Karlskoga på tapeten .....

[Clabbe]

....... Med anledning av nya bussar och turer: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=3589278

[Mats Karlsson]

Ja, välkomna till Karlskoga för ett bese två Sverige-premiärer, dels Autosan A1213C LE och dels Solbus SM12 resp. SM10!

De bussar som åsyftas är fyra tvåaxliga 13.2-meters linjevagnar i lågentréutförande som går i tätortstrafik, samt fyra stadsbussar med låggolv.

Linjevagnarna är Autosan A1213C LE, de fyra absolut först tillverkade av detta utförande. A1213C kom i normalgolvsutförande 2008. Första tillverkade exemplaret gick till Vänersborgs Linjetrafik. Således världs- och Sverigepremiär samtidigt i Vänersborg. Lågentréutförandet kom 2009, där de fyra första också gick till Vänersborgs Linjetrafik med placering i Karlskoga. Även här världs- och Sverige-premiär samtidigt. Dessa bussar är robusta och ganska omtyckta av förarna. Problemet är att rullatorer inte kan tas ombord framtill pga enkel ingångsdörr och smal mittgång. Däremot kan de tas ombord genom mittdörren, så det problemet har man löst. Enligt Autosans ritningar skall instegshöjden framtill vara 36 cm. Av någon anledning går bussarna ganska högt fram, så verklig instegshöjd är 39 cm (konstruktionsmiss eller justeringssak?). Nigningsfunktion finns, men bussarna niger mycket långsamt. Folk hinner ta sig ombord innan bussen har sänkt sig sina 9 cm till 30 cm instegshöjd. Borde gå att justera till snabbare nigning?

Stadsbussarna är Solbus SM12 och SM10, de fyra första i Sverige. Även dessa tillhör Vänersborgs Linjetrafik med placering i Karlskoga. De benämns låggolvsbussar, även om golvet stiger bakåt. Kanske kan man säga att de är ett mellanting mellan en låggolvs- och en lågentrébuss. Tre av bussarna är 12 m långa och en är 10.5 m. Den korta bussen har fått axelavståndet avkortat med 1.5 m, medan överhängen är desamma som för 12-metersvarianten. Motorplaceringen är dock olika. 12-metersbussen har motorn under golvet likt en Scania OmniLink, men 10.5-meterbussen har motorn sidmonterad som hos en Volvo B7L. Det är lite lustigt att det skall skilja sig åt på detta sätt. Bussarna inger inte samma gedigna känsla som Autosan-bussarna. Det är dessa Solbus som har problem med dörrarna, vilka kan öppna sig under körning. Säkert något elektroniskt problem.

Kan man lösa nigningsfunktionen på Autosan-bussarna och dörrproblemen på Solbus-bussarna så borde det gå att köra vidare med dessa busskonstruktioner.

[Ulf Rådeström]

tja...vad är det man säger..."You get what you pay" - köper du billigt - får du billigt.....

[Mats Karlsson]

Även de tidigare bussarna i området var det väl trubbel med? Värme o så?
Det känns lite som om BiV företagen har lite svårt att speca sina bussinköp? Bredd på framdörr o mittgång var väl om jag minns rätt angivet i förfrågningsunderlaget, verkar skumt att bussarna inte uppfyller detta då? Lite ett Beulas problem a.la KLT?

Nigningshastigheten går att justera men det brukar vara av säkerhetsskäl man inte vill att det ska gå fort, höjden i övrigt kan ju bero på att bussarna i ritningsutförande har en däckdim medans man i verkligheten använder en annan standardiserad dimension.

Dörrar som öppnar sig under körning ska ju aldrig få förekomma...

Menar Du att det skulle ha varit trubbel i just Karlskoga med de tidigare bussarna? Det vet jag inte. I alla fall inget som jag har hört. Går vi längre tillbaka i tiden så hade vi kalla Säffle-bussar, speciellt på B59- och B10R-chassierna, men de sista av dessa bussar försvann år 2000.

