Borås Lokaltrafik 109

[Peter Öden]

Hej !

På begäran kommer här ytterligare en Boråsbuss, denna gång nr. 109, Volvo B 655 Hägglund.
Bilden tagen under senare delen på 70-talet



Mvh Peter Ö

[Stefan K]

Riktigt fin bild.
Linje 15 gick till Bergdalen är jag ganska säker på.

[Staffan Sävenfjord]

Hej !

På begäran kommer här ytterligare en Boråsbuss, denna gång nr. 109, Volvo B 655 Hägglund.
Bilden tagen under senare delen på 70-talet



Mvh Peter Ö

Trevligt som vanligt när du visar bilder från Borås. Bussen är alltså en Volvo B655 från 1962. Den och dess syskon (107-114, 116-124) byggdes om före högertrafikens införande helt till högertrafik och fick således ratten flyttad till vänster sida. Under den sista delen i vänstertrafik hade dessa bussar bara mittdörrarna på vänster sida och resenärerna fick alltså stiga på i mitten och sedan gå framåt till bussföraren för att ordna biljetterna.

Bilden måste vara tagen senast 1977, eftersom bussen det året såldes till skolkontoret i Jönköping.

[Bengt H]

Jag kan bara instämma i att det är mycket trevligt med bilder från Borås.

Mycket riktigt ska bussen gå upp till Bergdalen när den står vid denna plats på Södra torget. Linje 15 hade två omlopp varav det ena omloppet gick på hela linje 15 Bergdalen – Södra torget – Ekås medan det andra bara gick på Bergdalsdelen och i stället för Ekås tog en tur på linje 7 till Almenäs eller 12 till Granbäcken. Det gav en turtäthet på 30 minuter för linje 15 till Bergdalen, 60 minuter för 15 till Ekås och 120 minuter för vardera linje 7 och 12. En något orginell trafikering.

[Staffan Sävenfjord]

Jag kan bara instämma i att det är mycket trevligt med bilder från Borås.

Mycket riktigt ska bussen gå upp till Bergdalen när den står vid denna plats på Södra torget. Linje 15 hade två omlopp varav det ena omloppet gick på hela linje 15 Bergdalen – Södra torget – Ekås medan det andra bara gick på Bergdalsdelen och i stället för Ekås tog en tur på linje 7 till Almenäs eller 12 till Granbäcken. Det gav en turtäthet på 30 minuter för linje 15 till Bergdalen, 60 minuter för 15 till Ekås och 120 minuter för vardera linje 7 och 12. En något orginell trafikering.

Så det började så tidigt med att en buss gick på olika linjer. På den tiden var det ju mycket veva när det skulle bytas linje och dessutom måste föraren gå ut och ändra linjenummerskylten intill framdörren. Kanske inte så konstigt att Borås Lokaltrafik blev bland de första i landet med olika typer av skyltsystem som kunde manövreras av föraren medan han/hon satt kvar på sin plats.

För övrigt: om nu bilden är tagen 1977 eller tidigare borde det väl fortfarande ha varit Stadsbussar i Borås AB. Eller när ändrades namnet till Borås Lokaltrafik?

[Bengt H]

Så det började så tidigt med att en buss gick på olika linjer. På den tiden var det ju mycket veva när det skulle bytas linje och dessutom måste föraren gå ut och ändra linjenummerskylten intill framdörren. Kanske inte så konstigt att Borås Lokaltrafik blev bland de första i landet med olika typer av skyltsystem som kunde manövreras av föraren medan han/hon satt kvar på sin plats.

Ordningen med kopplat omlopp på linjerna 7, 12 och 15 började redan den 3 september 1967, dagen H, och det stämmer att det var ett j-a vevande. Det stämmer också att det var ett skäl till att man i Borås tidigt började med fjärrstyrda linjeskyltar. Ett tidigt försök bestod av två stående tresidiiga skyltar (det var två på grund av platsbrist, för funktionen hade det räckt med en) som gick att ställa med en trelägesströmställare så att de visade en av de tre linjerna. Skylten satt i utrymmet för destinationen som inte användes på den tiden och skulle bussen gå på en annan linje än dessa tre, kunde en lucka skjutas för och linjen skyltas med det normala rullbandet för linjenummer. Motordrivet rullband kom inte på fråga. Stadsbussars klurige värmländske elektriker ansåg att det med rullband aldrig kunde säkerställas att rätt linje visades. Tanken var ju att skylten skulle användas även på sidan och bak och vitsen var ju att föraren inte skulle behöva lämna förarplatsen ens för att kontrollera att skyltningen blev riktig.

Det blev bara detta enda försök med trekantiga linjeskyltar och detta bara i skylten fram. Lösningen för sidoskylten blev i stället att den placerades på insidan av fönstret och bak skrev någon initiativrik person med spritpenna "7, 12 ,15" på ett vitt utrymme på rullbandet. Snart nog kom skyltarna med de många små lamporna och det var väl orsaken till att den trekantiga skylten inte utvecklades vidare.

