Har Scania CR 76 släktskap med Büssing?

[Niklas Bygdestam]

Vissa tycker säkert att det låter som en dum jämförelse att fundera på om Scania CR 76 skulle vara släkt med Büssing. Antar att många tycker att Scania CR 76 är en självklar uppföljare av Capitoler och CF. Men jag är inte lika säker på detta, fast jag kanske kommer med totalt idiotiska slutsatser nu

När jag tittar på en Scania CR 76 så upplever jag att den till sin form påminner lite om Büssing

http://www.mrg1.de/images/1455.JPG

På bilden på länken tycker jag att Scania CR 76 och CR 110 som bilden visar nästan ser ut som lite av en uppföljare av den Büssing som man ser på bilden. Men det finns också en annan variant på Büssing som jag tycker ännu mer påminner om Scania CR 76. Titta på länken nedan

http://www.olafs-fotoseite.de/B00430-Buessing-Praefekt-Linienbus-WSW-1090-beige.jpg

Visst skiljer det sig en hel del men mycket tycker jag också är likt. Till stor del upplever jag att den bussen har en formgivning som liknar Scania CR 76. Det finns föresten bilder på prototypen till Scania CR 76. Tyvärr hittar jag ingen bild på prototypen som går att länka till. Men på bilden ser den bussen ut att ha samma dörrar som Büssing. Detta upplever i alla fall jag att likheten som Scania CR 76 har med Büssing framhävs

I somras körde jag mycket Scania CR 76. Det var givetvis Uppsala 212 som jAg körde och som är en fin veteranbuss som vi har här. Vid ett tillfälle hade jag en passagerare som var en tysk turist och som tydligen verkade kunna en hel del om bussar i sitt hemland. Han frågade mig om bussen verkligen var helt svensk och om Scania hade byggt den här busstypen helt själva. Han påstod nämligen att han tyckte att bussen såg tysk ut i sin form och stil. Kan han faktiskt ha rätt i sitt antagande? Kan det vara så att Scania faktiskt tog intryck av Büssing när de utvecklade Scania CR 76? Eller kan de kanske ha hämtat inspiration från både Büssing och andra tyska busstillverkare och gjort något som stämde med deras produkter?

Är jag helt ute och cyklar eller ligger det något i detta? Jag upplever i alla fall Scania CR 76 som en busstyp som har mer gemensamt med Büssing än den har med Capitoler och CF

[Ingwar Åfeldt]

Jag har väldigt svårt att tro att Scania skulle hämtat något från Büssing när de konstruerade CR76/CR110. De enda verkliga likheten jag ser är antalet hjul.

[Ingwar Åfeldt]

Dörrarna på prototypen av CR 76 kom från samma tillverkare som Bussingfabriken anlitade, det gjorde f.ö även dörrarna till de första X1:orna...

Det är väl så mycket som kan härledas till tyskarna....

Jag tycker nog inte att för att vissa delar/komponenter kommer från samma underleverantörer innebär att CR76/CR110 skulle vara en uppföljare/vidareutveckling av en Büssingmodell, vilket är Niklas teori. Däremot är jag säker på att många års erfarenheter av trafiken med Metropol och Capitol (CF ej att förglömma) fanns med när CR76 togs fram.

M v h
Ingwar

[robergh]

CR76/CR110 är en uppföljare till Capitol, närmast C76.
Den är t.o.m byggd i tummått som dem, en tradition sedan Metropolens tider!

Mr H

[S Svensson]

Jag är lite osäker på om frågorna är felaktigt ställda eller felaktigt besvarade.

Visst kan det påstås att inspiration till Scania CR är hämtad från Byssing (0252 fungerade ej).
Saken är den att svenska representanten var nära allierade med Byssing.Svensk representant fanns tidigare i Trollhättan och sedan flyttades det till Nyköping. Aktiebolaget Nyköpings automobilfabrik. Detta uppgick cirka 1967 (ev 68) i Saab-Scania.
Samma två bröder som styrde Scania var med och hade inflytande på tyska Byssing.
Sedan skall man inte ta alltför allvarligt på inflytandet ändå. Det räcker att titta på fordon idag. Design och designer är flockmänniskor som tittar och formgiver efter att ha tittat på varandra.
En annan  sak är att underleverantörer inom fordonsindustrin leverarar till de flesta bilmärken. Huvuddelen av europas bussar har elutrustning från Bosch. Fö se ovan om de två svenska bröderna. De ena av dem fick mycket negativt för att ha räddat Bosch från styckning.

