Van Hool trådbussar i Milano

[Hasse L]

30 st (700-729) Van Hool AG 300T med elektriskt från Vossloh Kiepe har satts in på ringlinjerna 90 & 91. Är nog lika dem man köpt i Solingen.
Förträffliga gångegenskaper trots låggolv. (Jag trodde inte det gick att köra så fort i korsning med spårväg utan att spåra av!)

[Bussmicke]

Trevligt, fanns det inte fler trådbusslinjer, typ 92 och 93 ocksÅ?

[Hasse L]

Trevligt, fanns det inte fler trådbusslinjer, typ 92 och 93 ocksÅ?

93:an kördes tillfälligt med dieselbussar pga ombyggnad av gator och torg vid Lambratestationen. Snart klart. På 92:an hade de tvåaxliga 901-970 från 1983-85 blandats ut med några Socimo (100-132) från 1992-95, som ju har blivit över från 90/91.

Snygg höggolvare vid ändhållplatsen Bovisa.



Ett par år gamla är dessa Irisbus Citelis(?) - Iveco, 400-409.

[New_options]

En nyfiken fråga... Tågen har ju en tvärgående pinne som ligger emot strömkablarna ovanför spåret medan alla trådbussar jag sett enbart har vertikala strömavtagare. I alla fall jag tycker det ser ut som att trådbussarna har rejält större "risk" att spåra ut strömmässigt. Varför har man så olika lösningar?

[Ulf Rådeström]

Modellen på den sista bussen heter Irisbus Cristalis

[Björn Forslund]

En nyfiken fråga... Tågen har ju en tvärgående pinne som ligger emot strömkablarna ovanför spåret medan alla trådbussar jag sett enbart har vertikala strömavtagare. I alla fall jag tycker det ser ut som att trådbussarna har rejält större "risk" att spåra ut strömmässigt. Varför har man så olika lösningar?

Det är väl ganska enkelt, trådbussen kan ju flexibelt röra sig över en ganska stor yta i sidled, och spröten styrs av trådarna och håller sig kvar (till en viss gräns). Skulle man använda bygel modell spårvagn vore man ju tvungen att hålla sig exakt under trådarna, (hur det nu skulle gå, eftersom det dessutom är två trådar). Däremot finns det spårvagnar som har trolleystång, alltså i princip något liknande trådbussens spröt. Spårvagnar har ju en polen i rälerna, detta går inte med traditionella trådbussar som måste ha båda polerna  i form av trådar i luften.

[Staffan Sävenfjord]

Det är väl ganska enkelt, trådbussen kan ju flexibelt röra sig över en ganska stor yta i sidled, och spröten styrs av trådarna och håller sig kvar (till en viss gräns). Skulle man använda bygel modell spårvagn vore man ju tvungen att hålla sig exakt under trådarna, (hur det nu skulle gå, eftersom det dessutom är två trådar). Däremot finns det spårvagnar som har trolleystång, alltså i princip något liknande trådbussens spröt. Spårvagnar har ju en polen i rälerna, detta går inte med traditionella trådbussar som måste ha båda polerna  i form av trådar i luften.

Det finns lösningar på allt. Fordonet på bilden är faktiskt en buss som också kan lämna stödskenan och styras med hjälp av ratten.

[Björn Forslund]

Det finns lösningar på allt. Fordonet på bilden är faktiskt en buss som också kan lämna stödskenan och styras med hjälp av ratten.

Men då drivs den väl på annat sätt? Bygeln lär ju tappa tråden om man t ex försöker köra runt något hinder. Fast med automatisk nerdragning och egen strömkälla ombord går det ju förstås....

[SimonB]

Men då drivs den väl på annat sätt? Bygeln lär ju tappa tråden om man t ex försöker köra runt något hinder. Fast med automatisk nerdragning och egen strömkälla ombord går det ju förstås....

Eftersom den ena polen finns i kontaktledningen och den andra i skenan, så måste "bussen" ha kontakt med skenan för att kunna gå på el från kontaktledningen. Så släpper man styrskenan, så finns det inte heller någon anledning att ha strömavtagaren uppe.

