Buss-Snack

Allmänna bussforum => Busstrafik => Ämnet startat av: igel skrivet 04 augusti 2020, 07:42:18 AM

Titel: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: igel skrivet 04 augusti 2020, 07:42:18 AM
Denna tråd har knoppats av från tråden »Kvinna påkörd av SL-buss i Haninge« då dessa inlägg här mera kommit att handla om boggivagnars generella problem etc.



Tyvärr finns det hyfsat många hållplatser i SL-trafiken som är bra byggda för normalbuss och ledbuss men har aldrig varit avsedd och byggd för att trafikeras med boggibuss. Sedan har ett antal opperatörer fått för sig att det går bra ändå. Keolis införde exempelvis boggibussar i innerstaden, vilket ansågs vara säkert. För att rätt snart ta bort dem efter ett antal olyckor.

Precis lika olämpliga hållplatser för boggibussar som finns i innerstan finns också i "ytterstan". Skillnaden är oftast frekvensen. När det i innerstaden finns fem olämpliga per linje har ytterstaden kanske bara en per linje. Vad spelar det för roll, den ända hållplatsen utgör faktiskt en risk.

Regelbunden linjetrafik bör väl aldrig trafikera platser där farliga situationer kan uppstå. Är det farligt bör man antingen bygga om sträckan, trafikera med lämplig fordonstyp, eller inte trafikera alls.       

Hittills har det ju inte fungerat att SLs entreprenörer har fått välja fordonstyp. Det är kanske dags att SL själva tar ansvar och börjar mäta linjer och testa säkerheten. Det är trots allt SLs "kunder" dvs. resenärernas säkerhet det handlar om.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: JH skrivet 04 augusti 2020, 10:54:22 AM
Jag minns att för säkert över tio år sedan var det exakta området där en korrekt placerad boggibuss skulle svepa över trottoaren vid den numera ombyggda hållplatsen Eksjö sjukhus markerat med gula varningslinjer. Det tyckte jag var ganska ambitiöst.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Ersa skrivet 04 augusti 2020, 13:27:28 PM
Är just Stockholms läns infrastruktur sämre anpassat till treaxliga fordon med motstyrande löpaxel, jämfört med övriga Sverige? Med tanke på att man så sent som 2002 fortfarande svetsade ihop styrande löpaxlar på röda Volvo 8500, känns det ju lite så.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Nico skrivet 04 augusti 2020, 13:49:56 PM
Tror inte att det handlar så mycket om Stockholms län som Sverige i sin helhet. Hur gator mm. ska utformas står i bl.a. Trafikverkets s.k. VGU (https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/Utformning-av-vagar-och-gator/vagar-och-gators-utformning-vgu/) som sedan kokat ned till olika kommuners tekniska handböcker, t.ex. som Uppsala kommuns (https://tekniskhandbok.uppsala.se/), liksom olika trafikhuvudmäns riktlinjer som bl.a. SL:s RiBuss (https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/kollektivtrafik-for-alla/riktlinjer-utformning-av-infrastruktur-med-hansyn-till-busstrafik-_-ribuss.pdf) och motsvarande. 

Inget av detta verkar man dock ha funderat så mycket när man ser till branschstandard för fordon, men överlag så kan man dock säga att boggivagnar inte direkt är den ideala fordonstypen för stadstrafikmiljöer och/eller närförort. Däremot passar boggivagnar bra på linjer som rullar mycket landsväg och motorväg. Det är även upp till väghållarna att avgöra vad de ser som bäst vilket i flera fall inom Stockholms län har inneburit att man aktivt valt bort anpassning för boggivagnar. Att det sedan inte riktigt verkar klicka alla gånger internt hos bussbolagen, mellan de som ansvarar för fordonsinköp/ekonomi och trafiksidan, är dock ett aber i vissa sammanhang.

