Scania-Volvo

[Bengt H]

Efter högertrafiksomläggningen blev Borås ett riktigt Volvo-territorium. Bortsett från några få äldre halvombyggda Scania-bussar som snart försvann, fanns det länge bara en Scania, en Scania-Vabis CR76 hos Stadsbussar i Borås. Förvisso var Stadsbussars bussar fortfarande i skiftet 60-70-tal mycket välskötta, men till att ersätta borttappade tillverkarmärken räckte dock normalt inte ambitionen. Denna buss har dock kvar märkingen "Volvo" på den främre stötfångaren, men det var tämligen sällsynt. Någon annan Volvomärkning fanns inte, så de flesta bussarna hade inget som visade vem som stod bakom chassit (med undantag för vagn 164, en B58-Säffle som var med på en bussutställning i Schweiz och därför hade Volvomärken både bak och fram)



Bussen på bilden är som synes vagn 141, vilket är en Volvo B755 med pys-wilson. Men vänta! finns det inte ett tillverkarmärke där ändå?



Minsann, finns det inte en Scania-Vabis logga på kylarlocket? Jo, det är faktiskt sant! Dessa bussar hade alla Scania-märken men saknade nästan alltid Volvo-märken. Orsaken till detta var att Volvo levererades med skruvlock och för att öppna dessa måste man hålla handen på locket. Är då kylarvätskan het och trycket högt, finns det risk för brännskador på handen. Det hände vid några tillfällen, varför personalen krävde kylarlock av den äldre typen som man kunde slå till med en kvast eller något liknande så att de öppnade, samtidigt som man befann sig på behörigt avstånd. Att det blev kylarlock med Scania-Vabis logga på kan ha berott på att det inte fanns andra att få tag på eller att man hade en försvarlig mängd sådana i lager. Måhända finns det någon som läser detta som vet besked.

[BengaB40]

Hej! För många herrans år sedan var det ju aktuellt att slå ihop Scania och Volvo! Undrar om namnet hade blivit Scania-Volvo i denna tänkta sammanslagning! Det är ju lite chockerande att se en äkta Volvobuss med ett Scania-kylarlock onekligen! Bland andra märkligheter är ju t.ex. att Volvobussarna B50 och B52 hade Scanias pedalställ med omkastade gas och bromspedaler, men det hade ju en naturlig förklaring kan man läsa i Ulf Essens fina historik om doggarna i Stockholm i SvOf:s Färdskrivaren. Ännu värre när det gäller bussars identitet skulle väl vara de tre förkrigs-Scaniorna hos SLO som fick nya karosser på 40-talet och dessutom sina ursprungsmotorer utbytta mot Volvo-dito! Hälsn.BengaB40

[yngrot]

Trevligt men att det stod Scania på kylarlocken var en nyhet för mig som åndä rattat dessa under några år .. men ifo kolar man ju inte så noga på kylarlocket. Däremot minns jag den lilla spaken intill kyllocket  den fick man inte glömma vrida till rätt läge..

Var ju även luftdrivna torkare på dessa.. Var lättkörda och vintertid rätt bra värme vilket turbovagnar inte hade. I Borås hade man för sig att inte ha glykol i kylsystemet vilket ju ledde till full cirkulation till kylaren och därmed låg temp men de utan turbo fick ju jobba lite hårdare..

[Bengt H]

Trevligt men att det stod Scania på kylarlocken var en nyhet för mig som åndä rattat dessa under några år .. men ifo kolar man ju inte så noga på kylarlocket. Däremot minns jag den lilla spaken intill kyllocket  den fick man inte glömma vrida till rätt läge..

Var ju även luftdrivna torkare på dessa.. Var lättkörda och vintertid rätt bra värme vilket turbovagnar inte hade. I Borås hade man för sig att inte ha glykol i kylsystemet vilket ju ledde till full cirkulation till kylaren och därmed låg temp men de utan turbo fick ju jobba lite hårdare..

Just det, den lilla spaken som syns till vänster om kylarlocket och som vriden till vänster bröt strömkretsen till startmotorn (var det väl?) Den användes när bussen kopplades till stationärt varmvatten och hindrade att man startade när bussen var fastbunden. Det egentliga syftet var väl annars att hindra bussen att starta om någon var och grävde innanför luckan. Man var väl tvungen att vrida spaken för att få bort luckan? Det är faktiskt nu över 40 år sedan jag arbetade med dessa bussar (fast det ibland nästan känns som igår) så minnena ligger under ett tjockt lager damm. Men tack vare bilderna och kommentarerna till dessa blåses en del av dammet undan.

