LT: Järnvägsprojektet spårade ur

[Ersa]

Järnvägsprojektet spårade ur – 11 år och 35 miljoner kronor senare:
SVENSTAVIK (LT): Berg satsade miljontals kronor på stickspåren i Svenstavik och Skanderåsen, men delar av banorna har aldrig använts. Bygget kom dessutom att kosta skattebetalarna 14 miljoner mer än beräknat. I dag är rälsen delvis bortriven och överasfalterad. Kvar finns bara en järnvägssignal som varnar för – ingenting.
http://ltz.se/nyheter/berg/1.405149

[S Svensson]

Ca 10-15 år sedan genomgick Sverige en ekonomisk kris. SJ (ASJ) gick med förlust. Ett sätt att sanera ekonomin var att inte ha vagnslasttrafik från mindre orter. Om detta kan man ha olika synpunkter. I mitten av 60 talet ville SJ ersätta ellok i lokalgodståg med diesellok. Man gjorde så också. Men oljan till att driva en T44 började kosta mycket pengar.

Kanske skulle någon form av mindre lok kunna användas till industrispår. Jag tror nämligen att det är betydelsefullt att industrispårstrafik åter kommer igång.

SJ= Statens Järnvägar senare omvandlat till ASJ affärsverket Statens järnvägar. I samband med bolagisering bildades SJ AB och Green Cargo AB.
Vissa fordon är märkta med dubbla signaturer. (ASJ och SSRT,denna är egentligen rikstrafikens förkortning.)

[Staffan Sävenfjord]

SJ= Statens Järnvägar senare omvandlat till ASJ affärsverket Statens järnvägar. I samband med bolagisering bildades SJ AB och Green Cargo AB.
Vissa fordon är märkta med dubbla signaturer. (ASJ och SSRT,denna är egentligen rikstrafikens förkortning.)

Nä, så kan man inte uttrycka det. Gamla affärsverket Statens Järnvägar (SJ) delades upp i sex aktiebolag: SJ AB (för persontrafik), Green Cargo (för godstrafik), Euromaint (gamla verkstadsavdelningen), Jernhusen (gamla fastighetsavdelningen), Trafficare (service som städning och växling) och Unigrid (fd SJ Data). Det som inte passade in i något av detta samlades i något som kallades rest-SJ och snart Affärsverket Statens järnvägar. ASJ är ingen officiell förkortning. SSRT är den ägarebeteckning som Affärsverket Statens järnvägar använder på sina fordon. Om den betyder något är ovisst. Det har framkastats en teori om att det står för Swedish State Railways Train men i själva verket anses det vara en bokstavskombination som inte skall uttydas. Lika lite som att SJ i SJ AB skall uttydas t ex statens järnvägar.
Affärsverket Statens järnvägar hade i början främst tre uppgifter: uthyrning av lok och vagnar till operatörer som fått trafik som upphandlats av Rikstrafiken, att ta hand om anställda från gamla affärsverket SJ med konstitutorial och järnvägsmuseum. Det senare hamnade snart under Banverket och antalet anställda med konstitutorial, vilket innebär att man inte kan sägas upp från statlig tjänst, har minskat eftersom de som hade sådant var födda senast på 1940-talet. De allra flesta har alltså nu gått i pension eftersom det huvudsakligen rör sig om personal som har rätt till pension vid 60 års ålder. Återstår nu främst uthyrning av fordon som ägs av staten.
Observera användningen av versala och gemena bokstäver i detta inlägg. Det skall se ut så.
Den ekonomiska krisen inträffade 1990 och varade några år framåt. SJ började dock dra in på vagnslasttrafiken långt tidigare. Det har inget att göra med vad som hände i Svenstavik och Skanderåsen, eftersom dessa spår blev klara 1999. När dessa sidospår byggdes var godstrafiken redan avreglerad och det stod alltså valfritt godstågsbolag  fritt att börja köra trafik på dessa.

[S Svensson]

Jag kan nog säga att SSRT är rikstrafikens märkning. Detta beror på att de är avtalspart. Sedan kan det vara så att man inte skall lägga alltför mycket vid sig om varför. Sedan är det en del som vill ha engelskt uttal. Jag föredrar svenskt uttal.

Jag skulle gärna vilja ha lite vagnslastgods från vissa stationer. Sedan så Svenstavik. Det var väl de som också byggde ett nytt reseecentrum som ersate det gamla stationshuset. Med  modern övergång mellan Y1:or buss. Men Y1 försvann alltså.Någon som fotat.
Naturligtvis skall det finnas underlag för godshantering. Inte bara att uttnyttja skatteutjämningen.

[Staffan Sävenfjord]

Jag kan nog säga att SSRT är rikstrafikens märkning. Detta beror på att de är avtalspart. Sedan kan det vara så att man inte skall lägga alltför mycket vid sig om varför. Sedan är det en del som vill ha engelskt uttal. Jag föredrar svenskt uttal.

Så här svarar affärsverket själva på sin hemsida http://www.statensjarnvagar.se/faq.asp/id/1550: SSRT är den beteckning som finns på Statens järnvägars fordon. Så det är väl inget att tveka om att det är affärsverkets märkning.
Om du menar engelskt uttal på SSRT så är det förstås helt felaktigt. Lika obildat som att säga "soibass" i stället för "svebuss".

[Jonas Gustafsson]

Lika obildat som att säga "soibass" i stället för "svebuss".

Då kan man ju i sitt stilla sinne fundera på vad som egentligen var fel med stavningen Svebuss. Var denna stavning redan upptagen av något annat företag? Den befintliga stavningen inbjuder onekligen till engelskt uttal, även om jag undviker det.