Det Karlskoga kommun villa ha på en av tätortslinjerna var bussar med säkerhetsbälten, eftersom linjen fortsatte ut på landet och därmed skulle tjäna som skolbuss. Att hitta en buss med både bred mittgång och säkerhetsbälten gick inte, utan det som låg närmast till var en linjevagn i lågentréutförande, för bältena ville man inte göra avkall på. Alltså blev det som det blev. Vems felet är till detta tvistar de lärde om, men det verkar som om alla skyller på alla, så resultatet blir väl i slutändan att Karlskoga kommun inte visste vad det var för krav som gick att ställa.

Jag vet inte om aktuell däcksdimension på Autosan-bussarna skiljer sig mot ritning, eftersom ritningen inte anger någon däcksdimension. Rent visuellt ser det dock ut som om bussarna kör med förhöjd fjädring framtill, något som ritningen inte visar. Därför misstänker jag att det har blivit någon konstruktionsmiss i framvagnsupphängningen.

[Mats Karlsson]

Aha, Irizar-bussarna. Jag vet inte om det var ett problem, men de saknade förargrind. När det blev -20 grader ute så drog det därför lite kallt om benen på föraren när framdörren var öppen.

Enligt vad jag har hört kunde i varje fall Scania inte erbjuda en buss med bälte och samtidig bred mittgång. På stadsbussarna används ju 1½+1½-säten framtill för att ge plats för bred mittgång och dessa säten går tydligen inte att få med bälte. De är för breda för ett bälte och för smala för två individuella bälten. Nu används vanliga 2+2-stolar, vilka stjäl utrymme från mittgången. Samtidigt med bälten var önskemålet tillräckligt många sittplatser, varför det väl inte ansågs lämpligt med stolsplacering 1+1 framtill i bussen. Karlskoga  kommun hade alltså lite märkliga krav.

[Ersa]

Problemet är att rullatorer inte kan tas ombord framtill pga enkel ingångsdörr och smal mittgång. Däremot kan de tas ombord genom mittdörren, så det problemet har man löst.

Att ta ombord rullatorer genom mittdörren är ju normalt förfarande i alla andra städers tätortstrafik. Ingen märkligt med det.

Enligt Autosans ritningar skall instegshöjden framtill vara 36 cm. Av någon anledning går bussarna ganska högt fram, så verklig instegshöjd är 39 cm (konstruktionsmiss eller justeringssak?). Nigningsfunktion finns, men bussarna niger mycket långsamt. Folk hinner ta sig ombord innan bussen har sänkt sig sina 9 cm till 30 cm instegshöjd. Borde gå att justera till snabbare nigning?

Tyvärr verkar kommuner och huvudmän vara helt omedvetna om att instegshöjden i regel alltid är högre på en lågentrévagn än vad det nedersta trappsteget är i en buss med 2-3 trappsteg fram. Det är inte bara att köpa nya bussar, utan man måste dessutom se över kantstenens höjd på alla hållplatser. Jämför Vasaplan i Umeå där kantstenenshöjden är c:a 1 cm, vilket leder till att det blivit svårare för rörelsehindrade att ta steget upp till bussen sedan lågentrévagnarna kom.

[Mats Karlsson]

Tyvärr verkar kommuner och huvudmän vara helt omedvetna om att instegshöjden i regel alltid är högre på en lågentrévagn än vad det nedersta trappsteget är i en buss med 2-3 trappsteg fram. Det är inte bara att köpa nya bussar, utan man måste dessutom se över kantstenens höjd på alla hållplatser. Jämför Vasaplan i Umeå där kantstenenshöjden är c:a 1 cm, vilket leder till att det blivit svårare för rörelsehindrade att ta steget upp till bussen sedan lågentrévagnarna kom.

Exakt. På normalgolvsvagnarna går det ju enkelt att bygga ned instegsbrunnen till lämplig höjd, men det är inte så lätt på en lågentrévagn att ha insteget nedsänkt kanske 7-8 cm jämfört med golvet inne i bussen. Då kommer folk sannolikt att stå på huvudet pga denna blygsamma avsats. Oftast låter man golvet slutta 1-2 cm mot dörren i stället, men effekten blir ju inte så stor att den gör någon nämnvärd nytta.