Karlskoga Lokaltrafik nr 2 år 1976

[Mats Karlsson]

Karlskoga Lokaltrafiks buss nr 2 inväntar avgångstid på dåvarande linje 2 den 1 sept 1976. Bussen är en Volvo B59-59T från 1974 med chassinr 253, Säffle karossnr 1850, Wilson-låda och reg.nr GSW002. Tagen ur trafik 1986-12-05 och såld till privatperson 1987-05-05.

När bussen var ny skrev lokaltidningen att detta var en synnerligen tyst buss eftersom den hade en turboladdad motor. Hur den lät när den var ny vet jag inte, men när jag åkte med den första gången 1977 vrålade den värre än ett jetplan, i varje fall invändigt. Ljudisoleringen mot motorrummet var totalt obefintlig. Dessutom stank det varm motorolja inne i bussen. Golvet var väldigt vekt, så det kändes nästan som att trampa i en hängmatta när man gick bakåt i bussen. Värmen var också under all kritik. På vintrarna var golvet ofta isbelagt eftersom bussen efter sitt kvällsbesök i tvätthallen placerades i en carport där tvättvattnet frös under natten.

Knappast någon kan ha saknat busstypen när den togs ur trafik 1986.

Bilden är tagen på Bergsmansgatan.

[bilomnibussen]

Hej! En gång runt 1975 var jag med på en sorts studieresa som företogs från Uppsala till Barnens Ö i en sådan ganska ny buss från Uppsalabuss. Det slog mig vid det tillfället hur tyst och fint den bussen gick och jag satt ändå ganska långt bak. Kanske förföll bussarna med tiden och blev glesare för varje borttagning av luckor i golvet bak och sådant.
Mvh Jan G

[Mats Karlsson]

Jag minns att B59:orna hos GS i Göteborg var högljudda invändigt (B32 och B34), värre än Scania-Vabis CR76, men Karlskoga Lokaltrafiks bussar nr 1 och 2 slog alla rekord.

[Drängen]

Lite märkligt, då Scanias lastbilar allti haft högre decibel än Volvos. Men kan ju ha med karosstillverkarn att göra.

[Björn Forslund]

Lite märkligt, då Scanias lastbilar allti haft högre decibel än Volvos. Men kan ju ha med karosstillverkarn att göra.

Givetvis har det med kaross att göra. En Scania BF76 långfärdsvagn med Lier kaross skiljer sig enormt från en SKV byggd på samma chassi från samma årgång. Det är inte bara frågan om ljudnivå utan även fjädring som verkar ha anpassats efter uppgift.

[Stefan P]

Hej

Hur kom det sig att det var Wilson låda på buss 1 och 2.

mvh Stefan P

[Lars]

Hej

Hur kom det sig att det var Wilson låda på buss 1 och 2.

mvh Stefan P

Det gissar jag var för att bussen skulle kunna köras fortare än 70 km/h vilket var topphastigheten på den 2 stegade ZF som var ordinarie växellåda i dessa bussar.  Samma med CR111 som skulle gå fortare än 70 km/h
På SL fanns en variant med 2 stegad ZF och Norrlandsväxel men den var lite knepig att köra men över Västerbron på linje 54 kunde man peta in "högen"


Detta med höga decibell inne i bussen stämmer, den var dåligt isolerad och en sliten buss luktade regält av läckande  olja inne i bussen, men inte tog det eld!
Het invändigt på sommaren och kall på vintern! Sen den härliga blinkersken som lät något otroligt från elcentralen över huvudet när den användes, den glömde man inte stänga av.

[Mats Karlsson]

Om växellådsvalet hade med hastigheten att göra vet jag inget om, men visst var det så att de flesta Volvo B58 och B59 för förorts- och stadstrafik hade Wilson-låda på sin tid. Det föreföll vara något slag av standard. Ca 1974/75 blev det väl en markant övergång till automatlådor.

När bussar nr 1 och 2 beställdes så skedde detta ihop med en B58/Säffle (inv.nr 30) för linjen till Degerfors. Samtliga bussar specades med Wilson-låda. Så var också den sista Volvo-buss specad som NBJ köpte innan verksamheten såldes till kommunen resp GDG. Det kan hända att man gick i gamla hjulspår och beställda samma växellåda som tidigare, eller att Volvo-handlaren förordade denna låda.

[yngrot]

Det bedrövliga ljudet från blinkers gick ju att få tyst  värre med all annat ..