GS B49 331 provbuss - CR111M förbättrad

[Gunnar D]

De tidigare CR111M var kanske inte helt lyckade. Efter att B30 501-529 hade levererats till GS år 1971-72 kom B49 331 år 1974 med en del förbättringar (någon som kan speca dessa?). Den fick år 1975 beteckningen B37 301.  Här ses den på Redbergsplatsen i nov 1974.

Mvh Gunnar

[Mats Karlsson]

Det nya med denna vagn var runda strålkastare med strålkastartorkare, starkare och "renare" motor på 205 hk, bättre motorrumsventilation och avgasbroms kopplad på fotbromsen. Dessutom var motorn flyttad lite grand i sidled för att ge plats för en Wilson-låda åt hågade kunder. Flyttningen av motorn gjorde att fläkten till motorventilationen flyttades upp i en låda på taket, längst bak till höger. Bussen gick i trafik fram till 1991.

[Gunnar D]

Var inte automatlådan förbättrad också?

/Gunnar

[Jonas Gustafsson]

Det nya med denna vagn var runda strålkastare med strålkastartorkare, starkare och "renare" motor på 205 hk, bättre motorrumsventilation och avgasbroms kopplad på fotbromsen. Dessutom var motorn flyttad lite grand i sidled för att ge plats för en Wilson-låda åt hågade kunder. Flyttningen av motorn gjorde att fläkten till motorventilationen flyttades upp i en låda på taket, längst bak till höger. Bussen gick i trafik fram till 1991.

GS sista CR111M-serie, B41 från 1977-78, hade lådor både till höger och till vänster baktill. Fanns något annat i den vänstra lådan eller var det förbättrad ventilation?
//Jonas G

[matti]

Det var ingen halka eller snöstorm som stoppade dessa bussar.

[Mats Karlsson]

Var inte automatlådan förbättrad också?

/Gunnar

Både B30 och B37 hade automatlådan HR501. Jag vet faktiskt inte om det fanns förbättringar införda i låden mellan B30 och B37.

GS sista CR111M-serie, B41 från 1977-78, hade lådor både till höger och till vänster baktill. Fanns något annat i den vänstra lådan eller var det förbättrad ventilation?
//Jonas G

Det är riktigt. Det kom dubbla lådor senare. Jag måste erkänna att jag har glömt vad som gömde sig under den vänstra, eller om det var så att man delade upp ventilationen på två fläktar.

[Mattias]

Både B30 och B37 hade automatlådan HR501. Jag vet faktiskt inte om det fanns förbättringar införda i låden mellan B30 och B37.
Det är riktigt. Det kom dubbla lådor senare. Jag måste erkänna att jag har glömt vad som gömde sig under den vänstra, eller om det var så att man delade upp ventilationen på två fläktar.

Hej. Först ett stort tack till alla som rotat fram och visat så mycket trevligt ur CR-familjen här på sistone!
Den vänstra "puckeln" var inget annat än luftutsläpp, utformningen på de olika varianterna av kåpor var främst estetisk.

//M

[bilomnibussen]

Halka, ha, drog gjorde de men styra gick inte alltid. Man använde sargen för att komma rätt, dvs lät bussen studsa mot snövallen sen pekade nosen åt rätt håll igen. Somliga personer lade ur växeln när de svängde i gathörnen för att inte drabbas av "påskjutning" från det relativt höga tomgångsläget.
Mvh Jan G

[matti]

Att styra var inga problem,om man hade inte för hög fart.

[Mats Karlsson]

Det var väl en rejäl skillnad mellan Göteborg och Örebro. Jag minns knappast någon halka alls under min tid i Göteborg. Man vräkte på salt i stora drivor. Byxbenen var blöta och vita av saltet ända upp till knäna så fort man tog en lite promenad. I Örebro och Närke saltades det inte lika friskt. Här har har jag därför upplevt många halkiga situationer under årens lopp och värre blir det ju mindre man saltar.

[matti]

Halka och snö har vi haft här också.Saltat har man dem stora vägarna,men oftast inte där man skulle ha behövt,som tex Lunden,Strömmensberg,Bergsjön och Angered.
Och plogat har man inte heller gjort alltid och vissa gator/vägar är också svåra hålla rent.Och saltet gör ingen nytta heller,om man har inte plogat rent vägarna först.