[Staffan Sävenfjord]

Men då drivs den väl på annat sätt? Bygeln lär ju tappa tråden om man t ex försöker köra runt något hinder. Fast med automatisk nerdragning och egen strömkälla ombord går det ju förstås....

Precis som de flesta trådbussar kan den köras ett par kilometer på batteri.

[Björn Forslund]

Precis som de flesta trådbussar kan den köras ett par kilometer på batteri.

Manicken har alltså ingen egen strömförsörjning, bara batterier för kortare förflyttningar? Den kan inte lämna "spåret" och köra längre sträckor ? I princip alltså en spårvagn på gummihjul?
Annars vore det ju smart med ett fordon som är "buss" ute i periferin, men "spårvagn" inne i staden.

[JDS]

Manicken har alltså ingen egen strömförsörjning, bara batterier för kortare förflyttningar? Den kan inte lämna "spåret" och köra längre sträckor ? I princip alltså en spårvagn på gummihjul?
Annars vore det ju smart med ett fordon som är "buss" ute i periferin, men "spårvagn" inne i staden.

Ett sådant fordon behövs inte, det har gjorts ett antal varianter av "spårstyrda bussar" sedan 1970-talet men eftersom idén är överflödig har det aldrig blivit något av dem. Enda anledningen till att plötsligt konvertera bussen till spårvagn inne i stan vore väl att slippa släppa ut buller och avgaser där, men då kan det lika gärna vara en trådbuss med styrning på framhjulen och det är redan uppfunnet! Det finns förvisso ett fall där styrning på framhjulen är olämpligt och det är om man ska köra i riktigt trånga tunnlar, men om man har behov av en sådan tunnel har man förmodligen även ett behov av en spårväg. Så hur man än vrider och vänder på det är det ganska meningslöst att fortsätta att uppfinna nya ställen att sätta fast hjulet på!

[groenis]

Diverse tekniker är redan avhandlat i annan tråd sök och finn.

/Lennart

[Björn Forslund]

Ett sådant fordon behövs inte, det har gjorts ett antal varianter av "spårstyrda bussar" sedan 1970-talet men eftersom idén är överflödig har det aldrig blivit något av dem. Enda anledningen till att plötsligt konvertera bussen till spårvagn inne i stan vore väl att slippa släppa ut buller och avgaser där, men då kan det lika gärna vara en trådbuss med styrning på framhjulen och det är redan uppfunnet! Det finns förvisso ett fall där styrning på framhjulen är olämpligt och det är om man ska köra i riktigt trånga tunnlar, men om man har behov av en sådan tunnel har man förmodligen även ett behov av en spårväg. Så hur man än vrider och vänder på det är det ganska meningslöst att fortsätta att uppfinna nya ställen att sätta fast hjulet på!

Jag trodde fordonet på Staffans bild var en sådan hybrid, men det är alltså i princip en spårvagn med gummihjul.
Min tanke var att man i periferin skulle kunna ha ett tätare och mera flexibelt linjenät. Det är dyrt att bygga spårväg och den ligger där den ligger. En kombination skulle ytnyttja båda trafikslagens fördelar, fritt från emissioner och buller, samt ytsnålt i stadsbebyggelse, ingen dyr infrastruktur i periferin. Men sådana system brukar ju oftast inte bli några hitar, mest kanske pga en massa tekniskt krångel.

[Staffan Sävenfjord]

Jag trodde fordonet på Staffans bild var en sådan hybrid, men det är alltså i princip en spårvagn med gummihjul.
Min tanke var att man i periferin skulle kunna ha ett tätare och mera flexibelt linjenät. Det är dyrt att bygga spårväg och den ligger där den ligger. En kombination skulle ytnyttja båda trafikslagens fördelar, fritt från emissioner och buller, samt ytsnålt i stadsbebyggelse, ingen dyr infrastruktur i periferin. Men sådana system brukar ju oftast inte bli några hitar, mest kanske pga en massa tekniskt krångel.

Systemet kallas TVR och finns förutom i Caen också i den franska staden Nancy. Det rör sig alltså om en spårstyrd trådbuss och systemet har inte visat sig ha några större fördelar jämfört med vanligt trådbussdrift. Får också korrigera mig själv: motorn som finns är dieselelektrisk, inte batteridriven. Den liksom styrningen med ratten används vid körning till och från depå.