Jag ska vid tillfälle leta upp bilder på denna unika lösning.

[yngrot]

Mycket trevligt dessa vagnar minns jag från tiden man åkte till skolan. Dock var de ju alla borta 1978 när jag börja köra . Kul Bengt H med historien bakom 7 12 15  det var som jag försått en vindrutetorkarmotor som drev skylten  . Han var smart Magnusson han fixa även så att bakdörrar inte flög upp vid start av motorn vilket de alltid gjorde innan han klura ut det . Visst låg han även bakom att vi hade i princip outslitliga strömbrytare på panelen .. På den tiden fanns flera "kluriga" gubbar i verkstan

[Bengt H]

Tack, Magnusson hette han ja. Jag sökte efter namnet när jag skrev inlägget men det ville inte infinna sig i något avläsbart utrymme i minnelådan. Han stod för många innovationer, också sådana som sedan spreds över hela bussmarknaden. Ett antal av Hägglunds patent lär vara sprungna ur hans kreativa hjärna. Bland annat det vanliga fotocellsstyrda dörrsystem som från 60-talet blev standard på stadsbussar i Sverige oavsett tillverkare under flera decennier. Magnusson delade gärna med sig av sina funderingar och tog sig också tid för en intresserad yngling som jag. Bland annat fick jag tillfälle att följa hans försök och modeller för fjärrstyrda linje- och destinationsskyltar.

I verkstaden i Strömsdal fanns som du säger många skickliga yrkesmän. Eftersom verkstaden var välutrustad och man även gjorde högt kvalificerade arbeten, hade man inga problem att rekrytera duktigt folk. Just nu drar jag mig till minnes förrådsmästare Johan Lindvert som ständigt förbättrade myntbord, biljetthållare m.m. Detaljer som han tillverkade själv. Bland annat försåg han alla biljettänger med ett magasin för hålstansarna, så chaufförerna slapp få dessa i knät.

[yngrot]

Ja du här finns det verkligen fog för att säga "det var bättre förr" . Minns när jag fick ut vagn 147 efter revision den var som ny till och med lackat invändigt på elementen  kändes som att få en ny vagn fast bättre än från fabriken     

När jag börja fanns det en Lindvert Sven Ingvar??  som var verkmästare och hade hjärnkoll på vilka vagnar som skulle in på åtgärder och de stod i verkstad tills de var färdiglagade och inte som idag när de bara görs lite akutsaker och sen ut i trafik

Där fanns en duktig kille kallad Svarvarn tror han hette Erik om jag minns rätt..

[Staffan Sävenfjord]

När jag börja fanns det en Lindvert Sven Ingvar??  som var verkmästare och hade hjärnkoll på vilka vagnar som skulle in på åtgärder och de stod i verkstad tills de var färdiglagade och inte som idag när de bara görs lite akutsaker och sen ut i trafik

Jodå, Sven Ingvar Lindvert är helt rätt. Jag träffade honom för ett par år sedan och det visade sig att han visste allt om bussarna vid Stadsbussar i Borås AB.

Det fanns fler Lindvert vid Stadsbusar,  bland annat Sven Ingvars far. Jag tror han hette David men kallades "Kung Lindvert". Han var trafikinspektör och sitt smeknamn (det var inget öknamn) fick han därför att han var mycket insatt i allt som rörde busstrafiken och det fanns inte någon, vare sig överordnad eller underordnad, som ifrågasatte hans beslut.

Han hade också en helt oklanderlig uniform och jag minns hur man som liten knatte hårt kramande en 25-öring gick till trafikkiosken för att köpa en ny turlista (som tidtabellerna i Borås kallades). Min nästipp räckte upp över disken och Lindvert kom fram och frågade med mäktig stämma vad jag ville. Jag stammade fram "en turlista, tack". Han tittade prövande på mig och befann mig värdig att köpa en turlista. Lycklig gick därifrån. Dels för att jag fått en ny turlista att läsa i, dels för att jag blivit expedierad av självaste "kungen".

Ett exempel på hans inflytande var när det gällde innerbelysningen och därmed skyltbelysningen i bussarna. På kvällar och morgnar var det lätt: tänd gatubelysning = tänd belysning i bussen. Men värre var det dagar då det var mulet och mörkt även mitt på dagen. Då gällde att Lindvert eller hans kollega sade till förarna på linje 2 att tända belysningen. När sedan andra förare mötte en tvåa med tänd belysning visste de att det var order från högre ort och tände också belysningen. På motsvarande sätt gjordes när den skulle släckas.

[yngrot]

Det var tider det . Alltid kul läsa såna här berättelser men Kung Lindvert var inte kvar när jag började var bara Sven kvar där då .. och han har gott om små fina modeller av alla möjliga bilar och bussar..

Det var lite militäriskt över trafiken förr..

[Bengt H]

Och Johan i förrådet var Davids ("kungens") bror om jag inte har fått det hela om bakfoten.