Halvtom dubbeldäckare

[Mr G]

Hur tänkte SL när man satte in dubbeldäckare på 59:an? Det blev i alla fall gott om utrymme för det fåtal passagerare som nyttjade denna förbindelse. Jag vet att det var problem att hitta lämpliga linjer att sätta in dessa bussar på, men 59:an kändes mest löjligt. Ungefär som boggiebussen som sågs på 124:an här om dan.

Varför vågade man inte flytta ut dubbeldäckarna till längre och vältrafikerade linjer i förorten istället? Jag tycker t ex att linjerna 144 och 515 hade passat bra för dubbeldäckartrafik. Men det föll kanske på omständigher som jag inte hade satt mig in i.

Slussen 1970

[Max W]

Hur tänkte SL när man satte in dubbeldäckare på 59:an? Det blev i alla fall gott om utrymme för det fåtal passagerare som nyttjade denna förbindelse. Jag vet att det var problem att hitta lämpliga linjer att sätta in dessa bussar på, men 59:an kändes mest löjligt.

I slutet av 1960-talet pratades det mycket på SL:s planeringsavdelning om möjligheten att sätta in dubbeldäckare i 10-minuters trafik hela dagen på sträckan Slussen-Gustavsbergs Centrum.
Ibland hörde jag även att man funderade på dubbeldäckare på en snabbusslinje Stockholm-Norrtälje. Stockholm-Åkersberga nämndes också i dubbeldäckarsammanhang.
Men som med så många andra planer som då fanns på linjer kors och tvärs, blev det bara tankar.

[Staffan Sävenfjord]

I slutet av 1960-talet pratades det mycket på SL:s planeringsavdelning om möjligheten att sätta in dubbeldäckare i 10-minuters trafik hela dagen på sträckan Slussen-Gustavsbergs Centrum.
Ibland hörde jag även att man funderade på dubbeldäckare på en snabbusslinje Stockholm-Norrtälje. Stockholm-Åkersberga nämndes också i dubbeldäckarsammanhang.
Men som med så många andra planer som då fanns på linjer kors och tvärs, blev det bara tankar.

Men då rörde det sig väl om dubbeldäckare som var avsedda för landsvägskörning, alltså inte de befintliga Leyland och Büssingarna. Alltså samma sak som nu t ex Östgötatrafiken och Västtrafik har kommit på.

[Max W]

Men då rörde det sig väl om dubbeldäckare som var avsedda för landsvägskörning, alltså inte de befintliga Leyland och Büssingarna. Alltså samma sak som nu t ex Östgötatrafiken och Västtrafik har kommit på.

Det kan jag faktiskt inte svara på. Som jag minns det gällde diskussionen mera "hur transportera många människor i ett mindre antal fordon". Ledbussar var ju inte påtänkta då, så det blev ju dessa som blev lösningen på trasportproblemet så att säga.

[Matte]

"hur transportera många människor i ett mindre antal fordon".

Och nu är det tvärt om när man kör motorväg ska man direkt raportera till Trafikledare eller närmsta chef att man har stående så det kan ordnas en extra vagn så folk inte står upp i bussen. Som det kallas "Sitt i 90" och det blir ju "hur transportera många mäniskor i fler antal fordon"

[Björn Forslund]

Och nu är det tvärt om när man kör motorväg ska man direkt raportera till Trafikledare eller närmsta chef att man har stående så det kan ordnas en extra vagn så folk inte står upp i bussen. Som det kallas "Sitt i 90" och det blir ju "hur transportera många mäniskor i fler antal fordon"

Tanken med dubbeldäckare var väl att transportera många sittande i ett fordon. Det är väl det man siktar på idag vid motorvägsfarter, men dagens ledbussar typ B9S tar ju inte fler sittande än en vanlig (höggolvad) kortvagn...

[Rolle]

Varför vågade man inte flytta ut dubbeldäckarna till längre och vältrafikerade linjer i förorten istället? Jag tycker t ex att linjerna 144 och 515 hade passat bra för dubbeldäckartrafik. Men det föll kanske på omständigher som jag inte hade satt mig in i.

Hade man klarat järnvägsviadukten  E4 norrtull med 515 som dubbeldäckare då det begav sig, tveksamt.

[Björn Forslund]

Varför vågade man inte flytta ut dubbeldäckarna till längre och vältrafikerade linjer i förorten istället? Jag tycker t ex att linjerna 144 och 515 hade passat bra för dubbeldäckartrafik. Men det föll kanske på omständigher som jag inte hade satt mig in i.

Hade man klarat järnvägsviadukten  E4 norrtull med 515 som dubbeldäckare då det begav sig, tveksamt.

Dubbeldäckarna av den typ som rullade i Stockholm var utpräglade stadsbussar som toppade ca 60 km/h. De passade inte för längre körningar i högre fart, och som vi tidigare har diskuterat, de fungerade inte så bra ur trafikantsynpunkt. På vissa linjer ville ingen åka på övervåningen, på andra var det tvärtom.

[Gunnar D]

Dubbeldäckarna av den typ som rullade i Stockholm var utpräglade stadsbussar som toppade ca 60 km/h. De passade inte för längre körningar i högre fart, och som vi tidigare har diskuterat, de fungerade inte så bra ur trafikantsynpunkt. På vissa linjer ville ingen åka på övervåningen, på andra var det tvärtom.

Den i verkligheten utnyttjade kapaciteten var väl lägre än i en normal/ledbuss.

/Gunnar

[Mr G]

Men nog fanns det ett antal linjer i närförorterna som till allra största delen gick på 50-vägar och där dubbeldäckarna hade passat. Linjer där man körde stadsbussar av samma modell som användes i Stockholms innerstad. Någon tanke måste väl ändå SS/SL ha haft när man köpte upp sig på 90 stycken dubbeldäckare. Den som köpte in bussarna måste ha haft andra idéer om hur dubbeldäckarna kunde brukas, än den som senare bestämde hur de skulle användas.

Det är väl bara att fundera ut vilka linjer på den tiden som till största delen körde på 50-väg och ofta hade många stående resenärer, längre körtider än genomsnittet och inte broar, viadukter etc längs vägen som hindrade. Sen måste man givetvis ha bussgarage, verkstäder etc som klarat höjden.

[Björn Forslund]

Men nog fanns det ett antal linjer i närförorterna som till allra största delen gick på 50-vägar och där dubbeldäckarna hade passat. Linjer där man körde stadsbussar av samma modell som användes i Stockholms innerstad. Någon tanke måste väl ändå SS/SL ha haft när man köpte upp sig på 90 stycken dubbeldäckare. Den som köpte in bussarna måste ha haft andra idéer om hur dubbeldäckarna kunde brukas, än den som senare bestämde hur de skulle användas.

Det är väl bara att fundera ut vilka linjer på den tiden som till största delen körde på 50-väg och ofta hade många stående resenärer, längre körtider än genomsnittet och inte broar, viadukter etc längs vägen som hindrade. Sen måste man givetvis ha bussgarage, verkstäder etc som klarat höjden.

Dubbeldäckarnas främsta uppgift, vad jag förstått, var att erbjuda ungefär samma antal sittplatser som ett spårvägståg i innerstaden. Flera av linjerna var ju tidigare spårvägslinjer.
Men nog hade man funderingar på trafik i närförorterna, H28:orna testades ju som nya söder om stan.