H8 Källaren 2010

[Gunnar D]

En H8 destinationsrulle stod i källaren.
En vagntyp jag ännu inte har kört....

Mvh Gunnar

[robergh]

Festligt!

Vilken linje skyltades Lindhagensgatan? Ingående vagnar till Hbh?

Mr H

[Gunnar D]

Ja, förmodligen ingående vagnar.

/Gunnar

[robergh]

Liksom H15-rullen är Norra Bantorget mest sliten, på H15-rullen tillsammans med Brunkebergstorg!

Mr H

[Peter Rost]

Spännande! Fanns det förresten H8:or placerade i Brommahallen, i väntan på att Metropolerna H19 kom i trafik 1952-53?

/Peter

[Stefan Isaksson]

När jag började läsa destinationslistan, så tänkte jag: men det här är ju en destinationsrulle för trådbuss.
Sedan hittade jag Brommaplan och Ängby, två destinationer som blev spårvagnshållplatser 1944... (dock en gång påtänkta för trådbuss)
Och slutligen Beckomberga som aldrig varit något annat än destination för vanliga bussar.

Men att döma av slitaget, så verkar bussen gått rätt mycket på trådbusslinjer (som vad jag förstår aldrig trafikerades till 100% med trådbussar). Linje 32, 41 och 42 samt linjerna till Beckomberga (linje 61 och 62 har jag för mig) skulle jag tro.

Å andra sidan är det kanske inte hela rullen vi ser, och den delen kan berätta en annan historia. 

Å tredje sidan, de destinationer som använts minst ligger på Gärdet, och dit drogs väl bussarna framåt 1944, alltså samtidigt som Ängby och Brommaplan bortföll. Är dessa tre destinationer inskarvade i efterhand, och alltså ett par år yngre än övriga rullen (Stadshagen och Djurgårdsbron var väl inte aktuella förrän 1941 resp 1942)?

SI

[Ulf Essén]

Inga H8:or fanns i Bmh. Däremot springvagnarna H9 16429-453 vilka i lindrigt ombyggt skick körde
matarlinjer till T-banan tills H19 kom 1953, varefter de kom till Hbh.
Höghusen H15 1370-1396 flyttades till Bkh men sparkcyklarna (H15A 1397-1422) blev kvar i Bmh
för att köras på lin 80, den enda som ej blev matarlinje.

Mvh Ulf Essén.

[Mr G]

Det känns onekligen som en trådbussrulle tycker jag. Och eftersom det lär ha funnits linjerullar för trådbuss med linjenummer 92 och 93 insydda, kan en hypotes vara att det här är motsvarande destrulle. Tidsperioden är isåfall mitten av 40-talet, 96:an t ex startade i jan 1945. Eller tidigt 40-tal om man sydde rullarna efter en tänkt planering på flera års sikt. Nu vet jag inte hur man hade tänkt sig ett trådbusssystem i Västerort, men ändstationerna Ängby och Beckomberga passar väl rätt bra. 

[Gunnar D]

Roligt att rullen väckte diskussion!
Bilden visar alla destinationer som finns på den, möjligen har den varit längre tidigare, även om inte rullens brottytor direkt talar för det.

Insydda dest är: Mariebergsgatan, Sandhamnsplan, Värtavägen, Stora o Lilla Essingen.
Ovanstående vagnsnummerskylt, från H8 16408 lev 1939, återfanns tillsammans med rullen. Detta samt rullens destinationer Norra Bantorget och Brommanamnen menar jag tyder på H8!

Mvh Gunnar

[Mr G]

Nu vet jag inte hur H8:orna användes på 1940-talet, men om den här rullen kommer från en H8 skulle den i princip bara ha gått på trådbusslinjer, och inte på dieselbusslinjer alls nästan. Det låter konstigt tycker jag. Sen vet jag inte hur ofta man bytte destrulle i en vagn. Kan man verkligen ha bytt ut "dieselrullen" och slängt in en trådbussrulle istället när tråden behövde ersättas med diesel? Verkar också konstigt om man hade en speciell H8-park som endast användes på trådbusslinjer vid driftsstörningar där. Eller kan det ha funnits dieselvagnar avsedda för förstärkningstrafik t ex? Låter också konstigt under de kristider som det här är frågan om.

Hypotesen om trådbussrulle får stå kvar t v i min anteckningsbok. Hade det varit en H8-rulle borde det ha funnits många dieseldestinationer på rullen menar jag.

[Gunnar D]

Det är spännande när historiska fynd skall tolkas.

Norra Bantorget tillhör rullens ursprungsdestinationer liksom Brommadestinationerna. Essingedestinationerna är insydda senare. NBt verkar varit den mest använda destinationen och betydligt mer använd än Essingedestinationerna. Då rullen enligt säker källa är urplockad 1962 är F1 den i princip enda tänkbara trådbusstypen. Då F1 i stort enbart gick på linje 96 efter 1948 borde väl Essingedestinationerna vara mer använda än Brommadestinationerna vilket de inte tycks vara. De insydda trådbussdestinationerna Mariebergsgatan, Sandhamnsplan, Värtavägen är minst använda.

I detta skede menar jag att kombinationen NBt och Bromma avgör vilken hypotes som är den mest troliga. Men ingen vet.

Mvh Gunnar

[Gunnar D]

Hypotesen om trådbussrulle får stå kvar t v i min anteckningsbok. Hade det varit en H8-rulle borde det ha funnits många dieseldestinationer på rullen menar jag.

Mr G!

Du kan lugnt låta hypotesen stå kvar!

Jag besökte spårvägsmuseet och kollade destrullen i deras F1. Märkligt likt min rulle i alla fall i namnområdet Lindhagensgatan-Brommaplan som var det jag vevade fram. Nu är min hypotes också F1!

Tack för ditt kritiska öga!

Mvh Gunnar

[robergh]

Kan det varit tänkta E-turer från Bromma som trådbuss som skulle ha vänt med dest. "S:t Eriksgatan"?
Nbt var väl på den här tiden redan ganska så fullt i rusningstid?

Man kanske skulle kunna ta en titt på muséets H8-rulle också vid tillfälle och jämföra?

Mr H