Sprida ut resande.

Startat av Jona, 13 augusti 2009, 15:52:37 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Jona

HEJ

tänk er ett hypotetisk scenario där en busslinje går var 15 min mellan 6 och 19 vardagar och övrig tid var 30 min.
Har funderat litegran på det där, vad ärr det som gör att dom resande sprids ut jämt mellan avgångarna? Eller någorlunda jämt mellan dom?

Okej ska försöka förklara min tankebana, och fortfarande helt hypotetiskt.

Säg att du har så att alla stadslinjer går med samma avgångstid var 15 min, och alla större landsbygdslinjer följer samma tursätt. Då uppstår inte detta problem. Då kan man alltid ta vilken avgång som helst och ändå alltid ha möjlighet och ansluta vidare med annan linje.

Men betänk nu att landsbygdslinjerna bara går var 60 min på styv tabell, och någon av dom går var 30 min. Då får bara varannan tur eller så anslutning. Vill man ha ett system med styv tabell och anslutning mellan alla linjer på samma klockslag så lär just den tur som ansluter till dessa avgångar gå extra fullsatt medan övriga turer som inte har anslutning då får färre resande.

Alla som ska resa vidare måste alltså åka samma tur. Men dom som ska ansluta med linje med tätare trafik, eller bara ska till centrum, dom kan åka med andra turerna.

Men detta är i tanken, hur blir det i verkligheten, i dom fall jag sett detta med tätt trafik på en linje och den ansluter med en linje med få avgångar, då åker det rejält med folk just då, men åker man 15 min tidigare eller senare, ja då har man gott om plats.

Trotts att säkert hälften av dom som sitter på den fullsatta avgången ska ansluta vidare.

Vad är det som gör detta fenomen egentligen, varför måste så många åka samma klockslag när dom kunde åkt 15 min tidigare eller senare? Jag har sett detta i t.ex Sundsvall och Umeå.

En teori är att om buen övrig tid går var 30 min, så åker folk på just dom avgångarna även vardagar, alltså man reser så ofta och med styv tabell att man helt enkelt inte tänker på att trafiken går oftare utan man tar samma tur av så att säga gammal vana.

Kom gärna med egna tankegångar och synpunkter på detta...

/MVH Jona
MVH Filosofen Jona

Omnilasse

Tror kanske inte att det är så stor risk att folk "glömmer" att bussarna går varje kvart, bara för att man har styv trafik. Däremot kan det vara så att man har anpassat den styva timtrafiken till när folk måste vara på plats. Det vill säga att om man skall vara inne i centrum ca en kvart innan hel timme - då de flesta aktiviteter brukar börja på hela klockslag (även när man skall träffa vänner) och du då även hinner med att ta anslutning dit man skall för att hinna i tid, så blir avgången mest populär. Förr i tiden och ofta nu också har man ju låtit den styva trafiken inkomma till centrum cirka en kvart före hel timme av detta skäl. Detta medför ju att den styva timmestrafiken passar bäst in att åka med för att passa in till den aktivitet du skall på. Dessutom är det ju så att aktiviteterna anpassar sig till den styva timmestrafiken. Det vill säga att skall du träffa vänner etcetera så bor ju de ofta på andra ställen i staden och för att inte någon skall behöva slippa vänta så passar man in med den styva timmestrafiken. Även andra aktiviteter - allt från jobb till studiecirkelkurs anpassar ju också sin starttid till när flertalet bussar har anslutning. Detta är ju den "lilla" nackdelen med att ha bra anslutningar med andra bussar i centrum - särskilt om det bara är ett fåtal linjer som har ett större resandebehov och behöver trafikeras oftare. I en storstad har man ju inte alls samma problem - då restiderna blir så olika eftersom det inte finns ett givet centrum som resenärerna skall till.

Jona

HEJ

Lite förtydligande, jag gillar konceptet med styv tabell och fasta minuttal. Jämför t.ex Gävle där all bussar hela trafikdygnet avgår på klockslag XX:20 och sedan skiljer det åt någon minut på dom andra beroende på hur långt det är mellan avgångarna.

Det är perfekt och bör absolut inte frångås. Nä det jag mer funderar över är varför bussar utan anslutning inte är lika fullsatta. Här har vi då 2 lösningar, den ena är och utöka turerna på den täta linjen från t.ex 15 till 10 minuterstrafik. Frågan är om det skulle ge något för att underlätta på avgångarna med anslutning till t.ex landsbygd. I mitt scenario så går alla stomlinjer i staden med samma relation i tidtsintervall och därför kan man byta från stomlinje ill stomlinje på varje avgång.

Det är alltså bara mindre linjer som bara går t.x var 0 eller 30 minut som kräver att resande åker samma tid även på stomlinjerna.

Därför tror jag även att den andra lösningen kan vara och utöka trafiken något på andra linjer, så resandet även där kan spridas ut i någon omfattning,, alltså man behöver inte resa samma tid allihop.

Hur man ska få bot detta med rusning morgon och kväll tar jag inte upp här då det inte lär gå och lösa allt för mycket. Men en sak kan vara fler direkta linjer som avlastar övriga linjer, alltså öka kapaciteten men ändå ge fler möjlighet till direkta resor.

