GDG 1758 - Scania-Vabis BF7654 / Arvika 1967 - Peter Ödéns Bildskatt 0,5 (test)

[Ulf Rådeström]

En bild ur Peter Ödéns oerhört intressanta bildskatt!
Mer om bussen hittar du här: http://www.svenskbusshistoria.se/go/?id=36950

[1896]

Härlig bild. 

[bilomnibussen]

Det var roligt att få se en bild av denna busstyp som jag skrivit om här lite då och då. Nu kan ni själva se vilken underlig stadsbuss detta är, högre än de jämnåriga linjevagnarna och därmed besvärligare att komma i och ur för folk. Vanlig femväxlad låda med sedvanligt spett. Under min tid vid GDG hade de här vagnarna i allmänhet degraderats till linjevagnar på smålinjer utan gods men en vagn körde vi med i stadstrafiken i Ludvika, 1756. En vagn var stationerad i Djurås som skolbuss, 1757, Hugo Edvinssons personliga vagn som han höll noga koll på och hade utrustat med lite egna mojänger, exvis en dold knapp att stänga av ringledningen med. På sex, sju år hade han fått cirka tre säten skurna och i allmänhet fått tag i förövarna och deras föräldrar.

Enda förklaringen jag kan se till karossens höjd är att den kan tänkas vara lika som motsvarande utförande för Volvo B655. Någon som vet?
Mvh Jan G

[1896]

På den tiden fanns inte ordet "handikappanpassning". 

[Mats Karlsson]

Det var roligt att få se en bild av denna busstyp som jag skrivit om här lite då och då. Nu kan ni själva se vilken underlig stadsbuss detta är, högre än de jämnåriga linjevagnarna och därmed besvärligare att komma i och ur för folk. Vanlig femväxlad låda med sedvanligt spett. Under min tid vid GDG hade de här vagnarna i allmänhet degraderats till linjevagnar på smålinjer utan gods men en vagn körde vi med i stadstrafiken i Ludvika, 1756. En vagn var stationerad i Djurås som skolbuss, 1757, Hugo Edvinssons personliga vagn som han höll noga koll på och hade utrustat med lite egna mojänger, exvis en dold knapp att stänga av ringledningen med. På sex, sju år hade han fått cirka tre säten skurna och i allmänhet fått tag i förövarna och deras föräldrar.

Enda förklaringen jag kan se till karossens höjd är att den kan tänkas vara lika som motsvarande utförande för Volvo B655. Någon som vet?
Mvh Jan G

Var de byggda med högre golv eller var det bara så att karossen var högre byggd för att få bättre ståhöjd invändigt? Jag frågar eftersom jag mig veterligen aldrig har varit inne i denna stadsbusstyp någon gång.

[zejo]

Det var roligt att få se en bild av denna busstyp som jag skrivit om här lite då och då. Nu kan ni själva se vilken underlig stadsbuss detta är, högre än de jämnåriga linjevagnarna och därmed besvärligare att komma i och ur för folk. Vanlig femväxlad låda med sedvanligt spett. Under min tid vid GDG hade de här vagnarna i allmänhet degraderats till linjevagnar på smålinjer utan gods men en vagn körde vi med i stadstrafiken i Ludvika, 1756. En vagn var stationerad i Djurås som skolbuss, 1757, Hugo Edvinssons personliga vagn som han höll noga koll på och hade utrustat med lite egna mojänger, exvis en dold knapp att stänga av ringledningen med. På sex, sju år hade han fått cirka tre säten skurna och i allmänhet fått tag i förövarna och deras föräldrar.

Enda förklaringen jag kan se till karossens höjd är att den kan tänkas vara lika som motsvarande utförande för Volvo B655. Någon som vet?
Mvh Jan G

Vill minnas att denna vagntyp brukade trafikera den inte alltför belastade linjen till Nittkvarn. Kan det stämma?

[zejo]

Var de byggda med högre golv eller var det bara så att karossen var högre byggd för att få bättre ståhöjd invändigt? Jag frågar eftersom jag mig veterligen aldrig har varit inne i denna stadsbusstyp någon gång.

Det var inte högre golv, bara sämre utsikt för passagerarna på grund av de högt placerade fönstren, vad jag minns.

[Mats Karlsson]

Det var inte högre golv, bara sämre utsikt för passagerarna på grund av de högt placerade fönstren, vad jag minns.

OK, då var det kanske så att man byggde karosen högre över ramen för att få bättre invändig ståhöjd jämfört med en linjevagn (typ de gamla "höghusen" H15 och H16 i Stockholm).

[bilomnibussen]

Hej! Till Nittkvarn gick under min tid 1660 som var en normal linjevagn. Jag har ett bestämt minne av att de här stadsbussarna hade ett högre insteg än de andra. Likaledes var avståndet från motorhuvens ovankant till vindrutornas nederkant högre. Instrumentpanelen rymdes inom detta avstånd utan att sticka upp ovanför hyllan vid vindrutorna. Finns det inte kvar någon sådan vagn för studium?
Mvh Jan G

[1896]

Kvarvarande GDG BF76:or är 1675, 1679, (1681?) och 1766.

[bilomnibussen]

Då borde någon närbelägen person kolla in 1766 för senare jämförelse med någon av de övriga. Kamera och måttband rekommenderas. Förresten var det den alldeles nylackade 1766 jag krockade med en bonde längs en bygata vid Västansjö-Långsjö neråt Gustafs. Bonden höll så fint till höger varpå jag började köra om. Då vred bonden med traktor och kärra tvärt ut i vägen och häktade i bussens högra framhörn.
Mvh Jan G

[Mats Karlsson]

Hej! Till Nittkvarn gick under min tid 1660 som var en normal linjevagn. Jag har ett bestämt minne av att de här stadsbussarna hade ett högre insteg än de andra. Likaledes var avståndet från motorhuvens ovankant till vindrutornas nederkant högre. Instrumentpanelen rymdes inom detta avstånd utan att sticka upp ovanför hyllan vid vindrutorna. Finns det inte kvar någon sådan vagn för studium?
Mvh Jan G

Jag tror nog att golvhöjden i bussen är densamma som i motsvarande linjevagnar, men att karossen lyfts någon dm för att få bättre ståhöjd invändigt. Att ha högre golvhöjd i en stadsvagn rimmar ju illa.

[1896]

1766 ägdes väl av någon i Uppland sist jag kollade.

[Peter Öden]

Hej !

GDG 1758 torde väl ha avyttrats av GDG under 1984 för i 1985 års lista finns den inte med,
gått till skrot troligen. Bussens fd. reg.nr är en personbil av 1987 års modell.
Fd. GDG 1766 lever fortfarande i form av hus/campingbuss, PB-regad. Ägs sedan i slutet
av år 2003 av en privatperson i Strovreta.

Mvh Peter Ö

[bilomnibussen]

Aha i Storvreta. Dit kan man ta sig eller skicka en spanare i bekantskapskretsen. Om ägaren vill dras med någon bussgalning in på tomten eller var bussen är. Mitt minne är att bussarna var åbäkiga att komma upp i och jag tänkte alltid när jag körde dem vad det är för snille som införskaffat så höga stadsbussar. Men jag kan ha fel självklart.
Mvh Jan G