[M]

Var lättkörda och vintertid rätt bra värme vilket turbovagnar inte hade. I Borås hade man för sig att inte ha glykol i kylsystemet vilket ju ledde till full cirkulation till kylaren och därmed låg temp men de utan turbo fick ju jobba lite hårdare..

Kan du utveckla detta en aning,på vilket sätt skulle bristen på glykol leda till full cirkulation? Det där sköter ju termostaten. Vad motiverade BL att inte ha glykol?var bussarna rampkopplade.

/M

[Bengt H]

Kan du utveckla detta en aning,på vilket sätt skulle bristen på glykol leda till full cirkulation? Det där sköter ju termostaten. Vad motiverade BL att inte ha glykol?var bussarna rampkopplade.

/M

Jag har inget svar på glykolens inverkan på full cirkulation, men Stadsbussar i Borås hade en av de första varmvattensramperna i Sverige. Anläggningen på Strömsdal togs ibruk 1953 och jag tror att ramperna fanns med redan från början. Direktör Pallin hade varit i nordamerika och lärt sig metoden. Även i centrala Borås fanns det en ramp för de bussar som stod över mellan morgonens och eftermiddagens rusningstid.

Jag kan tänka mig att det förekom ett visst läckage i rampsystemen och att det inte var lämpligt att glykol läckte ut i marken. Hade det skett hade det nog för alltid varit tjälfritt under garagegården. Man fyllde alltid kylvatten i samband med tvätt och städning för nattuppställningen och det med rent vatten och till rutinen hörde också att föraren skulle efterfylla kylvatten i samband med utkörning på morgonen. Även då med rent vatten.

Kontentan av mina spridda funderingar är att jag tror att man inte kunde ha kylvätska med frostskydd i det dåtida rampsystemet. Jag måste också reservera mig för att jag inte har någon koll på om det fanns några särskilda vinterrutiner, eftersom mina erfarenheter baserar sig på arbete i garaget enbart under en sommar.

[Björn Forslund]

Behövdes glykol i större omfattning i kylsystemen när bussarna var rampkopplade?
Jag vet inte när man började med glykol i ordets rätta bemärkelse, förut fanns ju något som hette kylarsprit.
Någonstans läste jag om att SJ Huddinge fick ett stort antal bussmotorer sönderfrusna en kall vinternatt när pannan som höll värmen i rampsystemet slocknade. Uppenbarligen var det bara vatten i systemen, kanske med tillsats av sk "skärolja" som väl var till för att hindra korrosion.

[yngrot]

Kan du utveckla detta en aning,på vilket sätt skulle bristen på glykol leda till full cirkulation? Det där sköter ju termostaten. Vad motiverade BL att inte ha glykol?var bussarna rampkopplade.

/M

Det visade sig att termostaterna var genomborrade för att vattnet skulle cirkulera och ej frysa. Vilket ändå hände då och då minns en gång när jag var på väg ut till Viared -Holmen och bussen frös det var ju rä'tt tunna rör och som jag minns var de ej isolerade heller ..

[yngrot]

Just det, den lilla spaken som syns till vänster om kylarlocket och som vriden till vänster bröt strömkretsen till startmotorn (var det väl?) Den användes när bussen kopplades till stationärt varmvatten och hindrade att man startade när bussen var fastbunden. Det egentliga syftet var väl annars att hindra bussen att starta om någon var och grävde innanför luckan. Man var väl tvungen att vrida spaken för att få bort luckan? Det är faktiskt nu över 40 år sedan jag arbetade med dessa bussar (fast det ibland nästan känns som igår) så minnena ligger under ett tjockt lager damm. Men tack vare bilderna och kommentarerna till dessa blåses en del av dammet undan.

Jag tror du minns rätt om den lilla spaken.. och det hände ju titt som tätt att man fick lite vatten över sig när man koppla loss bussen..

[bilomnibussen]

Hej! En fd stadsbuss i Örebro, den s k "Långa Tolvan", en Volvo B41 1939, hamnade år 1950 hos Södra Hjälmarstrandens Trafik AB och fick där år 1951 en Scania-Vabis-motor, 135 hk.
Mvh Jan G

[BengaB40]

Hej! Intressant! Undrar om Volvo-märket i fronten togs bort då....? Hälsn. BengaB40