Blir det fisk till middag på Kurhotellet?

[Bengt H]

Vid Grodparken i Ulricehamn står bussen till Kurhotellet startberedd med fisklådan på bagagehållaren i maj 1967.




Samma buss framifrån

[bilomnibussen]

Fina bilder från epoken! Låt mig gissa på årsmodellen 1948 eller 1949. Vindrutepartiet torde vara utbytt eftersom utförandet motsvarar det som kom senare.
Mvh Jan G

[Staffan Sävenfjord]

Fina bilder från epoken! Låt mig gissa på årsmodellen 1948 eller 1949. Vindrutepartiet torde vara utbytt eftersom utförandet motsvarar det som kom senare.
Mvh Jan G

Det är en Volvo B512 från 1949. I en förteckning som jag fick från Leif Hidgård, tidigare ägare tillsammans med sina två bröder till Urlicehamns Omnibus, kan man utläsa att bussen kostade 25 000 kronor i inköp. Den hade 32 sittplatser och 10 ståplatser. Uppgift om chassinummer saknas tyvärr. Den bör ha tagits ur trafik den 3 september 1967 inför högertrafiken.

Bagagehållaren bak kunde förvisso användas för att transportera "sellalôder" men på eftermiddagen användes den för att transportera cyklar uppför Jönköpingsvägen. Cykelhållaren längst fram räckte inte regniga dagar, då det kunde vara 15 cyklar samtidigt.

Kurhotellet  - eller egentligen Ulricehamns sanatorium - uppgavs vara Europas största träbyggnad. Började lite försiktigt 1886 men utvidgades till året runt-verksamhet 1910. År 1981 revs byggnaden. För kollektivtrafikintresserade har Kurhotellet blivit extra intressant för det var mellan detta och järnvägsstationen som det strax före andra världskriget anlades en spårväg. Spårvagn införskaffades men den körde bara invigningsturen. Sedan kom kriget emellan och spårvagnen såldes enligt uppgift till Göteborg (något tveksamt eftersom den hade spårvidd 1000 mm). Anläggningen revs 1917 och såldes vidare och ägarna gjorde en stor vinst på detta.

Både spårvägen och Kurhotellet är omgivna av många myter. Bland dessa kan nämnas att många ulricehamnare tror att Kurhotellet brann ner. Eller att spårvagnen på sin sista färd spårade ur och bliv liggande i kyrkparken fram till cirka 1970. I själva verket var det en arbetsvagn som spårade ur vid anläggningsarbetet.

Trevliga bilder.

[Olof Lagerkvist]

Måste först och främst också passa på att tacka för bilderna. Alltid trevligt med bilder från min "andra hemstad"!

Både spårvägen och Kurhotellet är omgivna av många myter. Bland dessa kan nämnas att många ulricehamnare tror att Kurhotellet brann ner. Eller att spårvagnen på sin sista färd spårade ur och bliv liggande i kyrkparken fram till cirka 1970. I själva verket var det en arbetsvagn som spårade ur vid anläggningsarbetet.

Jag passar på att flika in ett litet boktips. Boken "Ej i trafik - Ulricehamns Elektriska Spårvagsaktiebolag 1909-1920" utgiven av Trafiknostalgiska Förlaget beskriver spårvägen väldigt journalistiskt och sakligt. Myterna tas upp och gås igenom och jämförs med tidningsurklipp m m. Mycket intressant läsning!

[Staffan Sävenfjord]

Måste först och främst också passa på att tacka för bilderna. Alltid trevligt med bilder från min "andra hemstad"!

Jag passar på att flika in ett litet boktips. Boken "Ej i trafik - Ulricehamns Elektriska Spårvagsaktiebolag 1909-1920" utgiven av Trafiknostalgiska Förlaget beskriver spårvägen väldigt journalistiskt och sakligt. Myterna tas upp och gås igenom och jämförs med tidningsurklipp m m. Mycket intressant läsning!

