Hej!
Jag har eg. lämnat bussar och allt som kretsar kring dessa fordon bakom mig och idag inser jag att det delvis beror på att jag har tappat min optimism för vad som sker i exempelvis kollektivtrafikens framtidsdagar. Jag har läst en del i de trådar som har poppat upp främst rörande UL vs SL på diverse olika plan. Jag medger att jag inte har läst jättenoggrant alla gånger, men jag har funderat igenom en idé om framtiden och är intresserad av att se vad ni andra anser om detta. Är det en eventuell lösning eller låter det mer som ren gallimattias? Det här handlar inte om något koncept med "halv-stombussar" som bl.a. jag diskuterade en annan gång, utan det här är en idé som baserar sig på att skapa trafikområden efter geografins utformning och vi talar då inte om länsgränser, utan landskapsgränser.
Bussar är idag mer eller mindre samma sak i mina ögon, vare sig de är gamla veteraner eller nya lågentréer med bakmotorer. Men att normalgolvarna i Roslagen byttes ut mot lågentréer pga att det inte ansågs värt att bekosta rullstolsramper, utan istället skicka ut en stor bunt förortsvagnar för att skapa samma effekt - det kommer jag nog alltid att deppa över. Stabila och motorstarka normalgolvare på landsbygden önskar jag vore en självklarhet i såväl SLs trafikområde som i ULs trafikområde, men SL har ju som ni vet under många år arbetat för att uppnå det motsatta och efter detta år lär dom ju vara i hamn med det målet...
Nu till min idé: Idag har vi ju UL i norra delen av Uppland och SL i den sydligare delen av samma landskap. Samtidigt delar ju Länstrafiken Sörmland och södra SL-området på Södermanland, i söder resp. norr. Jag har funderat vidare på det som exempelvis Ersa har sagt om att UL borde ta över Norrtäljetrafiken och det låter inte så tokigt i mina öron, trots att jag har varit skeptisk till detta tidigare.
Min vision är att UL och att SL-trafiken i Uppland (icke innerstadstrafiken) slås ihop och trafikerar således hela Uppland och kan gott fortsätta heta UL. Därmed så kanske man kan skapa ett system där lågentrébussar förpassas till trafiken i närförorten och viss trafik i ytterförorterna. Landsortstrafiken rullar, med kanske några få undantag, enbart med normalgolvsbussar utrustade med full AC, komfortabla regionalstolar och rullstolslift. Normalgolvsbussarna kanske även kan skickas ut på vissa omlopp i förorterna, som kan anpassas till att en del av dessa bussar kan trafikera längre linjer inom nattrafiken (exempelvis dagens SL591, SL593+UL801, SL690, SL694, SL696 och SL699)
Söder om Stockholms innerstad var min vision baserad på samma upplägg, då givetvis med SL i Södermanland + LT Sörmland som ett och samma trafikområde. Det som blir kvar av SL är Stockholms innerstadstrafik samt den spårburna lokaltrafiken i Stockholm.
När jag läser detta så känns det som en ren utopi och att sannolikheten för att detta skall ske är lägre än 1 %, men procenten finns där, så det kanske går igenom ändå. ;)
Men som sagt: Vad anser ni? Låter det som något som skulle vara genomförbart eller låter det som något som skulle gå åt pipsvängen? Skriv gärna några rader! :)
Få i Storstockholm tänker på sig själva som upplänningar resp. sörmlänningar (om de inte flyttat in dvs), så en landskapsindelning av kollektivtrafiken känns inte helt bra måste jag säga. Tvärtom finns ett stort behov av att bättre överbrygga den naturliga barriär som Saltsjö-Mälarsnittet utgör.
SL organiserar hela Stockholms läns (subventionerade) kollektivtrafik, därför att Storstockholm är en och samma storstad, med gemensam arbetsmarknad, sjukvård, service, sociala aktiviteter etc. Vallentuna- och Haningebor har nog betydligt större nytta av att ha samma huvudman som Stockholm än att ha samma som Uppsala och Nyköping. Särskilt om man skulle ha SL som organiserar pendeltåg och UL/LT som organiserar busstrafiken, skulle det vara ett ordentligt nerköp. Trots att delar av Södertörn och Roslagen är rätt så lantliga och kanske inte borde trafikeras med stadsbussar, vill nog flertalet ha goda kommunikationer med Stockholm hellre än med Uppsala och Sörmland.
