Smalt diggarämne

[Corny]

I min hemstad finns endast en busslinje. Den trafikeras av en vagn, alltid samma. Saknar vagnsnummer.
Sopbilen är alltid densamma, 292. Utom ett par veckor 2008 då det var 297. Alltså inte mycket att digga i denna stad.

I utkanterna finns beteshagar. Där finns det både nötkreatur och får. Dessa har inventarienummer på gula plastbrickor i öronen. Har noterat att kräken har numren någorlunda i samma nummerserie, även om det ibland fattas ett eller ett par nummer. Går då och då att hitta felande nummer i en angränsande hage, men inte alltid. Kan vara så att någon redan gått till slakt eller att att ett äldre djur har kvar numret och står inne.

Alltnog, är det någon på detta forum som vet hur hur detta nummersystem är uppbyggt? Har kollat på nätet men det finns inget annat forum för detta, kunde tänka mig Koskällan eller liknande.

Kräken har sällan mer än fyrsiffriga nummer. Gäller även om jag tittar i hagar 20-30 mil härifrån. Alltså kan det inte vara ett nummer som det finns bara en av i Sverige. Har varje gård en egen nummerserie, eller är det en för varje kommun eller län. Har någon övergripande myndighet, som t ex Jordbruksverket koll på alla djuren?

Detta ämne kan synas smalt, men det har funnits forum för skyttevärnen i Per Albin linjen, vilka också har inventarienummer och för kalklinbanan Forsby-Köping vars korgar har vagnsnummer.

Corny

[Ted Selander]

Modigt att våga avslöja denna böjelse!

Ett delsvar bjuder en morgontidig mjölkproducent på:

http://www.arla.se/Default____19234.aspx

/Ted

[Kristofer]

Ja, där framgår väl nästan allt. Inte mycket att tillägga, annat än att jag av personlig erfarenhet vet att kor av köttrastyp ibland kan bli ruskigt aggresiva när man ska märka deras kalvar...

[Björn Forslund]

Ja, där framgår väl nästan allt. Inte mycket att tillägga, annat än att jag av personlig erfarenhet vet att kor av köttrastyp ibland kan bli ruskigt aggresiva när man ska märka deras kalvar...

Intressant böjelse...kossor har jag respekt för. För ett antal år sedan var jag o hälsade på hos en mjölkbonde i Värmland. Han skulle visa mig lite tekniska grejer i ett pumphus ute på ängen. Långt borta gick en stor flock kossor och betade. Någon kossa fick syn på oss, och snart rusade hela flocken på minst 100 st mot oss. Bondekompisen gick lugnt vidare, men jag blev minst sagt orolig. Inom kort var vi omringade av 100 ton tätt packade kossor som nyfiket puffade och buffade, nafsade och slickade...att snava o ramla i detta läge hade nog inte varit lämpligt, även om kossorna var snälla.

[Lulebjörnen]

Beskrivning av en "ko" ur de nutida urbaniserade barnens synvinkel...
www.youtube.com/watch?v=Jxb-XfzPguM