Storsylen 6/8 2009

[Tommy E]

Dagen efter Ånnfjällsturen gjorde vi oss redo för en betydligt längre utflykt, nämligen till Sylarna. Detta är ett mycket vackert fjällmassiv som ligger på gränsen mellan Sverige och Norge.
Toppturen gjordes från den norska sidan, så vi tog oss till Nedalshytta sydväst om fjällmassivet. Här ser man Sylarna från en punkt med bra utsikt på vägen dit.



Från Nedalshytta fick vi släpa cyklarna uppför en ganska brant backe till fjällheden. Här ser man södeut mot Nordskardsfjellet och grusvägen vi kom på till Nedalshytta.



I början var det riktigt bra cykelväg...



...men tyvärr blev det sämre. Stigen delade sig och vi valde fel alternativ, vilket ledde till att vi fick leda cyklarna på oerhört stenig mark.
Efter mycket slit lämnade vi cyklarna och började vandra in mot Storsylen, som tornar upp sig som en vägg.



Därefter väntade en brant stigning på ca 700 höjdmeter. Detta är den brantaste fjällsidan jag har bestigit hittills, bitvis fick man ta händerna till hjälp.



Här har vi äntligen kommit upp på kammen och blickar mot toppen, som är lite närmare nu. Vid detta tillfälle var jag oerhört svettig.



I öster, på den svenska sidan, finns en glaciär. När man går uppför den västra bergssidan är det helt tyst, men när man kommer upp möts man av bruset från vattendrag i glaciären.



Så var vi slutligen framme vid Storsylens topp, som är 1762 m över havet.





Utsikten är fin åt alla håll. Här ser vi västerut, in i Norge. Närmast ligger sjön Syltjønna, och längre bort Nesjøen.
När vi kom lämnade vi cyklarna bakom bergsryggen till vänster, och gick in mellan bergsryggarna förbi Syltjønna.



Här fortsätter bergskammen i söder.





Helags tittar också fram där borta.



Vy österut in i Sverige.



Där nere har vi Sylarnas fjällstation.



Tiden går fort när man är på en fjälltopp, och vi var så småningom tvungna att bege oss nedåt. Här passerar vi gränsen mellan Sverige och Norge.



Toppen ligger några meter in i Norge. Jag tycker det hade varit rättvisare att dra gränsen rakt över toppen, så att vi hade kunnat dela på den.



Tittar man åt andra hållet ser det ut så här. Till vänster ligger Lillsylen, som tillhör Sverige och är 1702 m ö h. Tyvärr fanns det inte tid för att besöka den.



Oftast går det fort och lätt att ta sig nedför ett fjäll, men här var det så brant att man inte heller på nedvägen kunde gå på ett avslappnat sätt. Efter att ha kommit ned kunde vi blicka tillbaka mot Storsylen i kvällsljuset.



Cyklarna hämtades, och denna gång valde vi rätt väg så att vi slapp leda dem. Solen gick ned medan vi tog oss tillbaka mot Nedalshytta. Fjällnatur är vacker även i skymning.