Ny svensk dubbeldÄckare

[Fikman]

Den fins även i mintgrönt

[groenis]

    

/Lennart

[Trucken]

VAR ?

[Jonas]

ÖoB har med i sin reklam.

[Trucken]

Tack ska dit NU !

[Nico]

Inte för att jag normalt hör till ordmärkarfalangen, men i det här fallet trodde jag faktiskt först att det handlade om att bokserien om Tvillingdetektiverna (eller Tvillingdeckarna) hade återuppstått. Detta då dubbeldeckare för mig blir två detektiver medan en dubbeldäckare blir något med två plan, oftast då en buss eller rentav ett biplan...   

[Rojje]

Inte för att jag normalt hör till ordmärkarfalangen, men i det här fallet trodde jag faktiskt först att det handlade om att bokserien om Tvillingdetektiverna (eller Tvillingdeckarna) hade återuppstått. Detta då dubbeldeckare för mig blir två detektiver medan en dubbeldäckare blir något med två plan, oftast då en buss eller rentav ett biplan...   

OT: Det var bra böcker det, även Knatten av Stig Malmberg var poppis.

[Mr G]

Det fanns väl dessutom en som hette just Dubbeldäckarmysteriet vill jag minnas. Så googlar jag på det just nu, och hittar att en volym säljs på Tradera med sluttid imorgon kl 12.40. Kanske någon son är hugad. Själv har jag den på vinden tror jag.



Dubbeldäckarmysteriet är en sen tvillingdeckarbok, och kom ut efter min bokslukartid. Min favorit var annars Tunnelbanemysteriet, där man fick lära sig att det fanns en utsprängd tunnelstump i Karlbergsvägen för att underlätta framtida förlängningsbehov.

[Staffan Sävenfjord]

Tvillingdeckarna ansågs så dåliga att de inte ställdes ut på hyllorna på Stadsbiblioteket i Borås utan man fick vördsamt gå fram till disken. Bibliotekarien tittade då strängt på en och om hon fann att man höll måttet för att läsa den undermåliga litteratur så fick man låna den. Snäppet bättre dock än Enid Blytons böcker (Mysterieböckerna och Fem-böckerna) som överhuvudtaget inte fanns för utlåning.

Bakom pseudonymen Sivar Ahlrud låg författaren Ivar Ahlstedt och Sid Roland Rommerud. Den senare också känd för sina barnböcker om bland annat Lille Pip. Den förre skrev en massa annat också, bland annat porrnoveller. Jag läste en  gång om Ahlstedt att när han hade ett manus färdigt lade  han det i ett kuvert, adresserade det till förlaget och slängde ut det på gatan genom fönstret utan att sätta på frimärke. Han hoppades att någon vänlig människa skulle ta hand om det och lägga det på någon brevlåda. Ibland hade den vänliga också satt på frimärken, ibland fick förlaget lösa ut försändelsen. Om den försvann? So what! Det var ju bara att skriva ett nytt manus. Kopior förekom knappt på den tiden. I så fall fick man skriva en kopia med hjälp av karbonpapper och det var jobbigt - och dyrt.

Vill man läsa en betydligt mer välskriven bok om mord på en av SL:s dubbeldäckare rekommenderas Sjöwall-Wahlöö "Den skrattande polisen".

[Nico]

Håller med om att »Den skrattande polisen« är en bra bok och att Sjöwall-Wahlöös serie "Roman om ett brott" hör till de bättre man kan läsa i genren. Allt dock i lagom portioner så själv har jag S-W:s romansvit i bokhyllan medan de Tvillingdeckarböcker jag äger sedan många år ligger nedpackade i källaren. Hur som helst var det ändå ganska trevliga böcker och som jag förstått det så återgav de även ganska bra beskrivningar av både Stockholm och andra platser i Sverige. Själv hade jag stort utbyte av både dem såväl som t.ex. Biggles, Tre deckare m.fl. böcker som Wahlströms gav ut och lite är det nog det som gjort mig till både en bokslukare och en långrandig typ vad gäller skrivande.

