Fråga om norska bussar

[Niklas Bygdestam]

Min kunskap om Norge är inte vad den kanske borde vara. Har vid enstaka trillfällen åkt tåg där och jag har aldrig någonsin åkt varken bil eller buss där. Min kunskap om norska bussar är också mycket dålig trots att jag gillar Larvikskarosserna, i alla fall om det är de som SJ hade

Nu till min fråga:
När jag ser bilder på norska bussar tillverkade omkring 1970-1975 så slår det mig att de är så lika varandra. Här har visats bilder på Arna och VBK och jag tror även att vissa gamla Vest ser likadana ut. Många har strålkastare av samma typ som Mercedes hade på sina personbilar under denna tid. Ska jag vara ärlig så tycker jag inte att dessa strålkastare passar på en buss, men det är naturligtvis en smaksak. Hur kommer det sig att bussarna är så lika? Fanns det något samarbete som gjorde att olika tillverkare byggde likadana bussar? Ägdes de av samma ägare på något sätt? Eller var det någon norm som fanns i Norge under den tiden med önskemål om hur en buss skulle se ut där? Kan det alltså vara kunderna som styrde och gjorde att bussarna skulle se ut på ett visst sätt? Kanske någon av er som är duktiga på Norge kan förklara detta eller vet hur det låg till?

[SvB]

Det var et samarbeid mellom VBK og flere andre fabrikker. VBK-modeller ble bygd på lisens av flere andre fabrikker. Arna hadde samarbeid med VBK på 1960-tallet og fram til 1971. Men også en tid videre var Arna-modellene nokså like VBK. Larvik Karosseri ble overtatt av VBK og bygde et lite antall VBK-busser før bussbyggingen i Larvik ble nedlagt.

Jeg kjenner til det var samarbeid om lykter o.l. på bussene, men kjenner ikke til dette tilstrekkelig.

[Staffan Sävenfjord]

Det var et samarbeid mellom VBK og flere andre fabrikker. VBK-modeller ble bygd på lisens av flere andre fabrikker. Arna hadde samarbeid med VBK på 1960-tallet og fram til 1971. Men også en tid videre var Arna-modellene nokså like VBK. Larvik Karosseri ble overtatt av VBK og bygde et lite antall VBK-busser før bussbyggingen i Larvik ble nedlagt.

Jeg kjenner til det var samarbeid om lykter o.l. på bussene, men kjenner ikke til dette tilstrekkelig.

Vi kan ju också reprisera den här bilden. Jag tror de flesta som har lite hum om norska bussar skulle gissa på en Repstad. Men icke, så som framgår av bildtexten.

[Niklas Bygdestam]

Vi kan ju också reprisera den här bilden. Jag tror de flesta som har lite hum om norska bussar skulle gissa på en Repstad. Men icke, så som framgår av bildtexten.

Varför är bussen högerstyrd? Norge har ju aldrig haft vänstertrafik

[SvB]

Varför är bussen högerstyrd? Norge har ju aldrig haft vänstertrafik

Det var ganske mange busser i Norge med høyreratt, dvs. på busser med inngangsdør bak framhjulet. Det var iallfall vanlig på Scania-Vabis og Volvo fra 1950- og 1960-tallet. Det gav føreren bedre sikt for å kjøre inn eller rygge til lasteplasser, og var vel derfor mest vanlig på kombinertbusser (eller godsbusser heter vel det på svensk). På ruter på langsbygdene leverte bussene ofte post og aviser, og i slike tilfelle kunne føreren levere småpakker ut av vinduet uten å gå ut av bussen. Rutebilene har som kjent hatt mange ulike funskjoner gjennom tidene. Derfor var høyreratt et valg som ble foretrukket av mange. Flere norske veteranbusser er eksempler på dette.

Jag tror de flesta som har lite hum om norska bussar skulle gissa på en Repstad. Men icke, så som framgår av bildtexten.

Bussen regnr. T-8631 er bygd hos Torstein Alstad karosserifabrikk i Eidsvåg ca. 50 km øst for Molde. Alstad (1908-1980) var rutebilpioner og var forhandler for flere bilmerker, bl.a. Scania-Vabis fra 1954. Ca. 1960-65 ble det bygd ca. 10 busser og godsbiler her, men så forstod man at produksjonen måtte ha større volum for å være effektiv. Alstad fikk en avtale med Repstad om leveranse av karosserideler til bussene, og to medarbeidere var hos Repstad i Kristiansand for opplæring. Men likheten med Repstad er stor. Midt i grillen på denne bussen står også Repstads emblem. T-8631 er eneste restaurerte og bevarte av disse bussene fra Alstad. Tror det var fem personbusser som ble bygd her. Dette er altså et annet eksempel på samarbeid mellom karossseribyggere i Norge. Det kan ellers nevnes at Scania-forhandleren i Molde-regionen fremdeles heter Alstad Auto, og er en frittstående Scania-forhandler.