggdes spårvägen city ?
2. Vilka spårvagnar avses användas? (jfr GSAB M31 och M32)
3. Vilka platser trafikeras ?
4 Hur slitna är rälerna resp vilken rälprofil finns ? (jfr gnisslet från ovan i GB G)
Tack !

Svaret på dina frågor och en massa annat värdefullt vetande därtill finns här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sp%C3%A5rv%C3%A4g_City