Var tionde förare är en dålig förare enligt KTH-forskning

[Ersa]

Allt går givetvis inte att lasta på fordon och vägar, men nog skulle jag vilja påstå att "dålig kvalitet på färden" till stor del beror på just dåliga fordon, dålig fjädring samt misskötta vägar. Men kanske en lika stor del kan vara t.ex förare som kör illa pga att de är omotiverade, stressade och/eller saknar vana/utbildning/erfarenhet av de fordonet de kör. T.ex behandlar I-shift/PowerShift/OptiCruise-växellådor precis som om den vore en ZF-automatlåda, utan att ställa om sin körstil. För om man hanterar nya fina hjälpmedel felaktigt blir det inte heller bra.

Personligen har jag t.ex ofta vissa problem med att bromsa in vanliga SL-bussar mjukt och bekvämt, då de oftast saknar en spak med 4-5 lägen för retardern. Istället slår jag av misstag på torkarna (då jag letar retarderspaken) och får därefter bromsa hårt med fotbromsen, då retarderläget på pedalen ofta är ställd så att den tar för kraftigt.
Ge mig däremot en buss med kopplingspedal, vanlig växelspak (ej pneumatisk) samt en redig retarder (allra helst Telmabroms), så kan jag köra mycket mjukare och trevligare än vad jag kan med en automatbuss.

[Jonas Strömblad]

Allt går givetvis inte att lasta på fordon och vägar, men nog skulle jag vilja påstå att "dålig kvalitet på färden" till stor del beror på just dåliga fordon, dålig fjädring samt misskötta vägar. Men kanske en lika stor del kan vara t.ex förare som kör illa pga att de är omotiverade, stressade och/eller saknar vana/utbildning/erfarenhet av de fordonet de kör.

Nu tror jag nog att det hela främst handlar om tätortstrafik (inklusive Stockholm-Hallstavik  ) som bedrivs med bussar utan de "hjälpmedel" du nämner.
Jag tror mer på det jag fetmarkerat i din text ovan!

Personligen har jag t.ex ofta vissa problem med att bromsa in vanliga SL-bussar mjukt och bekvämt, då de oftast saknar en spak med 4-5 lägen för retardern.

Det där slår tillbaka på dig själv och det du precis skrev!
Du kanske behandlar ZF-automatlådan som en I-shift/PowerShift/OptiCruise-växellåda utan att ställa om din körstil? 
/J

[Ersa]

Det där slår tillbaka på dig själv och det du precis skrev!
Du kanske behandlar ZF-automatlådan som en I-shift/PowerShift/OptiCruise-växellåda utan att ställa om din körstil? 
/J

Skämtare där! Nja, jag försökte mestadels förklara att det ofta är svårt att ställa om sig till "ny" ovan teknik när man är van med något. Och därför kan det bli fel, trots att man gör vad man tror är "rätt". Dvs då man följer ett gammalt invant mönster. Och jag erkänner gärna att jag inte är perfekt på något vis. När jag varken får reglera retarderns procenteffekt eller växla I-shiftlådan manuellt med en växelväljarknapp, så tycker jag att det blir rätt svårt att köra så mjukt som jag önskar.

Dock kan nog många bekymmer lösas om man (bara) får bukt med stress, omotivation och/eller dålig internutbildning bland förarna, samt jämnare vägar och bekvämare fjädring i fordonen för resenärerna.

[KG]

Jag har en bekant som länge inte vågade åka buss för att bussen såg ut att vara nära att krocka hela tiden. Alla skyltar/stoplar/fordon passerade så nära att denne trodde de skulle flyga in genom rutan.

Visst är det nära, hela tiden nästan, men det går ju inte att ta sig fram annars. Skyltar och stolpar passerar med bara någon decimeters marginal. Klart som fan att det ser nära ut.

[Mats Karlsson]

Det är intressanta att läsa inläggen här om komfortstudien, där åsikter framförs att studien är osäker och att upplevelsen av dålig komfort till största delen beror på bussarna.
Jag kanske är den ende här som också har kunskap om den "andra sidan", nämligen provning och mätning, bl.a. gällande fordon. Därför ser jag varken studien som osäker eller att busstypen skulle förringa studiens värde. Genom signalbehandling av mätresultaten kan man med relativt få prov ändå få fram mycket intressanta resaultat. Eftersom jag dessutom har möjlighet att bedriva egna "fältprov" genom att jag åker buss till jobbet under vinterhalvåren på samma linje med till 90% samma buss, men med olika förare, som jag dessutom har möjlighet att prata med och få deras upplevelse av bl.a. bussen, så har jag fått en mycket god uppfattning av hur olika körstilar påverkar mig som resenär. Därför verkar den utförda komfortstudien vara väl genomförd.