//Jonas G

[Staffan Sävenfjord]

Då kan man ju i sitt stilla sinne fundera på vad som egentligen var fel med stavningen Svebuss. Var denna stavning redan upptagen av något annat företag? Den befintliga stavningen inbjuder onekligen till engelskt uttal, även om jag undviker det.

//Jonas G

Namnet Swebus introducerades av Surahammars Trafik AB för deras trafik på Europa. Man ansåg väl helt enkelt att Swebus med den stavningen mer passade den internationella profilen. När sedan det sammanslagna GDG och SJ Buss skulle ha ett namn valde man detta som redan fanns i koncernen.
Swebus kommer från Swerige (gammalstavning) och omnibus. Det senare från början ett latinskt ord som betyder för alla men också ett svenskt ord som dock blivit mer och mer föråldrat.

[Drängen]

Ang. spåret i Skanderåsen. Var inte Rödins Trä och ACB Laminat med och drev fram det?. Delaktiga i finansieringen?. Sen var det väl ett antal turer med oklarheter, som bl.a kostade IBABs vd jobbet.

[Drängen]

Ok, minnet sviktar. Men förhoppningen var väl att flera lokala företag skulle utnyttja spåret?. Minns att det skrevs mycket före och under byggandet.

[Ersa]

Slutblinkat i Skanderåsen.
På måndagen togs både signalerna och bommarna bort i den vid det här laget riksbekanta spårlösa plankorsningen på E45 i Skanderåsen
http://op.se/berg/1.1590876

[UglyJazz]

Jag ska visa en länk nedan:

http://www.sika-institute.se/Doclib/Import/105/sr_2000_10_u06.pdf

I denna rapport visas hur dålig järnvägen är för miljön om man kör med diesellok.
Även de modernaste dieselloken får ordentligt med stryk av lastbilar som inte är alltför gamla.

Det spelar ingen roll om man räknar per mil, per ton, liter i timmen, tåget får stryk i alla fall.

Det är ju bara det att vi har så mycket trädkramare och järnvägsromantiker i riksdagen och de beslutsfattande organen.

Denna rapport används inte av dem som vill visa järnvägens förträfflighet, föga förvånande, men man vill ju inte använda sånt som inte går hem i miljökyrkan...

Miljönytta med järnväg?
Ja, om det är el framställd med kärnkraft, eller vattenkraft...
Inte om det kommer från kol- och oljeeldade kraftverk...

Jämfört med flyget är tåget lite bättre, men kommer inte i närheten av lastbil...

[Lulebjörnen]

Järnväg är bra för miljön - och lite kolrök har väl ingen dött av  ...
www.youtube.com/watch?v=fKFXjldCXsY

[UglyJazz]

Mumma, den gillar jag...
Garanterat bara rena naturprodukter...

[Ingwar Åfeldt]

Jag ska visa en länk nedan:

http://www.sika-institute.se/Doclib/Import/105/sr_2000_10_u06.pdf

I denna rapport visas hur dålig järnvägen är för miljön om man kör med diesellok.
Även de modernaste dieselloken får ordentligt med stryk av lastbilar som inte är alltför gamla.

Det spelar ingen roll om man räknar per mil, per ton, liter i timmen, tåget får stryk i alla fall.

Det är ju bara det att vi har så mycket trädkramare och järnvägsromantiker i riksdagen och de beslutsfattande organen.

Denna rapport används inte av dem som vill visa järnvägens förträfflighet, föga förvånande, men man vill ju inte använda sånt som inte går hem i miljökyrkan...

Miljönytta med järnväg?
Ja, om det är el framställd med kärnkraft, eller vattenkraft...
Inte om det kommer från kol- och oljeeldade kraftverk...

Jämfört med flyget är tåget lite bättre, men kommer inte i närheten av lastbil...

Den rapporten du har länkat till är mer än nio år gammal och inte representativ för vad som gäller idag. Eftersom jag bor i USA använder jag amerikanska siffror nedan.

Transport av gods på järnväg i USA drar tre till fyra gånger mindre bränsle (med diesellok) än på landsväg om man räknar per ton last. Ett vanligt godståg kan transportera 1 US ton (=907 kg) gods 423 miles (=680,75 km) på 1 gallon (=3,78 liter) bränsle. Vilken lastbil klarar det? Vill bara passa på att påpeka att även om amerikanska lastbilar ser omoderna ut på utsidan i europeiska ögon så har de det allra senaste i motorväg med effektiv avgas- och partikelrening.

Vad det gäller utsläpp så transporterar järnvägarna i USA 40 procent av allt gods men släpper endast ut 2,2 % av alla  greenhousegaser från transportsektorn och endast 0,6 % av alla greenhousegaser i USA.

Tillagt: Efter att ha ögnat den rapport som du länkade till så vill jag bara citera vad som sägs på sidan 9 i den rapporten: "När det gäller energiförbrukning och emissioner av CO2 (figur 5) är dieseldrivna transporter på järnväg idag, och även fram till år 2008, i storleksordningen 3 gånger mer energieffektiva och har 3 gånger lägre emissioner av CO2 jämfört med transporter på lastbil."

"Beräkningarna visar också att de samhällsekonomiska kostnaderna för emissioner från godstransporter på lastbil är högre jämfört med transporter med befintliga diesellok på järnväg (se figur 6 nedan). Även vid en jämförelse med de mycket skärpta EURO 41/2-kraven är de samhällsekonomiska kostnaderna lägre för både nya- och befintliga diesellok."

Som synes stämmer det bra med de amerikanska siffror jag redovisade ovan.

M v h
Ingwar