Bussar i Uppsala i juli 1992, del 12 (av 12) plus en bonusbild

[Staffan Sävenfjord]

Så är det slut med bildvisningen från Uppsala. Jag passar på att tacka för visat intresse och för alla kommentarer. Jag har inte lyckats reda ut förhållandet mellan Uppsalabuss, Gamla Uppsala Buss och Uppsala Läns Trafik AB men jag har förstått att det var väldigt komplicerat.

När det gäller Wasatrafik var det lite enklare. Wasatrafik ägdes av familjen Mats i Falun men såldes senare samma år till Swebus. Förutom i Dalarna och Hälsingland hade Wasatrafik också verksamhet i Stockholm (eller snarare Trångsund i Huddinge kommun) och i Skåne. I Trångsund tog de över verksamheten från Hellgrens-koncernen i Skellefteå, som här uppträdde under namnet Continentbus. Chefen där, Jan G Andersson, berättade att en dag hade en bussägare från Falun dykt upp för att titta om han kunde tvätta sina veckoslutsbussar där. Janne kunde inte förstå varför han var så intresserad av hela verksamheten om han bara skulle tvätta bussarna där, men några dagar efter blev det klart: Wasatrafik hade köpt alltsammans.

JGJ171 blev sedan Swebus 0954. Tidigare hade den nummer 9001 vid Wasatrafik.


COH188 hade redan hunnit med en tid hos Centrala Buss i Katrineholm när den kom till Wasatrafik. Därav den avvikande lackeringen. Blev sedan Swebus 1001 och såldes 1996 till Åkeri AB Back Karl Andersson & Söner i Insjön.



Så lite grönt igen. Fört LMO526.


ALY785 var en riktig vandringspokal. Hann också med en kortare tid hos Wasatrafik och i Luleå innan den slutligen stabiliserade sig hos Söne Buss i Mariestad. Antagligen var den bara tillfälligt inlånad av Emil Johansson när jag tog bilden.


OLE442 hade också många ägare: Ivar Svensson i Ås, BK Buss i Vetlanda, Gamla Uppsala Buss och Strömstad-Tanum Buss.


OTE184. Rune Edlund i Öregrund köpte många Vest, som sedan spreds över landet när hans verksamhet minskade (den här kom till Larssons Busstrafik i Främmestad). Anledningen var att han hade goda kontakter med en annan Rune, denne med Gustafsson i efternamn och ägare till Busscentrum i Uppsala och tidigare ägare till Gamla Uppsala Buss AB. De började göra affärer redan på den tiden som Rune G var generalagent för Kutter.


Eftersom det är lördag slänger jag med en bonusbild också med tanke på dem som tycker att det visas på tok för lite SL-bussar här. DGN440 i Jordbro.


Härnäst: Bussutställningen BUSS92 i Stockholm.

[Janne Rickman]

ALY785 var en riktig vandringspokal. Hann också med en kortare tid hos Wasatrafik och i Luleå innan den slutligen stabiliserade sig hos Söne Buss i Mariestad. Antagligen var den bara tillfälligt inlånad av Emil Johansson när jag tog bilden.

Swebus hade den på prov när bilden togs.

/Janne

[Robert T]

Får återigen tacka för en underbar bildserie!! 

[Jacob]

Även jag får tacka! Om du har uppsalabilder från 1995-1996 får du hemskt gärna lägga ut

//Jacob

[1896]

Har BK-buss haft helbyggda Scanior ? Vart gick denna i trafik ?

[Greger Larsson]

Har BK-buss haft helbyggda Scanior ? Vart gick denna i trafik ?

Ivar Svensson, BK Buss och Carlsson i Gnosjö hade alla OLE442 endast under någon vecka. Och då som lån från Svenstigs, sannolikt när egna bussar fanns på inne för garantiåtgärder. Längsta tiden fanns den hos Gamla Uppsala(704) och Strömstad-Tanum med ca 5 år vardera.

[Eje L]

