Stämpel på SL bussar

[Stefan P]

Hej 

När kom den stämplen på SL bussarna och hur länge skulle den finnas kvar, denfinns ju även idag?
Hur länge till blir förköpsremsorna kvar?
Kommer ACESS systemt att ta över helt?

mvh Stefan P

[Ted Selander]

Hej 

När kom den stämplen på SL bussarna och hur länge skulle den finnas kvar, denfinns ju även idag?
Hur länge till blir förköpsremsorna kvar?
Kommer ACESS systemt att ta över helt?

mvh Stefan P

18 februari 1973 togs kupongtaxan och därmed stämpeln i bruk. Antalet zoner var då 23 och resa i en zon kostade 1,70 för helt pris och 90 öre för reducerat pris.

Remsorna (förköpshäftena) är svåra att utrota.
Access är inte förberett fullt ut för zontaxan, vilket i sig kan tyckas litet märkligt. Nu var jag väl måttfull.

/Ted

[Wetjo]

18 februari 1973 togs kupongtaxan och därmed stämpeln i bruk. Antalet zoner var då 23 och resa i en zon kostade 1,70 för helt pris och 90 öre för reducerat pris.
Remsorna (förköpshäftena) är svåra att utrota.
Access är inte förberett fullt ut för zontaxan, vilket i sig kan tyckas litet märkligt. Nu var jag väl måttfull.
/Ted

Vad jag har hört infördes stämpeln som ett provisorium i avvaktan på något bättre....
Kan det stämma?

[Magnus_J]

Vad jag har hört infördes stämpeln som ett provisorium i avvaktan på något bättre....
Kan det stämma?

nåt sånt ja.. 

[Ersa]

Vad jag har hört infördes stämpeln som ett provisorium i avvaktan på något bättre....
Kan det stämma?

Finns det verkligen något bättre än stämplar? Skulle vara biljettänger modell SJ (och UL / Swebus Express) då!
Inget datastrul och krånglande biljettmaskiner där inte!

[yngrot]

Ja du Ersa jag minns när jag börja köra buss i Borås då var det tång som gällde och snabbt gick det oxå att lasta på folket.. 

[Staffan Sävenfjord]

Ja du Ersa jag minns när jag börja köra buss i Borås då var det tång som gällde och snabbt gick det oxå att lasta på folket.. 

När det gällde de vanliga rabattkorten med 10 eller 12 resor (antalet varierade vid olika taxehöjningar för att de skulle kosta ett så jämnt belopp som möjligt) var det väl inga större problem. Det gick alltså snabbt.

Men det fanns också något som hette skolkort och där fanns det 80 klipp på en blankett i ungefär A6-format. Det blev alltså trångt för klippen och många bussförare sparade tid genom att klippa lite varsomhelst. När man sedan åkt 79 resor kunde det ta väldigt lång tid innan bussföraren hittade det outnyttjade klippet. Med lite tur hamnade klippet i ett tidigare hål och mitt rekord var 83 resor på samma kort.

[Martin Maltkvist]

Det tar längre tid att makulera med (stämpel)tång jmf med handstämpeln, det har utförts fältprov med tänger a.la RB.

Vid flertalet stora hållptser skulle det nästan finnas stämpelklockor så resenären (Trafikant, uscht inte svära i kyrkan...)själv kan klippa sin resa.

[Omnilasse]

Tja, en stämpel a´la SL får ju sägas ha varit relativt snabbt och effektivt för sin tid (när den infördes). Just för att det är ett så pass informationstätt system. En vanlig biljett är ju förstås enklast om man inte har några regler kring resandet och samma biljett gäller i hela trafikområdet. Men vi får ju inte glömma hur det var innan på SS tiden (och kanske även SJ). En massa olika zoner med olika typer av biljetter som följd. Behovet av att kunna "stämpla tid" blir ju också betydligt mer komplicerat med tänger (kräver ju då flera klipp).

Med SL:s stämpel kunde man ju enkelt ange antalet zoner som resan gällde, under vilken tid som resan gällde och från vilken zon resan utgått och också i princip vem som stämplat (genom numret på stämpeln). Man har ju gnällt - delvis med rätta - på att det tagit så lång tid för SL att ersätta stämpeln - men ska vi vara helt ärliga har det ju inte funnits något bra system som fungerat tillräckligt effektivt. Vissa trafikbolag försöker ju både erbjuda kortbetalning etc. i stadstrafik - men hur lång tid tar inte en sådan hantering? Det kommer helt enkelt vara svårt att hitta något som går så pass fort som SL:s stämpel. Och med det tryck det är på bussarna i SL-området - blir det nog svårt att hinna ett system som inte skapar för långa påstigningstider.

Nu har väl förstås allt förenklats av att det inte längre går att köpa biljett ombord - alltså är det bara förköpsbiljetter som på något sätt behöver viseras. Problemet kvarstår ju dock om föraren på något sätt ska vara delaktig i detta. Om man som på många håll ska be föraren att först slå in en kod, innan kortet kan "dras", ja, då tar det antagligen redan betydligt längre tid än med den gamla hederliga stämpeln...

 

[Olof Lagerkvist]

Det kommer helt enkelt vara svårt att hitta något som går så pass fort som SL:s stämpel. Och med det tryck det är på bussarna i SL-området - blir det nog svårt att hinna ett system som inte skapar för långa påstigningstider.

Nu har väl förstås allt förenklats av att det inte längre går att köpa biljett ombord - alltså är det bara förköpsbiljetter som på något sätt behöver viseras. Problemet kvarstår ju dock om föraren på något sätt ska vara delaktig i detta. Om man som på många håll ska be föraren att först slå in en kod, innan kortet kan "dras", ja, då tar det antagligen redan betydligt längre tid än med den gamla hederliga stämpeln...

I de allra flesta system med RFID-kort går väldigt snabbt att visera kort. De enda områden som är någorlunda jämförbara med Stockholm i Sverige skulle väl vara Göteborg och Malmö och i båda dessa städers stadstrafik viseras periodkort och kort med pengar utan att föraren eller resenären behöver trycka på några knappar och det tar alltså inte längre tid än manuell visering.

Däremot blir det lite mer komplicerat vid resor som går utanför själva staden och som görs med kort med pengar. I Göteborg behöver inte föraren göra något men resenären måste trycka på en knapp medan i Skåne måste föraren knappa in zon eller knappa fram i listan för linjen vilken zon resenären ska betala till. De här procedurerna behöver dock inte vara särskilt mycket långsammare än stämpeln egentligen. Det beror lite på vanan av det hos resenärerna och förarna, men det brukar på det hela taget bli ganska smidigt ändå.

[yngrot]

Men det fanns också något som hette skolkort och där fanns det 80 klipp på en blankett i ungefär A6-format. Det blev alltså trångt för klippen och många bussförare sparade tid genom att klippa lite varsomhelst. När man sedan åkt 79 resor kunde det ta väldigt lång tid innan bussföraren hittade det outnyttjade klippet. Med lite tur hamnade klippet i ett tidigare hål och mitt rekord var 83 resor på samma kort.
[/quote]



Sen ska vi inte glömma vissa kort som hade typ alla klipp i samma hål..