I de flesta nyare trafikavtal runtom i landet så brukar det dock numera även finnas inskrivet att det är upp till uppdragstagaren att välja fordonstyper som går att använda i de aktuella trafikmiljöerna. Det kan innebära att det uppstår begränsningar för vissa fordon både vad gäller längd, kurvtagning, axeltryck osv. men det bör alltså de som lämnar anbud ha koll på och tagit höjd för.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Ersa skrivet 04 augusti 2020, 14:11:38 PM
Men som det är nu, snart tio år sedan sista B9S:en tillverkades, kommer ju antalet boggivagnar att öka radikalt de närmaste 3-4 åren, och numera får man inte heller längre svetsa ihop styrande löpaxlar i efterhand. Det kanske börjar bli dags "redan" nu, att se till att infrastrukturen i tätbebyggda områden är mer boggivagnsvänliga.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Nico skrivet 04 augusti 2020, 14:21:00 PM
Kommer nog snarare bli tvärtom, dvs. att bussentreprenörerna kommer att få acceptera att de inte kommer fram i tätare trafikmiljöer om de väljer boggivagnar. I synnerhet då om det handlar om boggivagnar längre än 13,7 m. Här har inte heller trafikhuvudmännen och motsvarande så mycket att säga till om då de inte har någon direkt (knappt någon alls) rådighet över väginfrastrukturen.

Man kan säga att detta handlar om att anpassa kartan efter verkligheten och inte tvärtom. T.ex. Stockholms stad har mer eller mindre fattat beslut om att inte anpassa sina gator för boggivagnar och andra kommuner lär tänka i samma banor då det är ohyggligt kostsamt att anpassa gator i efterhand. I synnerhet då som boggivagnar ju då har ett antal begränsningar i just stads- och förortstrafik.

Att bolagen ändå väljer boggi framför ledvagn handlar ju mest om ekonomi för deras del, men där får de kanske tänka om. Även om ledvagnar med medstyrande tredje axel snart är ett minne blott så är ändå ledvagnar ofta bra mycket smidigare i täta trafikmiljöer än vad boggivagnar är med sina långa hjulbaser och bakre överhäng. 
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Ersa skrivet 05 augusti 2020, 07:40:21 AM
Problemet med Stockholm som tätort, stadsområde och även län, är dock att man här kör linjer som kan gå rätt långa sträckor i så kallat tätbebyggt område, för att senare ta sig ut på landsvägar och motorvägar och bli till landsvägslinjer.
Den kombinationen, som länge gått med Volvos ledvagnar med motstyrande släpaxel, gör att man inte behövt göra som i andra delar av Sverige, där stadstrafik och landsvägstrafik alltid varit distinkt åtskilda med helt olika bussmodeller.

Som ett exempel på att Stockholmstänket är helt främmande i övriga Sverige, tänker jag på busschauffören som fick skäll i Vännäs, för att han kom med en "stadsbuss" och skulle köra den 32 km långa landsvägslinjen in till Umeå. Detta med exakt samma slags bältesförsedda Volvo B9S som än idag går på den 96 km långa SL639 (sommartid 140 km).

Om antalet boggivagnar måste minskas i tätbebyggda områden, torde det betyda att landsvägslinjer inte kan fortsätta köras alltför nära sådana områden längre. Vilket i sin tur innebär att fler och fler linjer måste separeras med varsina fordonstyper, där dubbeldäckare/boggivagnar och tvåaxliga 12-metersbussar aldrig någonsin får skifta plats, ens i nödlägen. Samt att landsvägslinjer kommer få ha sin stadsnära ändhållplats mer utflyttad från stadskärnorna, till mer yttre placerade järnvägsstationer/resecentrum.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Nico skrivet 05 augusti 2020, 09:52:04 AM
Säger inte emot dig, men detta är samtidigt en fråga som bussbolagen i så fall måste ta med sina uppdragsgivare. Ett krux i sammanhanget är även kanske dagens situation där bolag har trafikuppdrag på många olika håll och vill flytta fordon emellan dessa. För t.ex. SL var det lättare förr då bussarna inte lämnade länet. Sedan är det inte som säger att inte heller pusherleder (även om jag inte personligen är förtjust i dem) kan fungera som ett fullgott substitut för ledvagnar med medstyrande tredje axel.