En annan är att sprida ut så skolorna börjar och slutar olika klockslag. tex börjar man 8 slutar man 13 eller 14. Börjar man 9 slutar man 14 eller 15, börjar man 10 slutar man 15 eller 16:00 och på så viss vill inte alla skolelever resa samtidigt. Men detta är rejält utanför själva frågeställningen.

Nej, sprida ut linjer med få avgångar till att ha olika avgångstider, det vill jag inte göra, för då sabbar man bytesmöjligheten mellan två linjer med t.ex 60 minuter mellan avgångarna och försvårar resandet. Vi vill ju inte skrämma bort våra kunder och se till dom åker bil.

/Jona
MVH Filosofen Jona

Omnilasse

Jo, jag tycker nog också det är mest praktiskt lösning i "mindre" städer. Men jag tror fenomenet med att man får en ojämn belastning blir svårt att komma ifrån utom som du säger genom att öka trafiken på linjer som går mer sällan. Det finns ju någon gräns där för stadsbusslinjenät när den extra tidsmarginal som behövs i lågtrafik för att alla linjer skall kunna ha anslutning till varandra uppfattas som mindre effektiv än att köra fler turer utan tidtabellslagda anslutningar och att väntetiden för bussbyte ändå blir begränsad.
   Turtätheten har ju också effekt på resandetalet! Man räknar ju med att en fördubblad turtäthet också kan ge närmare 50% ökning av passagerarantalet,  upp till cirka var 12:e minut, därefter får ju ökad turtähethet bara marginella effekter (bortseende från trängselproblematiken som föstås skrämmer bort resenärer). Men det kostar pengar oavsett hur man gör och tyvärr kräver ju kollektivtrafik medfinansiering för att fungera, så det gäller att få med politikerna på ett sådant projekt. Sedan som jag väl antydde är det så olika hur resmönstret ser ut. För Stockholms del tycker jag det är rätt att satsa på hög turtäthet på stomlinjer för att därigenom sprida ut avgångarna på lokala busslinjer (många kan ju åka flera av linjerna och får därmed en bättre turtäthet + att de allra flesta reser från Centrum och inte från andra områden. Medan mindre städer snarare tjänar på att ha hög turtäthet på så många linjer som det är försvarbart och att hålla fast vid samtrafikidéen. Linjer med extra hög belastning kan då köras med ledbussar för att behålla ett gemensamt mönster. Fördelen med att köra tio-minuters trafik är förstås att där går gränsen för när folk börjar ställa sig vid hållplatsen utan att titta i tidtabellen i förväg. Problemet som du antyder är ju dock en situation där relativt få når slutresan med stomlinjen, utan måste byta för att komma hem.  Då hjälper ju inte ökad trafik där så mycket utan istället kanske man skulle fundera över hur anslutningsbussarna går för linjesträckning och om det inte är något centralt område som stombussen passerar som kanske snarare skulle passeras av anslutningsbussarna.

Omnilasse

Ska förtydliga mig något angående det sista jag skrev. Som jag ser det finns det tre huvudtyper av stomlinjer. En är där det finns ett relativt stort antal boende längs linjens sträckning. Bussen går i en rakare sträckning och endera från ett välbefolkat område till centrum och vidare till ett annat välbefolkat område, eller enbart in till centrum. Det stora resandeunderlaget medför att man kan ha en hög turtäthet. Den andra varianten går på "tvären" och på det sättet möjliggöra bra förbindelser mellan olika centrum. Denna typ har i regel inte samma höga turtäthet och trafikerar inte alltid hela trafikdygnet men har som syfte att tydliggöra tvärförbindelser. Den tredje varianten är sådan att den snarare sammanbinder två, eller flera delar inom en stadskärna. Det kan vara att sammanbinda järnvägsstation med centrum eller en busstation och ofta lasarettet och kanske någon högskola och eller gymnasium. En sådan linje har ett litet mer komplicerat mönster. De boende centralt i stan går eller cyklar i regel och använder buss i mindre utsträckning. Förbindelsen fungerar i huvudsak för att åka mellan centrum, arbeten, busstation och järnvägsstation. En sådan har ett litet mer komplicerat resandemönster och fungerar mer som en form av matarbuss till de andra linjerna. Egentligen en gammal form av "ringlinje" även om den inte går i en ring. För en sådan är det mycket svårare att skapa en bra tidtabell för, eftersom den är beroende av vilka tider som gäller för de linjer den ansluter till/från etcetera. Har man då samma avgångstider för anslutningarna, är det förstås ingen större vits att ha högre turtäthet än den standard man har på anslutningslinjerna. Blir de avgångar som har anslutning till de andra linjerna i sådana fall alltför belastade, är det snarare anslutningslinjernas turtäthet som bör ses över och ökas. Är stomlinjen av den första typ som nämndes, kan det snarast vara tecken på att stomlinjen blivit för "rak". Det vill säga att den inte passerar områden som är centrala resmål för de boende. I sådana fall är det linjesträckning som bör ses över,  eller just en relativt jämn fördelning av turtäthet på de anslutande linjerna som är att föredra.