1974 lämnades samma dag två motioner till Uppsala läns landsting, en från S och en från C. Innehållet var detsamma. Man ville att landstinget skulle utreda förutsättningarna för att stoppa utarmningen av glesbygdens kollektivtrafik och i stället utveckla den. C och S har sedan i skämtsam ton diskuterat vilken motion som först lämnades in. Resultatet blev att man tillsatte Landstingets Trafikdelegation med uppgift att utreda busstrafiken i länet. En utredare, Anders Hansson (senare VD för Samtrafiken), tillsattes. Utredningen drevs i nära samarbete med kommunerna, länsstyrelsen och de tolv företag som hade koncession (tillstånd) för linjetrafik i länet. Det visade sig senare att det fanns en trettonde trafikutövare, Bröderna Larsson i Jönninge vars akt hade kommit bort på länsstyrelsen. Som grund för de trafikeringsförslag som togs fram låg en inventering av arbetstider  och de anställdas adress hos alla arbetsplatser med minst 10 anställda, i Uppsala tätort dock med minst 50. I Uppsala ville dåvarande VD:n på Uppsalabuss väldigt gärna bli länsbolagsdirektör. Uppsalabuss hade dock inga linjetrafiktillstånd utanför Uppsla och eftersom det redan fanns trafikutövare med tillstånd skulle man heller knappast ha möjlighet att få några. Dessutom hade Uppsala kommun blivit fällda för att man lät Uppsalabuss hantera stödet till olönsam linjetrafik som drevs andra trafikutövare. Bl. a. SJ-buss drog in olönsamma turer varpå Uppsalabuss i brist på linjetrafiktillstånd körde turerna med nolltaxa. Uppsalabuss VD tog fram ett eget förslag till länsbolag med avtalstexten färdigskriven och presenterade det på ett möte med länets kommuner så att kommunalråden bara skulle ha att underteckna. VD:n hävdade att trafiken skulle vara lönsam i UB:s regi.  Jag har själv sett detta dokument. Detta ledde till att övriga kommuner blev ense om att bilda Upplands Lokaltrafik. I Uppsala var det delade meningar. De borgerliga hade en rösts majoritet i kommunfullmäktige. Frågan avgjordes vid sammaträdet strax före midsommar genom att en centerpartist ansåg att det var bättre för landsbygden att UL bildades. Uppsala Läns Trafik AB var ett vilande bolag som ägdes av Uppsalabuss. Man vägrade släppa till namnet. Därför föreslog vi att länsbolaget i stället skulle heta Upplands Lokaltrafik. Relationerna mellan UL och UB kom att vara mycket frostiga under en följd av år. UB:s VD förbjöd t.ex sina anställda att ha kontakt med UL. Jag har själv sett pappret. UB vägrade också UL att få ha giltighet på länskortet på de landsbygdslinjer som UB körde utanför Uppsala. Man hade köpt upp bolag med olönsam landsbygdstrafik för att komma över ett antal beställningstrafiktillstånd. Efter  något år blev det en kompromiss med ett gemensamt kort, UL/UB-kortet samt att Uppsalabuss skulle få köra trafiken på Storvreta eftersom man hävdade att den var företagsekonomiskt lönsam. Det skulle bara gå åt en buss för UB fast vi körde fyra i den hårdast belastade turen. Senare beslutade Uppsala kommun att dela upp UB i beställare och utförare. Uppsalabuss blev beställare och Gamla Uppsalabuss blev utförare. Rent praktiskt bytte man namnen mellan bolagen för att förarna skulle slippa byta arbetsgivare.
Eje Larsson (som var med när UL bildades)

[Matte]

Eftersom det är lördag slänger jag med en bonusbild också med tanke på dem som tycker att det visas på tok för lite SL-bussar här. DGN440 i Jordbro.

Trevligt Staffan. Efter som vi båda bodde i Jordbro en tid så har jag studerat bilden noga om jag är med. Och jag kan upplysa om att allt ser sig likt ut på platsen. Endast fordonen på bilden som är utbytta och eventuellt trafik ljus stolparna.
Fast den linje sträckningen på 841 va inte kul att åka med. Speciellt inte om man skulle åka från Västerhaninge då det tog förfärlig tid att åka.
Men en sak är märklig. 841 är det fortfarande många som väljer bort att åka med. Idag e det oftast fullt på 837 Jordbro-Handen/Handen-Jordbro och fullt på 824 & 829 Handenterminalen-Brandbergen C/Brandbergen C-Handenterminalen och sedan mycket mycket mindre folk på 841. Men det är ju pga den annorlunda linjesträckningen med  Det är en sak som jag märkt som förare på nämnda linjer.

[Bussmicke]

Tack för alla bilder Staffan.

Tar det mycket längre tid att åka 841 jämf med 837 från Jordbro eller?

[Staffan Sävenfjord]

Tack för alla bilder Staffan.

Tar det mycket längre tid att åka 841 jämf med 837 från Jordbro eller?

I dag går det något fortare med 841 från Jordbro till Handenterminalen än med 837 från Jordbro till Haninge Centrum. På 1990-talet gick det ungefär på ett ut eftersom både linjerna gjorde ungefär samma slinga genom Jordbro. Att 837 fick fler resande berodde till stor del på att den hade bättre passning med pendeltågen. Som framgår av bilden stannade 841-an ute vid Södra Jordbrovägen medan 837 gick från den hållplats inne på terminalen som var närmast när man kom ut från pendeltågen.

[Matte]

Tar det mycket längre tid att åka 841 jämf med 837 från Jordbro eller?

Nä igentligen tar det inte så mycket längre tid. Som Staffan skrivit så tog dom samma slinga på tidigt 90-tal. Men när 841 gick från Västerhaninge så va det inge spännande att åka med 841 till Handen. För då skulle den åka via Åby(där 832 åker idag) sen via Jordbro för att sen komma till Handen. Ibland kunde man inte åka med 830, 835 eller 837 och fick åka hunt halva Haninge för att komma till Handen.

Idag så väljer många bort 841 för att 841 inte stannar vid Hpl Haninge C och åker med 837 istället. Vilket gör att 837 e fullsatt eller nära på och 841 går nästan tom. Men 841 stannar ju vid Runstenstorget istället som också är Haninge C hållplats. Sen mellan Handenterminalen-Brandbergen C så åker 841 via Runstenstorget- Sjukusentén för att sen kopplas på samma linje sträckning efter Bussgaragets hpl som 824 & 829 upp till Brandbergen C.