Det senare är ju inget krav för att köra i tätort och t.ex. Stockholms stad motverkade ju aktivt användande av sådana inom sina området. Framförallt då för att även äldre modeller av dessa hade ett betydande baksvep. Det innebär att boggivagnar (och dubbeldäckare byggda på längre boggivagnschassin) alltså kan bytas ut mot ledvagn i de fall där behov finns. Det blir alltså inte så att man måste köra normalbuss. Sedan måste det givetvis alltid finnas en dialog kring hur linjer mm. ser ut. I Storstockholm har man ju även alltmer gått emot att flytta ut komplicerade innerstadsterminaler till mera perifera områden. De enda som egentligen finns kvar är Tekniska högskolan och Slussen.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Citaro C2 skrivet 06 augusti 2020, 19:55:03 PM
Före 2002 gick antal boggibussar i SL-trafiken att räkna på två händer. Men sedan 2002 så har de exploderat i antal. Många linjer som går i ren stads- eller ytterstadstrafik trafikeras mer eller mindre uteslutande med boggibussar.

Några exempel på sådana linjer är 133, 145, 147, 515. Men det finns många många fler exempel. Så det är absolut inte så att boggibussar bara används på bussar som ex börjar vid Gullmarsplan.

Om jag inte minns helt fel så välte en boggibuss en barnvagn på linjer 748 i Fittja för ett antal år sedan.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Fredde skrivet 07 augusti 2020, 00:12:11 AM
Folk brukar hamna både här och där av boggibussar.
Är det inte barnvagnar som åker in i buskage, så är det pensionärer som hamnar i snöfyllda diken... ::)
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: buskörare skrivet 07 augusti 2020, 07:51:04 AM
Var det inte en korvkiosk som fick flytta på sig när 76:ans boggivagnar var nya också?  ;D
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Nico skrivet 07 augusti 2020, 09:53:33 AM
Stämmer, förutom att det var en glasskiosk längs med linje 47 vid Sergels torg. I alla fall är det nog det mest kända exemplet. Keolis tog sedermera beslutet att boggivagn i innerstadstrafik inte är en bra kombo. De enda de kör i nuläget är väl enstaka turer på just 76 som tursätts från Frihamnsdepån.

https://maasing.wordpress.com/2009/05/28/en-riktig-kioskvaltare/

Annars är det här med boggisvep, eller indirekt påkörning som det även kallas, nog tyvärr vanligare än man tror. Då mycket sannolikt inte rapporteras in (då följderna inte alltid är så allvarliga) så är mörkertalet nog ganska stort. Detta då trots kända problempunkter på flera håll, och där bara vissa åtgärdats.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: buskörare skrivet 07 augusti 2020, 11:07:14 AM
Vi hade en olycka med en människa som blev inputtad i en stolpe av en buss. Minns dock ej om det var boggi eller B9 då.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Ersa skrivet 07 augusti 2020, 11:17:48 AM
Frågan är varför dessa bekymmer sällan uppstår utanför Stockholms länsgräns.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Nico skrivet 07 augusti 2020, 11:45:23 AM
Nu kan jag inte svara för övriga Sverige, men att vissa olyckstyper är frekventa i Stockholmsområdet (och i andra större tätorter) kan bero på flera parametrar som samverkar.

Detta då en olycka sällan beror på en enskild faktor utan oftast består av en serie händelser som var för sig inte kanske är så allvarliga, men som sammantaget kan ge en effekt som är allvarlig. Vad gäller detta med boggisvep (och andra olyckor) så handlar det ofta om en kombination av många fordon, hög turtäthet, många trånga platser, bristande uppmärksamhet hos både trafikanter och förare, kulturella skillnader samt att man på senare år sannolikt även snålat en del med både grund- och vidareutbildning för förare i frågor som rör säkerhetsmedvetenhet.