[JDS]

Att en studie är väl genomförd är i och för sig ingen garanti för att den är användbar till något. Men det gör inget, jag tycker också att det är en intressant studie!

[Nico]

Det är intressanta att läsa inläggen här om komfortstudien, där åsikter framförs att studien är osäker och att upplevelsen av dålig komfort till största delen beror på bussarna.
Jag kanske är den ende här som också har kunskap om den "andra sidan", nämligen provning och mätning, bl.a. gällande fordon. Därför ser jag varken studien som osäker eller att busstypen skulle förringa studiens värde. Genom signalbehandling av mätresultaten kan man med relativt få prov ändå få fram mycket intressanta resaultat. Eftersom jag dessutom har möjlighet att bedriva egna "fältprov" genom att jag åker buss till jobbet under vinterhalvåren på samma linje med till 90% samma buss, men med olika förare, som jag dessutom har möjlighet att prata med och få deras upplevelse av bl.a. bussen, så har jag fått en mycket god uppfattning av hur olika körstilar påverkar mig som resenär. Därför verkar den utförda komfortstudien vara väl genomförd.

Visst är det som JDS skriver en intressant, och även angelägen studie. Det är heller ingen som ifrågasatt vare sig dina kunskaper eller att det de facto kan vara så att resenärer blir åksjuka p.g.a. av att det är ryckigt, skumpigt osv. och att en bussfärd ibland kan upplevas som obehaglig. Däremot så är det knappast ovanligt, speciellt inte inom den akademiska världen, att studier och resultat ifrågasätts. Snarare är det fundamenta inom all forskning att man ska ifrågasätta, pröva teorier och resultat osv.

Det jag, och troligen flera andra, reagerade på är mera förhållandet att man här bara anger förarna som enda orsak utan att beakta yttre/övriga faktorer. Orsakerna behöver som sagt inte heller enbart vara begränsade till sådant som undermåliga bussar och vägar utan kan givetvis även bero på sådant som nämnts om förarna, t.ex. då stressade, oengagerade mm. individer som i så fall utgör en lika stor undermålighetsfaktor som dito gator, vagnpark och inte minst övrig trafik. Det jag ifrågasatte var inte heller det utan just att studien verkar vara alltför begränsad (tänker på ordspråket "som man frågar får man svar") och enbart verkar ha koncentrerat sig på förarnas körsätt. Möjligen att man kan påvisa tendenser, men personligen skulle jag inte vilja härleda en slutsats ur detta i mina ögon ganska begränsade material. 

Även du undviker sorgfälligt den heta potatisen. En körstudie i en skyddad/avgränsad miljö kan givetvis ge intressanta resultat, men frågan är fortfarande hur relevanta de verkligen är om man utelämnat en mängd påverkansfaktorer i en studie? Nu är jag sedan inte teknolog, men väl samhällsvetare på magisternivå och det innebär att jag i alla fall läst vetenskapsmetodologi på både grundläggande såväl som högre nivå... Det jag lärde mig då stämmer i alla fall inte överens med det som du framlägger så jag vet inte om man gör på olika mellan disciplinerna. Det jag dock inte köper är hur man kan säga att det går att få ett hållbart resultat med så få fall, så litet statistiskt underlag och med så pass många utelämnade yttre faktorer?!

[Mats Karlsson]

Studien handlar väl om förarens körstil och inte något annat!!?? Varför då blanda in allt annat? Trampar studien på en öm tå, kanske?

[Nico]

Förarnas körstil påverkas ju även av yttre faktorer och då ska de givetvis även vara med i en studie om detta. Om du tycker att det är OK att frisera studien på ett sådant vis att resultaten blir de man vill ha fram så har studien i sig knappats någon relevans, men vill man så kan man givetvis göra så oxå.

Hur var det nu det sade... Det finns lögn, det finns förbannad lögn och så finns det statistik... men nu kanske jag trampade på en öm tå?

