Man ledbussar klarar inte fartgupp och spårvagnsspår i Trondheim

[Lars]

I denna artikel i adressa. no finns det film och bilder på bussar där dragspelet i bussarna går sönder när det tar i fartgupp och spårvagnsspår.
Att fartgupp och låggolvsbussar inte går ihop vet nog de flesta utom politiker och kommunala tjänstemän.
Bussarna är nu tagna ur trafik nrk.no
Jag funderar nu på om detta är extra känsligt på en MAN?
Är verkligen dragspelet konstruerad under bussen lika på en Volvoled?

[Ersa]

Byt bara ut bussarna så ordnar sig allt, tror vissa. Att man kontinuerligt behöver se över samt åtgärda vägar, hållplatser och kantstensnivåer (speciellt i samband med införandet av låggolvsbussar) glöms lätt bort.

Vad gäller själva bussarna är det ju som det står i en kommentar under första artikeln. Nämligen att MAN-ledvagnar ju klarar av att gå i trafik i andra städer runtom Europa utan att köras sönder. Alltså torde det vara vägarna som är bristfälliga. I Umeå fanns det en vägbula som kommunen fick göra om, då alla tre Solaris-ledvagnarnas bakdelar slog i marken på exakt samma ställe när de kördes över just den vägbulan. MAN och Solaris är oerhört lika vad gäller yttre mått och design.

[JDS]

Att man kontinuerligt behöver se över samt åtgärda vägar, hållplatser och kantstensnivåer (speciellt i samband med införandet av låggolvsbussar) glöms lätt bort.

Glöms bort vet jag inte riktigt. I Norge har man väl aldrig börjat... 

[Nupski]

Detta har varit ett stort problem i Göteborg med sönderkörda underreden mestadels MAN har blivit skadade. Tycker mig börja se underreds skador även på Keolis Solaris ledvagnar.

[Nico]

JO, MAN-leder är mera krävande vad gäller gatans standard och verkar således ha svårare för gupp och annat liknande där bälgarnas undersida tar stryk.

[Kimsan]

Dem är sönderslitna undertill på Malmö-bussarna också. Hänger lite tyg och ibland hör mar en liten metal pinne ligger och skrapar. Det är fartbullorna i Malmö som har slipat ner dem. Våra Volvo-bussar(Nobina) är på väg att gå samma väg till mötes och jag vet att ledningen stångar sig blodiga mot Malmöstad och dess fartbulle-fetichism.

[ThinkYellow]

I Gävle har det också varit en del problem med att MAN lederna släpar i fartgupp. Det löste man genom att höja bussens standardnivå nån centimeter, vilket också gav ett positivt resultat. Nackdelen blir ju att bussarna är lite högre så att nigningen fungerar är ett måste.

[Jo]

I det fall det även riskerar att skada förare har ju skyddsombuden ett stort ansvar att faktiskt stoppa trafiken. I de flesta småstäder är nog detta ett betydligt större problem en risken att eventuellt bli utsatt för rån.

[Ersa]

I Gävle har det också varit en del problem med att MAN lederna släpar i fartgupp. Det löste man genom att höja bussens standardnivå nån centimeter, vilket också gav ett positivt resultat. Nackdelen blir ju att bussarna är lite högre så att nigningen fungerar är ett måste.

Varför har man inte tillräckligt hög kantsten på hållplatserna?

[ThinkYellow]

Varför har man inte tillräckligt hög kantsten på hållplatserna?

Ja, det är ett annat problem. På vissa ställen är dom på tok för höga så dom går i med vissa bussar, på andra ställen så låga att dom knappt syns. Tror det är landstinget eller kommunen som är ansvarig, beroende på vilken del av stan hållplatserna ligger i.

[yngrot]

Det som är än värre är ju förarens nacke och rygg som tar mycket stryk av fartbulor och i kombination med ledbussar är det än värre..  Man ska tänka på att även om man kör långsamt över guppen så  känns det i ryggen och vi som kör åker ju många hundra ggr dagligen !!! över fartgupp när man kör stadstrafik .. i en personbil känns guppen inte mycket och de kanske kör över 2 ggr per dag .. Totalt vansinne med fartgupp 

[Lars]

Det som är än värre är ju förarens nacke och rygg som tar mycket stryk av fartbulor och i kombination med ledbussar är det än värre..  Man ska tänka på att även om man kör långsamt över guppen så  känns det i ryggen och vi som kör åker ju många hundra ggr dagligen !!! över fartgupp när man kör stadstrafik .. i en personbil känns guppen inte mycket och de kanske kör över 2 ggr per dag .. Totalt vansinne med fartgupp

Håller fullständigt med om detta, den som kör buss har nog svårast med fartguppen av alla kategorier.
Man sitter i en hävarmseffekt framför framhjulen och man kör fram och tillbaka över 100 fartgupp om dagen i stadsbussar i mindre städer.
Stötdämpare och hjulupphängningar slits ut i förtid och det är svårt att få ekonomer o verkmästare i de stora bussbolagen att förstå detta. Att det dessutom saknas bra luftstolar i många bussar gör det ännu värre.
Sedan har vi de nya däcksavtalen med separata bolag som äger och leasar ut däcken och är enbart intresserade av sina däck och pumpar dem med för mycke luft för att spara slitage så det ytterligare sliter ut bussen i förtid.

[Ronald M. Jannesson]

Kort och gott; låggolvsbuss och farthinder funkar inte ihop! Det här ständiga hoppandet i bussen när man passerar ett eller flera farthinder är nog en av anledningarna till att folk slutar jobba i den här branschen skulle jag vilja säga. Det är ju för jävligt att inte de ansvariga kan se till att denna kombination fungerar åtminstone någorlunda. Vad är det som är så svårt för de ansvariga?? Och vad är det för entreprenörer som bygger  hållplatser och farthinder?? Amatörer skulle jag nog vilja säga OCH de leker med oss bussförares hälsa!!! Är så j-la trött på det här som tydligen fortgår år efter år och med ständiga kommentarer på olika arbetsplatsträffar att ..."Ja, nu tar vi Krafttag med de här problemen"... , men allt förblir som förut...

[Leif D]

Eller så har man en kommun som faktiskt tänker...
Här i Norrköping  började man en gång i tiden med tämligen normala farthinder/gupp.
Men eftersom låggolvsbussar slog i (och även vissa normalbussar), så såg man till att farthinder/gupp ändrades.
Numera byggs ju mycke sånt här i denna stad, men allt efter de regler som faktiskt togs fram Näckrosbuus/Busslink här i stan.
Man har ju alltid haft goda kontakter mellan trafikbolagen (alla genom tiderna) och kommunen, eftersom man måste anpassa mycket  här för spårtrafiken och inte alltid kan använda standardlösningar.
De farthinder som byggs här numera är av en lägre variant och de har ingen nerfart, utan är utplanade i bakkant, just för att bussars bakre överhäng inte ska slå i då bussen hopar ner. Dessutom blir de ju bara ett hopp, upp, istället för två, upp o sen ner, per axel.