Givetvis. Och ett exemplar av den boken finns genom min försorg nu hos Ulricehamns guideförening så att åtminstone inte deras medlemmar längre sprider myterna. Författaren förtjänar också att nämnas: Per Rickheden.
http://www.tnf.se/produkt.php?prod_id=66

Enligt förlaget börjar den ta slut så håll er framme. Kan möjligen köpas på Hjulmarknaden i dag eller vid TNF:s julmarknad på Stockholms centralstation 10 - 23 december.
http://www.tnf.se/

[Bengt H]

Det är en Volvo B512 från 1949. I en förteckning som jag fick från Leif Hidgård, tidigare ägare tillsammans med sina två bröder till Urlicehamns Omnibus, kan man utläsa att bussen kostade 25 000 kronor i inköp. Den hade 32 sittplatser och 10 ståplatser. Uppgift om chassinummer saknas tyvärr. Den bör ha tagits ur trafik den 3 september 1967 inför högertrafiken. 

Det måste stämma att bussen togs ur trafik vid omläggningen till högertrafiken eftersom den fortfarande gick kvar i maj 1967 och inte blev ombyggd.

Jag tror för övrigt att det var denna buss som hade avgasbroms. Det kan möjligen varit en annan buss som var lik denna. Avgasbroms var inte särskilt vanligt på bussar från den tiden, åtminstone känner jag inte till någon mer. Den manövrerades med en spak på motorhuven och sparade bromsbelägg i den mycket backiga staden.

[Staffan Sävenfjord]

Det måste stämma att bussen togs ur trafik vid omläggningen till högertrafiken eftersom den fortfarande gick kvar i maj 1967 och inte blev ombyggd.

Jag tror för övrigt att det var denna buss som hade avgasbroms. Det kan möjligen varit en annan buss som var lik denna. Avgasbroms var inte särskilt vanligt på bussar från den tiden, åtminstone känner jag inte till någon mer. Den manövrerades med en spak på motorhuven och sparade bromsbelägg i den mycket backiga staden.

I Ulricehamn fanns också P767 från 1951 i ungefär samma utförande. Så det skulle också kunna vara den. Men visst: avgasbroms kom säkert till stor nytta i staden med Sveriges brantaste backar. Följande vänstertrafikbussar från 1950-talet fick nya regnummer så de måste ha hängt med åtminstone till 1972:

AXS 370  P 780   Volvo B617                  1953 FWK 498  P 228   Volvo B727 Hägglunds   1954

(Observera takreklamen!)

[Bengt H]

En fin bild på Hägglundaren med taksidesreklam dessutom. Ulricehamns Sparbank hade väl ofta reklam på Ulricehamns omnibuslinjers bussar och tidtabeller.

Här är ett foto av den buss som jag minns avgasbromsen ifrån. År 1963 var jag och kamraten Anders ute på äventyr. Helt på egen hand (med föräldrarnas tillåtelse) tog vi tåget från Borås till Ulricehamn och utforskade staden och dess bussar. Tyvärr blev det bara en bussbild då. Kort var något dyrt och att ta bilder på bussar var ju "onödigt". Här syns kamraten framför bussen vid Kurhotellet innan vi åker tillbaka till staden och då märkte vi att chauffören använde spaken vid motorhuven. Vi frågade självfallet vad det var och fick då en ingående beskrivning av funktionen och behovet. Bussen kan ha varit P597, men det ska även ha funnits en P886 från samma år – 1949 – och som kan ha varit lika.

[bilomnibussen]

Alla synliga detaljer på det sista fotot motsvarar P 597 ovan.
Mvh Jan G

[Staffan Sävenfjord]

En fin bild på Hägglundaren med taksidesreklam dessutom. Ulricehamns Sparbank hade väl ofta reklam på Ulricehamns omnibuslinjers bussar och tidtabeller.

Här är ett foto av den buss som jag minns avgasbromsen ifrån. År 1963 var jag och kamraten Anders ute på äventyr. Helt på egen hand (med föräldrarnas tillåtelse) tog vi tåget från Borås till Ulricehamn och utforskade staden och dess bussar. Tyvärr blev det bara en bussbild då. Kort var något dyrt och att ta bilder på bussar var ju "onödigt". Här syns kamraten framför bussen vid Kurhotellet innan vi åker tillbaka till staden och då märkte vi att chauffören använde spaken vid motorhuven. Vi frågade självfallet vad det var och fick då en ingående beskrivning av funktionen och behovet. Bussen kan ha varit P597, men det ska även ha funnits en P886 från samma år – 1949 – och som kan ha varit lika.

