Inför högertrafiken

[Janne Rickman]

Informationsbroschyr från Uppsala Stads Trafik AB om trafikomläggningar i samband med högertrafikinförande samt information om nya och ombyggda bussar.













/Janne

[Ingwar Åfeldt]

SJ Biltrafiks informationsbroschyr var mycket mer allmänt hållen. Sannolikt hade de också mer lokalt inriktade broschyrer, men den vi hade i Ösmo var alltså denna.






M v h
Ingwar

[Ingwar Åfeldt]

Eftersom jag tillhörde de bussförare som skulle jobba på Dagen H, 3/9/67, så fick jag ett Tillståndsbevis till min bil så jag kunde ta mig till och från jobbet trots det allmänna körförbudet. Jag skulle köra linje 731 Nynäshamn - Stockholm - Nynäshamn.


Bilen ifråga var en Opel Rekord 1963.


M v h
Ingwar

[Niklas Bygdestam]

Verkligen intressant! En intressant detalj är att det nämns spårvägslinjer 1 och 2. Spårvägen lades ned 1953 och hade alltså varit borta i nästan 15 år när det här trycktes. När detta trycktes fanns det redan då flera Uppsalabor som inte upplevt spårväg här. En annan intressant sak är att Tycho Hedéns väg nämns. Den vägen öppnade den 19 oktober 1967, alltså en dryg månad efter högertrafiksomläggningen. Tycho Hedéns väg är den stora väg som var E4 tills den nuvarande E4 öppnades

För att knyta detta till bussar så har jag sett bilder på när Tycho Hedéns väg invigdes. På dessa bilder ser man att bland fordon som var med på invigningen av denna väg var ett par Scania CR 76. Det är möjligt att den ena kan vara 212 som finns bevarad idag

[Staffan Sävenfjord]

Verkligen intressant! En intressant detalj är att det nämns spårvägslinjer 1 och 2. Spårvägen lades ned 1953 och hade alltså varit borta i nästan 15 år när det här trycktes. När detta trycktes fanns det redan då flera Uppsalabor som inte upplevt spårväg här. En annan intressant sak är att Tycho Hedéns väg nämns. Den vägen öppnade den 19 oktober 1967, alltså en dryg månad efter högertrafiksomläggningen. Tycho Hedéns väg är den stora väg som var E4 tills den nuvarande E4 öppnades

Jo, jag t ex bodde i Uppsala 1967 men var inte med när spårvagnarna fanns. Jag hann inte ens se dem utan fick nöja mig med att läsa om dem i Pelle Svanslös. Minns berättelsen där han åkte tåg förbi Norrköping och fick se att de hade gula spårvagnar.
- Så tokigt, tänkte Pelle, spårvagnar skall förstås vara blå.
Det var tänkt att Tycho Hedéns väg skulle öppna lagom till högertrafikinvigningen men om jag nu minns rätt så var det problem med synkroniseringen av trafiksignalerna som gjorde att det blev uppskjutet. Men även om den inte var invigd vid själva omläggningen fanns det inte en Uppsala-bo vid den tiden som inte visste var den gick.
Däremot har jag aldrig tänkt på att kolla vem Tycho Hedén var förrän nu i kväll. Det visade sig att han var en socialdemokratisk kommunalpolitiker och under 20 år Drätselkammarens ordförande. Den finaste politiska posten man kunde ha i en stad, motsvarande dagens finanskommunalråd. Han dog 1962, så det var väl därför som man bestämde sig att ge vägen namn efter honom.

[Niklas Bygdestam]

Jo, jag t ex bodde i Uppsala 1967 men var inte med när spårvagnarna fanns. Jag hann inte ens se dem utan fick nöja mig med att läsa om dem i Pelle Svanslös. Minns berättelsen där han åkte tåg förbi Norrköping och fick se att de hade gula spårvagnar.
- Så tokigt, tänkte Pelle, spårvagnar skall förstås vara blå.
Det var tänkt att Tycho Hedéns väg skulle öppna lagom till högertrafikinvigningen men om jag nu minns rätt så var det problem med synkroniseringen av trafiksignalerna som gjorde att det blev uppskjutet. Men även om den inte var invigd vid själva omläggningen fanns det inte en Uppsala-bo vid den tiden som inte visste var den gick.
Däremot har jag aldrig tänkt på att kolla vem Tycho Hedén var förrän nu i kväll. Det visade sig att han var en socialdemokratisk kommunalpolitiker och under 20 år Drätselkammarens ordförande. Den finaste politiska posten man kunde ha i en stad, motsvarande dagens finanskommunalråd. Han dog 1962, så det var väl därför som man bestämde sig att ge vägen namn efter honom.

Tycho Hedén var en viktig person i Uppsalas 1900-talshistoria. Därför är det verkligen inte konstigt att en väg är döpt efter honom. Under hans tid såg han till att Uppsala expanderade ordentligt. Han var en av de som låg bakom 1940- och 1950-talens bostadsområden. Det är då främst Tunabackar och Salabacke det handlar om. Först byggdes Tunabackar på 1940-talet och sedan fortsatte det med Salabacke under 1950-talet. Han hade ett mycket nära samarbete med arkitekten Gunnar Leche som idag är en legendarisk Uppsalaarkitekt. Områdena Tunabackar och Salabacke är båda områden som till stora delar är ritade av Gunnar Leche. Så båda dessa två personer är mycket betydelsefulla personer i Uppsalas historia. Att Tycho Hedéns väg fick sitt namn kan på sitt sätt vara passande namn. Vägen berör Salabacke så på det viset passar detta in bra