Tvärtom gissar jag att det finns flera områden i grannlänen som vill kunna ta bättre del av SL:s utbud, som Bålsta, Knivsta, Gnesta, kanske även Mariefred, Strängnäs och Enköping.
Du missar en viktig sak - nämligen att den främsta pendlingen i förorterna sker till/från Stockholm, inte till/från övriga städer runt mälardalen. Att då bryta upp i den indelning du anger skulle ju bara skapa kaos då trots allt resandet till/från Sthlm city är enormt! Ingen skulle vilja ha en annan taxeindelning heller, eller rättare sagt, ingen skulle vilja ha en sämre taxeindelning heller, vilket skulle bli resultatet om huvudmännen skulle ändras! Nej, tillbaka till ritbordet Andreas...
Jo, Trosa vill väl (enl. Kommunförbundet) gärna byta till Stockholms län. Sen är det som sagt inte många i Storstockholm som tänker på sig själva i termer av upplänningar osv. Ja, de allra flesta har knappt ens koll på den egna kommunen annat än när det gäller vilken kommunalskatt man har. Rent praktiskt är det väl dock däremot inte fel att i en högre grad försöka att förbättra samarbete och annat mellan t.ex. SL och UL. Å andra sidan kanske det kommer automatiskt om detta med regioner får ersätta de nuvarande länen, men i nuläget är länet en relevant avgränsare.
Att därför utgå från historiska landskap i en uppställning om hur dagens kollektivtrafik ska beskrivas/bedrivas blir oxå ganska snett då landskapen i Sverige ända sedan tidigt 1600-tal ersattes av just länen som förvaltningsenhet. Landskapen saknar ända sedan den tiden både politisk såväl som administrativ funktion i någon praktisk mening, i princip så skulle de kunnat skrotas för länge sedan. Antar dock att de kanske kan fylla någon nostalgisk funktion för t.ex. lokalpatrioter eller så och det är just i en kulturell och/eller historisk kontext som de kanske kan fylla någon funktion.
Jag tycker att om huvudskälet för byte av trafikhuvudman är att SL har vissa önskemål kring busstyp, så tycker jag nog man hamnar fel. Det borde ju gå lättare att ändra i nästa upphandling. Frågan är ju förstås inte helt lätt, men som påpekats är ju låggolv ingen större vits på landsvägshållplatser, då ju avståndet mellan trappa och mark ändå blir för högt. Sedan hör ju jag till dem som inte tycker att lågentrébussar i sig är så hemska som det ofta framställs, och även dessa borde ju gå att förbättra med tiden!
Ditt förslag är väl snarare lösning på andra problem, avseende länsgränser, resandeströmmar och var korten skall gälla. Där är det väl givet så att det finns problem, men det tror jag man löser genom bättre samarbete mellan trafikhuvudmän när det gäller taxor etc, inte genom att byta trafikhuvudman.
Allt detta är till stor del skattefinansierat. Om UL eller några andra utanför Stockholms län vill ha trafik i samarbete med SL, t ex pendeln till Bålsta måste de betala för det. Och det ska då ske via skatten, vilket kanske inte roar dem som inte har behov av just den trafiken. Så länge landet är uppdelat i olika län blir det svårt att få sådant att funka om det inte är rent privata linjer som finansierar sig själv.
de här var de sämsta förslag jag någonsin läst tror jag, precis som någon ovan skrev verkar de bara vara för att man vill ha bussar med invändiga trappsteg till Norrtälje... (vilket dubbeldäckarna ju faktiskt har) ;)
skulle t ex vaxholmsbussarna och Värmdöbussarna bestämmas från Uppsala eller Tyresöbussarna från Nyköping?? jag hoppas du hör hur dumt de låter...
Jag hade en inre känsla av att denna idé om framtiden skulle bli sågad vid fotknölarna, men jag efterfrågade trots allt era kommentarer och jag får iaf lov att tacka för dessa.
Det var som sagt bara en vision och bilden i huvudet baserade jag bara på vad jag ser och läser idag. Men absolut - jag skrev ju i början av första inlägget att jag har släppt optimismen för busstrafiken och jag tvivlar inte ett dugg på att utvecklingen på det området kommer att ha förändrats om 20 år, eller ett betydligt längre perspektiv på 50 år. Då kanske vi fortfarande sitter i en Scania Omni, typ generation 5 resp 15 osv... Jag vill även tillägga att jag ber om ursäkt om er bild blev att Roslagen fick högsta prio. Jag inser att jag heller inte borde ha använt mig av ordet "landsort".