Ja, det var synd att man hade föräldrar som hade den inställningen till att fotografera bussar men jag hade samma erfarenhet. Å andra sidan kostade ju en 6x6 rulle med 12 bilder 10 kronor och lika mycket för framkallningen. Och så ungefär en krona per kopia. Så 32 spänn för en filmrulle när en normal veckopeng låg på runt 2 kronor var kanske lite väl saftigt. Även om allt inte var sämre förr så hittar vi i alla fall här en sak som var det.

P886 var en Scania-Vabis B15 med för mig okänd kaross och det kan mycket väl ha varit denna som hade avgasbromsen. På 1950-talet var detta den enda Scanian i Ulricehamn. Var inte avgasbroms mer en Scania-specialitet?

[Bengt H]

P886 var en Scania-Vabis B15 med för mig okänd kaross och det kan mycket väl ha varit denna som hade avgasbromsen. På 1950-talet var detta den enda Scanian i Ulricehamn. Var inte avgasbroms mer en Scania-specialitet?

Mitt minne vill absolut ha det till att det var en Volvo, alltså en buss likt 50-serien i Borås (Volvo B512/SKV från år 1949). Scania-Vabis B15 är en skakfyra och det skulle jag absolut lagt märke till. Därmed kan jag nog nästan med bestämdhet hävda att bussen på bilden från 1963 är P597 och att det var den som åtminstone då hade avgasbroms.

Som Jan G dessutom påpekar är alla synliga detaljer lika med dem på bilden från 1967.

[Gunnar D]

Trevliga bilder från den charmiga staden Ulricehamn vid Åsunden!

Men prisuppgifterna från ca 1963 kan väl inte stämma. Jag vill påstå att en 6x6 rulle s/v kostade ca 2 kr, framkallning lika mycket och ca 50 öre per kopia. Skulle bli ca 10 kr för 12 st s/v 9x9 bilder allt som allt!

Mvh Gunnar

[Staffan Sävenfjord]

Trevliga bilder från den charmiga staden Ulricehamn vid Åsunden!

Men prisuppgifterna från ca 1963 kan väl inte stämma. Jag vill påstå att en 6x6 rulle s/v kostade ca 2 kr, framkallning lika mycket och ca 50 öre per kopia. Skulle bli ca 10 kr för 12 st s/v 9x9 bilder allt som allt!

Mvh Gunnar

Får väl medge att jag bara höftade till. Men 10 kronor år 1963 är 100 kronor i dag och när jag övergick från att låta framkalla och kopiera filmrullar till digitalfoto 2004 kostade en rulle och framkallning samt kopiering av 36 bilder i färg i storlek 10x15 cirka 200 kronor. Rullen 1963 rymde väl 12 6x6-bilder eller 8 6x9-bilder. På 1950-talet var det svindyrt om man ville ha bilderna större men det är möjligt att man 1963 fick en förstoring till 9x9 eller 9x12 "på köpet" då.

Vi kan ju jämföra med kostnaden för att ta 8, 12 eller 36 digitalbilder i dag.

[Hagglunds]

Om man ser bild nummer 2 så ser bussen lite spöklik där med fönstren och det eventuella överhänget ovanför fönstren.
Kom att tänka på Scooby Doo där.

[bilomnibussen]

För Hägglunds-studenter kan bilden av FWK ovan vara ett gott studieobjekt. Visar det utförande som kom år 1953, där plåtarrangemanget runt H-skölden ersatts med två korta kromribbor. Vindrutorna är rundade, inte med rätvinkliga hörn, dessutom är de infattade i en blank plåt. Senare ersattes de stora strålkastarhusen med små rundade sådana utan dekorationslist.
Mvh Jan G