Många olyckor av denna typ (som även förekom på en del äldre ledvagnar med medstyrande tredje axel och trots att man smalnade av bakpartierna på dessa) inträffar när det av någon orsak blivit så att föraren gjort fullt rattutslag. Det inträffar bl.a. vid avstigningspunkter på större terminaler, vid trängre vändslingor, när en andra buss på en hållplats blivit stående bakom den första, men inte inväntar utan försöker att ta sig ut och förbi etc. I samtliga dessa fall finns det då en risk för bl.a. boggisvep.

Sedan så är det även detta med hur mycket som anmäls, dvs. hur stort eller litet kan mörkertalet vara på olika håll. En hypotetisk fråga är om ett bolag som har många rapporterade olyckor är (1) antingen olycksbenägna eller (2) duktigare på att inrapportera det som faktiskt sker. Tyvärr tror jag att det i många fall är nr. 2 som gäller, dvs. att i många fall så anmäls inte olyckor av alla varför de som faktiskt anmäler då istället tenderar att stå ut. Orsaken kan sedan variera, antingen att förare inte märker eller bryr sig och/eller att det i vissa organisationer helt enkelt inte finns så bra rutiner för hur olyckor/tillbud ska hanteras och anmälas.

Ett ytterligare problem i detta är att Sverige saknas det (till skillnad från flyg-, sjö- och spårtrafik) konkret säkerhetsstyrning för vägtrafik. Införandet av sådant var f.ö. även en av rekommendationerna som Statens haverikommission lämnade i sin rapport om olyckan nära Sveg 2017. Lite beroende på det ovan spekulerar jag i om det kan vara en av orsakerna till att problem med bl.a. boggisvep inte verkar vara lika frekvent utanför storstadsområdena. Alltså att det förekommer, men anmäls inte lika frekvent.

Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Lars-Håkan_E skrivet 07 augusti 2020, 12:59:44 PM
Ett exempel utanför huvudstadsregionen är efter 2005 i Blekinge då man på många håll fick flytta regnskydd då bussar som skulle lämna hållplatser plockade med sig fasta föremål som stod på tok för nära kanten, det krävdes ibland inte ens max hjulutslag för att orsaka problem.

Att detta inte inträffat tidigare berodde på att den tidigare entreprenören (Swebus) hade bussar med stel tredje axel.

Det finns ju många sätt att komma åt problemet, inte bara att bygga om infrastrukturen
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Jonas Gustafsson skrivet 07 augusti 2020, 19:00:10 PM
I Göteborgs stadstrafik finns gott om boggibussar, särskilt hos Transdev. Tror det skrivits här tidigare om den ökända korsningen mellan Skonertgatan och Läktaregatan, smala gator i ett villaområde där bussarna på linje 91 svänger mer än 90 grader. Har för mig att boggibussar inte får tursättas på linjen just p g a denna kurva. Någon gång har det av misstag hänt och det har blivit svårt för föraren, helt omöjligt är det dock inte för en skicklig chaufför. Ledbuss funkar däremot utmärkt, men oftast används tvåaxliga bussar.
//Jonas
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Lars-Håkan_E skrivet 07 augusti 2020, 19:24:32 PM
Normalt ska det ju vara lättare med en boggibuss med medspårande 3:dje axel jämfört med en 2 axlig buss med jämförbart axelavstånd.

Det enda man behöver tänka på är ju att bakhörnet sveper vid stora rattutslag.

Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Jörgen skrivet 08 augusti 2020, 10:33:50 AM
Om man för skojs skull jämför Scania olika modeller lite grann då hur deras axelavstånd är mellan 1:a och 2:a axeln på respektive vagntyp,

Scania 2-axlad 12 meter är 6000 mm i axelavstånd.

Scania 3-axlad 13,7 m är.....6405 mm i axelavstånd.