Snabbt konstaterande om framtiden: Det blir som det blir helt enkelt! ;)
Citat från: Omnilasse skrivet 06 mars 2012, 10:47:17 AM
Jag tycker att om huvudskälet för byte av trafikhuvudman är att SL har vissa önskemål kring busstyp, så tycker jag nog man hamnar fel. Det borde ju gå lättare att ändra i nästa upphandling. Frågan är ju förstås inte helt lätt, men som påpekats är ju låggolv ingen större vits på landsvägshållplatser, då ju avståndet mellan trappa och mark ändå blir för högt. Sedan hör ju jag till dem som inte tycker att lågentrébussar i sig är så hemska som det ofta framställs, och även dessa borde ju gå att förbättra med tiden!
Dessvärre tror jag att dina förslag till lösningar är svårare att lösa än Andreas. Att SL skulle släppa på sina krav på lågentré över hela länets landsbygd tror jag inte alls på. Ålderstigna röda lågentrébussar med högt insteg (38-40 cm) samt icke åtgärdade hållplatser är nog här för att stanna. För vilka landstingspolitiker skulle våga gå emot handikappförbunden? Vilka politiker och tjänstemän i Norrtälje kommun skulle våga att "det fattiga öst" (Norrtälje) skulle kunna ta sig upp i det rika västs (Uppsala läns) kvalitet vad gäller den skattefinansierade kollektivtrafiken?
Bussarna borde gå att åtgärda med tiden? Det skulle vara om SL inför högre krav på bekvämlighet inför nästa upphandling om 8-10 år. Bälten, gardiner, fällbara ryggstöd, luftfjädrade förarstolar samt AC på alla
röda bussar i trafikområdet vore ju bra. Men hur realistiskt låter det?
Citat från: virtual1 skrivet 06 mars 2012, 10:00:25 AM
Du missar en viktig sak - nämligen att den främsta pendlingen i förorterna sker till/från Stockholm, inte till/från övriga städer runt mälardalen. Att då bryta upp i den indelning du anger skulle ju bara skapa kaos då trots allt resandet till/från Sthlm city är enormt! Ingen skulle vilja ha en annan taxeindelning heller, eller rättare sagt, ingen skulle vilja ha en sämre taxeindelning heller, vilket skulle bli resultatet om huvudmännen skulle ändras! Nej, tillbaka till ritbordet Andreas...
Nu tycker jag att du drar upp lite väl många egna gränser. Varför skulle taxeindelningen ändras? Går det inte bara att införa ett biljettsamarbete? Måste man ha olika taxor i olika län, samt "tullavgifter" vid passage av länsgränserna? Är detta inte bara att avskaffa, så att man kan få fram billiga resor för pendlare i Norrtälje oavsett om kommunen skulle tillhöra Stockholms eller Uppsala län?
Tänk även på att det gått grå och gula UL-bussar (Swebus & KR Trafik) UL 807, UL 809 och SL 639 inom Stockholms län i många år fram till sommaren 2008, samt på UL 808 än idag. Och har aldrig varit några problem med att ha SL-taxa på dessa UL-bussar inom Stockholms län. Varför inte bara köra igång ett nytt sådant utbyte igen?
Måste allt vara så extremt låst till det egna länet?
Kommer allt i framtiden att vara lika låst till den egna storregionen, efter att länen ersatts med dem?
Citat från: Ersa skrivet 06 mars 2012, 17:53:59 PM
Nu tycker jag att du drar upp lite väl många egna gränser. Varför skulle taxeindelningen ändras? Går det inte bara att införa ett biljettsamarbete? Måste man ha olika taxor i olika län, samt "tullavgifter" vid passage av länsgränserna? Är detta inte bara att avskaffa, så att man kan få fram billiga resor för pendlare i Norrtälje oavsett om kommunen skulle tillhöra Stockholms eller Uppsala län?
Tänk även på att det gått grå och gula UL-bussar (Swebus & KR Trafik) UL 807, UL 809 och SL 639 inom Stockholms län i många år fram till sommaren 2008, samt på UL 808 än idag. Och har aldrig varit några problem med att ha SL-taxa på dessa UL-bussar inom Stockholms län. Varför inte bara köra igång ett nytt sådant utbyte igen?