Tunabackar och Salabacke är idag två områden idag i Uppsala som är mycket populära att bo i. Det finns ett visst gemyt och arkitekturen är mycket lyckad än idag. Båda områdena är mycket välhållna idag. Men priserna stiger också i områdena eftersom de är så attraktiva. När de byggdes var de tänkta för barnfamiljer. Med tiden blev det en åldrande befolkning men idag är det åter många barnfamiljer. Själv bor jag i Salabacke och trivs alldeles utmärkt här. Med utsikt mot domkyrkan och med gott om träd och grönt i ett gemytligt område tycker jag området är toppen

För att inlägget nu ska ha en plats i det här forumet så får jag passa på att nämna lite bussrelaterat. Det var ibland annat Tunabackar och Salabacke som Uppsalaödlorna kunde gå när de var nya. När Tunabackar och Salabacke projekterades och höll på att byggas var spårvägen redan utdömd och var antingen redan nedlagd eller höll på att läggas ned beroende på vilken del av nätet. I Uppsala menade man då att man skule ha en princip att tänka spårvagn men köra buss

[Staffan Sävenfjord]

Tycho Hedén var en viktig person i Uppsalas 1900-talshistoria. Därför är det verkligen inte konstigt att en väg är döpt efter honom. Under hans tid såg han till att Uppsala expanderade ordentligt. Han var en av de som låg bakom 1940- och 1950-talens bostadsområden. Det är då främst Tunabackar och Salabacke det handlar om.

Du skriver Salabacke och det här man ofta uppsalabor säga i dag. Men på min tid i Uppsala på 1960-talet sa de flesta Salabackar och så heter det också i den återgivna broschyren härnedan. Även på hållplatserna (skyltning av destination på bussarna upphörde tidigt på innerstadslinjerna i Uppsala) skyltades Salabackar. Tunabackar och Salabackar är rätt lika topografiskt och typiskt Uppsala: små kullar ("backar") som ger ett omväxlande landskap. Alltså: vad är egentligen det rätta?
Även Eriksberg kom väl till under denna tid.

[Niklas Bygdestam]

Du skriver Salabacke och det här man ofta uppsalabor säga i dag. Men på min tid i Uppsala på 1960-talet sa de flesta Salabackar och så heter det också i den återgivna broschyren härnedan. Även på hållplatserna (skyltning av destination på bussarna upphörde tidigt på innerstadslinjerna i Uppsala) skyltades Salabackar. Tunabackar och Salabackar är rätt lika topografiskt och typiskt Uppsala: små kullar ("backar") som ger ett omväxlande landskap. Alltså: vad är egentligen det rätta?
Även Eriksberg kom väl till under denna tid.

Ja här i Uppsala säger vi Salabacke om området. Speciellt vi som bor i Salabacke säger just så. Men Salabackar förekommer också och det är nog egentligen det mest korrekta om man går tillbaks rent historiskt. Jag vet inte när ändringen har genomförts eller om det verkligen genomförts någon officiell ändring. Här verkar mer som att det förekommit två parallella varianter på namnet, dvs Salabacke och Salabackar och att den ena varianten dominerat i början medan med tiden kom den andra varianten att ta över. Och visst är Salabackar på sätt och vis mer logiskt och det är mer korrekt angående hur naturen sett ut här också. I vissa tillfällen har jag både hört och läst namnet Tunabacke istället för Tunabackar. Men detta är inte så vanligt. När båda områdena nämns i samma sammanhang som jag gjorde i mitt tidigare inlägg har jag både läst och hört att det är vanligt att vissa då säger eller skriver Tunabackar och Salabackar. Där har man varit enhetliga

För att åter få en bussrelaterad sak i det här inlägget då för att det ska få stanna här i Buss Snack
Klicka på länken här nedan
http://www.ul.se/upload/PDF/Kartor/Linjekarta%20Stad%20Plano%202009V-600x680-v8-web%20081203.pdf

Det är den officiella stadstrafikskartan för linjesträcningar för stadsbussar i Uppsala. Där står det Tunabackar och Salabacke, dvs icke enhetligt. Det står faktiskt till och med Tuna backar och Sala backe, dvs särskrivet. Det är mindre vanligt annars att vi skriver namnen i särskriven form. Annars brukar det i busstidtabellerna stå just Tunabackar och Salabacke. Men det viktiga är att både busslinjekartor och tidtabeller håller sig med just varianten Salabacke. Alla officiella moderna kartor här, alltså även inte bussrelaterade sådana skriver Salabacke

Jag upplever lite mer som att det är äldre som säger Salabackar när jag hör detta. Men som sagt var är Salabackar inte alls fel och helt klart accepterat här. Som sagt var tror jag att båda namnformerna har förekommit så länge området har funnits som bostadsområde men att de turats om att vara det som dominerar

[Staffan Sävenfjord]

Ja här i Uppsala säger vi Salabacke om området. Speciellt vi som bor i Salabacke säger just så. Men Salabackar förekommer också och det är nog egentligen det mest korrekta om man går tillbaks rent historiskt.

Min personliga gissning är att ett företag som Salabacketvätten eller Salabackekyrkan har medfört att alltfler har börjat säga Salabacke och sedan har det blivit det normala.

[Janne Rickman]

Lite OT.
Intressanta flygbilder över Uppsala finns på denna hemsida. Där ser man hur Uppsala har växt som stad.
http://www.uppsala.se/sv/Startsida/Kulturbibliotek/-/Bibliotek/Biblioteken/Stadsbiblioteket/Uppsala---Upplandssamlingen/Oscar-Bladhs-flygfotografier/