Scania 3-axlad 14,8 m är.....7140 mm i axelavstånd.

Scania led 18,14 m är..........5250 mm i axelavstånd.

40 centimeter gör en del skillnad, för att inte säga vad 114 cm gör då.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Ola Å skrivet 08 augusti 2020, 11:26:48 AM
När jag jobbade ät Keolis i Norrort måste ju kostnaderna för fordonsskador ökat enormt när boggibussarna från Nyköping började rulla i trafik runt Täby Centrum, det samtidigt med hela ombyggnaden av centret. Minns att en plåtmekaniker lagade samma buss tre gånger på en vecka.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: igel skrivet 08 augusti 2020, 14:11:09 PM
Om man tänker en kortvagn ex. Volvo 12097mm lång, 2550mm bred, 2600mm främre överhäng, 6000mm hjulbas.
  Låt oss tänka att vi accepterar att den sveper 7cm över hållplatskanten och att bussen står paralelt med hållplatsen vid start och 5cm utanför hållplatsen. Hur skarpt kan man då svänga ut, utan att överskrida dessa 7cm? (7cm, för att ingen normal människa står inom 10cm från en buss)

Svar: den initiala minimala yttre vändradien blir ungefär 51,6m, det kan låta mycket men man kommer ut på gatan med framhörnet ungefär 19m framför stolpen. Nu är det ju ingen som håller samma svängradie initialt som mot slutet men det ger i alla fall en fingervisning av skillnaden mot en boggibuss.

Och jämför med en boggibuss ex: MAN 14705mm lång, 2500mm bred, 2699mm främre överhäng, 6900mm 1a till andra axeln, 1700mm 2a till 3e axeln. 

Svar: den initiala minimala yttre vändradien blir ungefär 108,6m, men man kommer ut på gatan med framhörnet ungefär 27m framför stolpen.

Om man gör en noggrannare simulering, skulle det gå att se om man rimligtvis ens kan lämna en hållplats som uppfyller riplans bestämmelser på ett säkert sätt med boggibuss.

SL-Riplan behandlar ingenstans vägens geometri med avseende på säker hållplatsangöring och "hållplatsavgöring". Det är som om man antog att alla bussar fortsatte rakt fram efter hållplatsen. Medans Riplan ägnar en hel del uppmärksamhet åt siktsträckor längs vägar som trafikeras med linjetrafik. 

I dag då det inte är ett större problem att simulera en hållplats, borde alla hållplatser simuleras. För många av dem är de bara en av ett antal standardvarianter. som inte skulle kräva simulering. SL borde också fastställa riktlinjer för hur mycket svep som är tillåtet vid hållplatser.   
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: BSB101 skrivet 09 augusti 2020, 01:12:56 AM
När man måste sätta varningstexter baktill på fordon om utsvängande bakparti så känns det som fordonet har ett konstruktionsfel. Jämför med lastbilarnas döda vinkel.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Ersa skrivet 09 augusti 2020, 17:15:20 PM
Hur kan de då vara helhetsgodkända inom hela EU, och många länder utanför? Den utsvängande bakdelen är givetvis uträknad och uppmätt, och därefter godkänd.
Istället låter det mera som att många hållplatser torde lida av konstruktionsfel, då förarna verkar behöva fullt rattutslag för att ta sig ut från dem.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Lars-Håkan_E skrivet 09 augusti 2020, 17:54:50 PM
Varningstexterna är ju något som en del operatörer har valt att anbringa för att informera kreti och pleti (andra fordonsförare) om hur bussen fungerar.

Samma konstruktion med styrbar axel finns på lastbilar men det är sällan man hör talas om påkörningar i mängd där och det kanske beror på att dessa fordon aldrig behöver angöra en hållplats där det finns ett hinder precis efter stoppunkten mängder av gånger per arbetsdag.

Sedan krävs det nog bättre utbildning på många håll.

Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Ersa skrivet 09 augusti 2020, 18:26:37 PM
Visst händer det att lastbilar krokar i skyltar och tak på olika håll, men det har nästan aldrig med fullt rattutslag att göra, då lastbilsförarna ju knappast behöver göra såna extrema rörelser.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: igel skrivet 09 augusti 2020, 22:05:28 PM

Samma konstruktion med styrbar axel finns på lastbilar men det är sällan man hör talas om påkörningar i mängd där och det kanske beror på att dessa fordon aldrig behöver angöra en hållplats där det finns ett hinder precis efter stoppunkten mängder av gånger per arbetsdag.
Kan inte avståndet från bakkant till vridcentrum (reellt bakreöverhäng) på fordonet ha betydelse? En Coop leveransbil Scania 10,5m lång med ett reellt bakreöverhäng på 3,54m. Jämfört med en Arriva MAN 14,7m lång och med ett reellt bakreöverhäng på 5,11m. Ett reelt överhäng på 3,54m motsvarar vad en vanlig kortbuss har, och dessa brukar det inte häller skrivas särskilt mycket om.

5,11m är en halvmeter längre än det reella överhänget på Nobias dubbeldäckare i Norrtälje.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: BSB101 skrivet 12 augusti 2020, 15:43:14 PM
Hur kan de då vara helhetsgodkända inom hela EU, och många länder utanför? Den utsvängande bakdelen är givetvis uträknad och uppmätt, och därefter godkänd.
Lastbilar med döda vinklar som dödar ett antal oskyddade trafikanter är också godkända. Att något är godkänt betyder inte att det är bra. När man med fordon på flera ton att kan man inte nöja sig med att dessa är 95 procent okej säkerhetsmässigt för du tycker man samtidigt att det är okej att människor skadas eller dödas i trafiken bara för att man inte känner till hur ett visst fordon uppför sig,
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Ersa skrivet 12 augusti 2020, 16:35:13 PM
Det finns väl ingen som anser att dessa olyckor "är okej"? Däremot finns det uppenbarligen olika åsikter om det verkligen ska behöva vara nödvändigt för förarna att behöva vrida fullt rattutslag, bara för att kunna ta sig ut från en hållplats. Personligen anser jag att något är fel på trafikmiljön om man tvingas göra såna manövrar i vanlig linjetrafik.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: Nico skrivet 12 augusti 2020, 16:48:55 PM
Det är sällan det är nödvändigt, men i en miljö som inte är så förlåtande så behövs inte så mycket för att det ska gå snett. Att man sedan i många fall medvetet bygger för trångt är en annan femma... liksom att tyvärr görs denna typ av stora rattrörelser i alla fall. Mycket i det senare fallet skulle sannolikt kunna förhindras genom bättre och tätare utbildning.
Titel: SV: Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem med boggibussar.
Skrivet av: roggek skrivet 12 augusti 2020, 17:32:47 PM
Hur kan de då vara helhetsgodkända inom hela EU, och många länder utanför? Den utsvängande bakdelen är givetvis uträknad och uppmätt, och därefter godkänd.
Istället låter det mera som att många hållplatser torde lida av konstruktionsfel, då förarna verkar behöva fullt rattutslag för att ta sig ut från dem.

Just hållplatsen vid ICA-Maxi är antagligen mycket enkel att åtgärda om man anlägger hållplatsen efter att bussen svängt 180 grader i vändslingan...
där den röda kartnålen är vid transformatorstationen borde vara ett bättre hållplatsläge:

https://goo.gl/maps/h7zy3rWX1Dhzy2xq9

Men som så mycket annat, så är det upp till markägaren av Söderby Huvudgård 2:365 (jag vet inte om det är ICA eller kommunens mark?) att åtgärda detta.

Som kuriousum i ämnet så är hållplatsen och slingan egentligen ett långvarigt provisorium om jag inte missminner mig helt... 
Från början var det nämligen tänkt att bussarna på linje 838 skulle ha stannat på Söderbyleden vid forna linje 893:s hållplatser