Måste allt vara så extremt låst till det egna länet?
Kommer allt i framtiden att vara lika låst till den egna storregionen, efter att länen ersatts med dem?
Det här beror som sagt på politiker och skatter. Att det går att ha ett jämförelsevis billigt periodkort i Stockholms län innebär inte att Uppsala t ex kan införa detsamma. Eftersom kortet är skattesubventionerat och det bor väldigt mycket folk i Stockholms län och det därmed alltså går att ha ett relativt finmaskigt trafiknät och ett relativt lågt pris. Det är inte säkert att bilåkande folk i Uppsala vill ha högre skatter för att få samma förmåner, och Stockholms skattebetalare vill heller knappast subventionera deras resor via sin skattsedel.
Å andra sidan är det dyrare att bo i Stockholm. Många har ju valt att bosätta sig utanför länsgränsen för att få ett billigare boende trots att de jobbar i Stockholm. som i Bålsta t ex.
Citat från: Ersa skrivet 06 mars 2012, 17:53:59 PM
Nu tycker jag att du drar upp lite väl många egna gränser. Varför skulle taxeindelningen ändras? Går det inte bara att införa ett biljettsamarbete? Måste man ha olika taxor i olika län, samt "tullavgifter" vid passage av länsgränserna? Är detta inte bara att avskaffa, så att man kan få fram billiga resor för pendlare i Norrtälje oavsett om kommunen skulle tillhöra Stockholms eller Uppsala län?
Skulle ändras är väl inte säkert, men hur väl funkar det idag? Det känns som att så fort det är länsöverskridande så är det bara massa problem då det gäller biljettyper, och i de flesta fall så är det ju tilläggstaxa som gäller även om det finns ett samarbete, även om man tar bort det det så är det ju att skapa en jämn fördelning av intäkterna som blir problem! - Vad jag opponerade mig mest mot var ju dock att största delen av stockholmspendlarna pendlar just inom Stockholms län, inte ut mot grannlänen även om Norrtälje är ett undantag, så att då göra Sthlms innerstad till ett eget område och sen splitta norra/södra sthlm från varandra med tre olika huvudmän skulle bara vara idiotiskt!
Kan som en parentes tillägga att SL699 än så länge nästan uteslutande körs av höggolvsbussar.
Citat från: Ersa skrivet 06 mars 2012, 16:51:20 PM
Dessvärre tror jag att dina förslag till lösningar är svårare att lösa än Andreas. Att SL skulle släppa på sina krav på lågentré över hela länets landsbygd tror jag inte alls på. Ålderstigna röda lågentrébussar med högt insteg (38-40 cm) samt icke åtgärdade hållplatser är nog här för att stanna. För vilka landstingspolitiker skulle våga gå emot handikappförbunden? Vilka politiker och tjänstemän i Norrtälje kommun skulle våga att "det fattiga öst" (Norrtälje) skulle kunna ta sig upp i det rika västs (Uppsala läns) kvalitet vad gäller den skattefinansierade kollektivtrafiken?
Bussarna borde gå att åtgärda med tiden? Det skulle vara om SL inför högre krav på bekvämlighet inför nästa upphandling om 8-10 år. Bälten, gardiner, fällbara ryggstöd, luftfjädrade förarstolar samt AC på alla röda bussar i trafikområdet vore ju bra. Men hur realistiskt låter det?
Alla trafikhuvudmän arbetar givetvis för en förbättrad kollektivtrafik och att nå fördubblingsmålet. Vad som gick snett i Norrtäljeupphandlingen kan man ju bara spekulera i. Men det är ju märkligt att man ställt mycket mindre krav på där än i många andra upphandlingar.
Jag kanske inte tror att det inte kommer vara lågentré - men jag tycker inte heller att det är så mycket obekvämare att åka i (även om de förstås har sämre köregenskaper). Vegorna uppfyllde ju kraven på lågentré och dem har du ju själv berömt! Jag är övertygad om att det går att ordna med bussar som är mer lämpliga. Men givetvis måste SL i sådana fall skruva upp kraven. Det är ju som sagt obegripligt hur man valt att inte klassificera några krav på bussarna för landsortslinjerna, förutom den allmänna branschstandarden, förstås. Jag ser nog snarast detta som ett misstag från SL:s sida, som en följd av en lite hastigt ihopsatt upphandling.