[bilomnibussen]

Lustigt att detta kommer upp. Jag hade själv tänkt ta upp det i samband med Büssing. När Büssingvagnarna kom till Örebro slog det mig hur lika bussarna såg ut inuti, särskilt innertaket. Jag tror som någon mera att konstruktörerna av CR 76:an säkert studerade de fabrikat som förekom vid tiden. Man hade väl också eget material att gå på, från Metropol och Capitol.

F ö är det konstigt hur uppfattningarna förändras under tidens gång. Nu är de äldsta CR:arna veteranfordon och föremål för visst dyrkande, när de var vanliga i trafiken tyckte åtminstone jag att det var mest bedrövelse att sitta och köra dessa vagnar. Det var inte bussar i mina ögon, det var charabanger. Men särskilt de senare CR111:orna fungerade mycket bra och jag har aldrig varit någon vän av stadskörning, ehuru jag fått det påtvingat mig på många arbetsplatser bl a den nuvarande i Örebro.

Mvh Jan G

[Peter Öden]

Hej !

De första prototyperna av ScV CR 76 hade dörrar som liknade de som just Bûssing hade.

Mvh Peter Ö

[BD]

Är jag helt ute och cyklar eller ligger det något i detta? Jag upplever i alla fall Scania CR 76 som en busstyp som har mer gemensamt med Büssing än den har med Capitoler och CF

Har för mej att det var Björn Karlström som formgav Scania-Vabis bussar och lastbilar från ca 1958.

[Ingwar Åfeldt]

F ö är det konstigt hur uppfattningarna förändras under tidens gång. Nu är de äldsta CR:arna veteranfordon och föremål för visst dyrkande, när de var vanliga i trafiken tyckte åtminstone jag att det var mest bedrövelse att sitta och köra dessa vagnar. Det var inte bussar i mina ögon, det var charabanger. Men särskilt de senare CR111:orna fungerade mycket bra och jag har aldrig varit någon vän av stadskörning, ehuru jag fått det påtvingat mig på många arbetsplatser bl a den nuvarande i Örebro.

Mvh Jan G

Uppenbarligen är smaken liksom baken. Jag körde de CR110 som SJ köpte in och sedan SL tog över (H46 4610-4643?) och jag tyckte att de var mycket trevliga bussar att köra. Snabba och tysta. Det fanns inget annat som hängde med dem i acceleration på den tiden.

M v h
Ingwar

[bilomnibussen]

Tjaha, GDG:s vagnar från 1970-71 upplevdes inte som särskilt snabba och de växlade konstigt. Sen fick man passa sig på vintern då de gärna släppte på framhjulen. 111:orna kändes däremot pigga och snabba och gick jämnare. De rena krutpaketen hittade man bland de CR110L som fanns hos bl a SJ, de nyare vagnarna som troligen hade turbo, jag tänker på vagnar liknande 1444 som är bevarad. Men blåste det fick man ta ett ordentligt tag i ratten och parera sidvindarna. Vintertid lade man på vissa håll sandsäckar i första bagageutrymmet för att tynga ner bussen framtill.
Frid! Jan G

[Ingwar Åfeldt]

Tjaha, GDG:s vagnar från 1970-71 upplevdes inte som särskilt snabba och de växlade konstigt. Sen fick man passa sig på vintern då de gärna släppte på framhjulen. 111:orna kändes däremot pigga och snabba och gick jämnare. De rena krutpaketen hittade man bland de CR110L som fanns hos bl a SJ, de nyare vagnarna som troligen hade turbo, jag tänker på vagnar liknande 1444 som är bevarad. Men blåste det fick man ta ett ordentligt tag i ratten och parera sidvindarna. Vintertid lade man på vissa håll sandsäckar i första bagageutrymmet för att tynga ner bussen framtill.
Frid! Jan G

H46 hade turbo. Motorn utvecklade 260 hkr, vilket var stor skillnad jämfört med de 190-195 hkr som fanns i de turbolösa motorerna. Några vinterproblem kände jag aldrig av de fyra vintrar jag körde dem. God Jul!

M v h
Ingwar

[JDS]

(0252 fungerade ej).

Har du inte en knapp t h om Å med två prickar på? Först den och sen u så ska det fixa sig. Annars är det alt+129.