Som kuriosa inom avdelningen för värdelöst vetande kan ju även nämnas att ytterligare tre personer, förutom Ivar Ahlstedt och Sid Roland Rommerud, använde sig av pseudonymen "Sivar Ahlrud". Det var då journalisterna Dag E. Hogsten, Börje Isakson och George Johansson som i början av 1980-talet fick i uppdrag att återuppliva serien (och det var då, när jag själv var i 11-12 årsåldern, som jag stötte på böckerna) vilket gick mindre bra. Johansson och framförallt Hogsten har senare gjort sig kända som motorjournalister och i synnerhet Dag E. Hogsten är nog bekant för många som läst "Teknikens värld". Fyra böcker kom i alla fall ut, varav Hogsten skrev »Varulvs-mysteriet« och »Ångbåts-mysteriet«, innan det hela slutgiltigt gick i graven.

[Mr G]

Tvillingdeckarna ansågs så dåliga att de inte ställdes ut på hyllorna på Stadsbiblioteket i Borås utan man fick vördsamt gå fram till disken. Bibliotekarien tittade då strängt på en och om hon fann att man höll måttet för att läsa den undermåliga litteratur så fick man låna den. Snäppet bättre dock än Enid Blytons böcker (Mysterieböckerna och Fem-böckerna) som överhuvudtaget inte fanns för utlåning.

På Stockholms stadsbiblioteks biblioteksfillial i Älvsjö hade man en liknande, men något annorlunda syn på dessa böcker. Enid Blytons Femböcker fanns för utlåning, men både samma författares Hemliga sjuan och Tvillingdeckarna var bannlysta, och ville man läsa dem fick man snällt spara ihop ett par kronor och ta 65:an till stan och leta upp en bokhandel.

I övrigt verkar bibliotekarierna på de bägge biblioteken ha gått i samma skola, för den här var en ruskigt sträng dam. Nåde den som tappade en knappnål på golvet. Då slog hon på sin mördarblick, och man skämdes upp över öronen.

[virtual1]

VAR ?

De flesta ställen som har ett hyfsat sortiment av godis ;-) - det är Ahlgrens vanliga bilar i ännu en specialutgåva...

[Fikman]

Inte för att jag normalt hör till ordmärkarfalangen, men i det här fallet trodde jag faktiskt först att det handlade om att bokserien om Tvillingdetektiverna (eller Tvillingdeckarna) hade återuppstått. Detta då dubbeldeckare för mig blir två detektiver medan en dubbeldäckare blir något med två plan, oftast då en buss eller rentav ett biplan...   

Är inte lätt att vra "ordblind dyslektiker" men man gör så gott man man kan och man lär så länge man lever

[Nico]

Ber om ursäkt, det var inte meningen att gå på i den vägen och som jag skrev så brukar jag normalt sett aldrig se ev. felstavningar som något negativt. Var och en bli ju salig på sin fason och alla har vi olika färdigheter. Det viktiga är i grund att vi alla förstår varandra samt kan umgås och komplettera varandra, både här på forumet såväl som på annan plats. Som gammal fan av just Tvilling-detektiverna och med tanke på bl.a. boken som Mr. G hänvisade till så kunde jag dock inte motstå denna gång och hoppas som sagt än en gång att min urspårning inte togs alltför illa upp.

[Fikman]

Ber om ursäkt, det var inte meningen att gå på i den vägen och som jag skrev så brukar jag normalt sett aldrig se ev. felstavningar som något negativt. Var och en bli ju salig på sin fason och alla har vi olika färdigheter. Det viktiga är i grund att vi alla förstår varandra samt kan umgås och komplettera varandra, både här på forumet såväl som på annan plats. Som gammal fan av just Tvilling-detektiverna och med tanke på bl.a. boken som Mr. G hänvisade till så kunde jag dock inte motstå denna gång och hoppas som sagt än en gång att min urspårning inte togs alltför illa upp.

Det ä lungt jag tar inte illa vid mig, man lär så länge man lever