Sista Katrineholmaren

Startat av Björn Forslund, 01 juli 2013, 19:36:11 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Björn Forslund

Vilket år byggdes den sista Katrineholmaren (7000-serien i Scanias regi) och vem var köparen? 1970?

Mats Karlsson

Det var två CF:ar som levererades i efterhand, år 1970. Märkligt nog fick de inte chassinr i 52xxxx-serien, utan i 54xxxx-serien!

BD137  AMD627  CF11059L  541363  dörrar 1-0-0  Falcks Omnibus AB, Gällivare. Enligt uppgift brann den 1975.
Y942    CDC712  CF11059L  541366  dörrar 1-1-0  Matfors Omnibustarfik, Matfors

Björn Forslund

Citat från: Mats Karlsson skrivet 12 juli 2013, 09:12:12 AM
Det var två CF:ar som levererades i efterhand, år 1970. Märkligt nog fick de inte chassinr i 52xxxx-serien, utan i 54xxxx-serien!

BD137  AMD627  CF11059L  541363  dörrar 1-0-0  Falcks Omnibus AB, Gällivare. Enligt uppgift brann den 1975.
Y942    CDC712  CF11059L  541366  dörrar 1-1-0  Matfors Omnibustarfik, Matfors

Styrde man medvetet över kunderna till Scanias egna helbyggen eller var det kunderna som föll ifrån? Eller var det så att man byggde SKV-karosser till prefabricerade delar var slut?

Mats Karlsson

Om man läser mellan raderna i litteratur om Scania så framgår det ganska tydligt att man ansåg frontmotorbussen som förlegad redan från 1967. Volvo hade fått framgångar med sin mittmotorbuss från 1966 och tyska bakmotorbussar började översvämma landet 1966/67. Det var väl därför man tog fram CR110T år 1968 för att möta denna konkurrens. Det var nog ganska snabbt gjort att sätta en färdigutvecklad tysk kaross (Vetter) på ett CR110L-chassi och därmed få en "egen" turistbuss. Jag är dock övertygad om att man såg denna svensk-tyska turistbuss som en övergångslösning, för samtidigt hade man säkert påbörjat utvecklingen av CR145 som väl fanns färdig som prototyp år 1970. Att då satsa på en ärvd kaross, med rötterna i 50-talet, för enbart frontmotorchassier var nog inget som prioriterades efter ca 1968. Gissningsvis tillverkade man SKV-karossen så länge efterfrågan fanns, men konkurrensen från bl.a. finskt håll bidrog säkert till att SKV-karossensnabtt ansågs föråldrad och snabbt förlorade fotfästet.