[Peter Rost]

Svt inslag i ämnet - från igår:

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/utbildning-ska-forbattra-korstil

/Peter

[Lars-Håkan_E]

Det är intressanta att läsa inläggen här om komfortstudien, där åsikter framförs att studien är osäker och att upplevelsen av dålig komfort till största delen beror på bussarna.
Jag kanske är den ende här som också har kunskap om den "andra sidan", nämligen provning och mätning, bl.a. gällande fordon. Därför ser jag varken studien som osäker eller att busstypen skulle förringa studiens värde. Genom signalbehandling av mätresultaten kan man med relativt få prov ändå få fram mycket intressanta resaultat. Eftersom jag dessutom har möjlighet att bedriva egna "fältprov" genom att jag åker buss till jobbet under vinterhalvåren på samma linje med till 90% samma buss, men med olika förare, som jag dessutom har möjlighet att prata med och få deras upplevelse av bl.a. bussen, så har jag fått en mycket god uppfattning av hur olika körstilar påverkar mig som resenär. Därför verkar den utförda komfortstudien vara väl genomförd.

Det är ju här som den nämnda studien har missat, för att en sådan undersökning ska bli trovärdig måste förutsättningarna vara så lika som möjligt, d.vs samma fordon och linje, att rent slumpmässigt plocka en tur här och en annan där ger gärna ett annat resultat.

I detta sammanhang kan man t.ex gå tillbaka till 1999 års leverans av Volvoledbussar till b.la en SL operatör vilka aldrig gick att köra mjukt med på lands- och motorväg eftersom minsta lilla hastighetsförändring nedåt ledde till en kraftig inbromsning från retardern och sedan ytterligare ett ryck vid urkoppling någon flertal kunder tyckte var obehagligt liksom förarna.

[Mats Karlsson]

Även om studien skulle ha körts med en "besvärlig" buss så säger den ändå tillräckligt mycket om förarens körstil. Detta tack vare de möjligheter som finns inom signalbehandlingen av mätresultaten. 

[buskörare]

Även om studien skulle ha köras med en "besvärlig" buss så säger den ändå tillräckligt mycket om förarens körstil. Detta tack vare de möjligheter som finns inom signalbehandlingen av mätresultaten.

Nu blir jag nyfiken. Kan dessa mätgrejer alltså avgöra om ryckig inbromsning beror på föraren eller växellådan/retarden?
Jag som kört buss i 13 år, tycker faktiskt att nya bussar är bra mycket svårare att få mjuk körning med, än de äldre var när de var nya. 2002 kom den första bussen jag kört som verkligen nöp i nedväxlingarna redan som sprillans ny. Att ligga i 30 km/h med den var hemskt, den växlade upp och ner hela tiden och den verkligen kastade i växlarna så hela bussen hoppade. Numera verkar det nästan vedertaget att retarden som få bussen att tvärnita och tillverkarna verkar inte alls tänka på att vi ska försöka få bussturen att vara mjuk och trevlig.

[KG]

Nu blir jag nyfiken. Kan dessa mätgrejer alltså avgöra om ryckig inbromsning beror på föraren eller växellådan/retarden?
Jag som kört buss i 13 år, tycker faktiskt att nya bussar är bra mycket svårare att få mjuk körning med, än de äldre var när de var nya. 2002 kom den första bussen jag kört som verkligen nöp i nedväxlingarna redan som sprillans ny. Att ligga i 30 km/h med den var hemskt, den växlade upp och ner hela tiden och den verkligen kastade i växlarna så hela bussen hoppade. Numera verkar det nästan vedertaget att retarden som få bussen att tvärnita och tillverkarna verkar inte alls tänka på att vi ska försöka få bussturen att vara mjuk och trevlig.

Sedan I-shift infördes blev det betydligt svårare att köra mjukt. Visst får man ställa om körstilen osv men vad hjälper det när växellådan och kopplingen blivit sliten? Den rycker och växlar hur som helst. Bästa är ju när lådan havererar och försöker växla utan att använda kopplingen... Jag undrar hur länge dom håller jag. Vad jag fått erfara byter man koppling mellan 10-25 tusen mil och växellådor mellan 25 och 50 tusen. Kan det vara ekonomiskt?

[Mats Karlsson]

Jo, det beror på att ryck från växellåda/retarder och förarens sätt att bromsa skiljer sig åt i varaktighet och amplitud, vilket syns tydligt om man går över i frekvensplanet i stället för tidsplanet. Därför kan man selektera ut dessa fenomen med signalbehandling och plocka bort sådant som uppträder systematiskt. Det är alltså inga problem att studera en förares beteende även om man har ett fordon som man tycker beter sig illa. Tack vare olika signalbehandlingsmetoder och flerfaktoranalys kan man läsa ut både det ena och det andra av en mätning. Man behöver inte ödsla tid och resurser på att försöka prova alla möjliga förutsättningar, för då tar man sig vatten över huvudet och får knappast ut någoting alls till slut. Det hänvisas bl.a. till standarden för helkroppsvibrationer i studien vilket tyder på att mätningarna har utförts och analyserats av en kompetent instans.