Citat från: igel skrivet 06 mars 2012, 22:35:02 PM
Kan som en parentes tillägga att SL699 än så länge nästan uteslutande körs av höggolvsbussar.
Beteckningen "höggolv" och "högt golv" kan vi väl använda om sådana här bussar?
http://www.fotobus.es/data/media/7/SETRA_S_418_HDS.jpg
"Normalgolv" är ett mer förståeligt ord för låga SL-bussar med 2-3 st trappsteg. Det blir så svårt att skilja mellan bussar med 2 och 10 trappsteg om vi kalla alla trappstegsbussar oavsett höjd för "höggolv". :)
Citat från: Ersa skrivet 06 mars 2012, 23:01:58 PM
"Normalgolv" är ett mer förståeligt ord för låga SL-bussar med 2-3 st trappsteg. Det blir så svårt att skilja mellan bussar med 2 och 10 trappsteg om vi kalla alla trappstegsbussar oavsett höjd för "höggolv". :)
Normalgolv i SL-trafiken är väl lågentré?
Citat från: Karsten skrivet 07 mars 2012, 07:30:17 AM
Normalgolv i SL-trafiken är väl lågentré?
Skulle vi inte kunna bestämma oss för att använda överenskommen, mer eller mindre korrekt fraseologi åtminstone här på forat så slipper vi diskutera detta om och om igen?
Förslag:
Lågentre=Buss utan trappsteg innanför framdörr, bakre del kan ha ett eller flera steg upp.
Låggolv=Buss helt utan inre trappsteg.
Normalgolv=Buss med trappsteg (antal?)innanför såväl fram som bakdörr. Utan särskilda längsgående bagageutrymmen under golv.
Höggolv=Buss med trappsteg (antal?) innanför såväl fram som bakdörr. Har också längsgående bagage/lastutrymme under golv som gör att antalet trappsteg är högre än hos en normalgolvad vagn.
Detta om golven.
Fraser och termer såsom linjevagn, regionalstandard osv är värd en egen helt annan tråd!
Citat från: Karsten skrivet 07 mars 2012, 07:30:17 AM
Normalgolv i SL-trafiken är väl lågentré?
Förvisso. Men en gemensam terminologi för hela riket vore väl att föredra framför två-tre olika terminologier beroende på vilket län man bor i?
På samma vis blir det fel åt andra hållet när Länstrafiken Västerbotten räknar en lågbyggd Volvo 8700/9700 med bara två-tre trappsteg fram som "lågt insteg". Detta jämfört med deras syn på normalgolvare i linjetrafik som har fyra-fem trappsteg.
Då och då brukar jag även förklara för Svealänningar på SSS-forum att dagens godsbussar i norr aldrig går under benämningen "skvader" hemmavid. Utan att skvader vad gäller bussar där uppe uteslutande rör sig om veteranbussar med frontmotor och öppet flak baktill.
Citat från: Ersa skrivet 07 mars 2012, 16:43:39 PM
Förvisso. Men en gemensam terminologi för hela riket vore väl att föredra framför två-tre olika terminologier beroende på vilket län man bor i?
På samma vis blir det fel åt andra hållet när Länstrafiken Västerbotten räknar en lågbyggd Volvo 8700/9700 med bara två-tre trappsteg fram som "lågt insteg". Detta jämfört med deras syn på normalgolvare i linjetrafik som har fyra-fem trappsteg.
Då och då brukar jag även förklara för Svealänningar på SSS-forum att dagens godsbussar i norr aldrig går under benämningen "skvader" hemmavid. Utan att skvader vad gäller bussar där uppe uteslutande rör sig om veteranbussar med frontmotor och öppet flak baktill.
Fyller på definitionslistan då ::)
Lågt insteg= Normalgolvsbuss med fåtal (låga) trappsteg
Citat från: bjorn_k skrivet 07 mars 2012, 18:48:00 PM
Fyller på definitionslistan då ::)
Lågt insteg= Normalgolvsbuss med fåtal (låga) trappsteg
Det känns som att vi gått ganska långt från originalinlägget just nu där busstyper väl bara var en del i marginalen? - huvudinlägget handlade väl om vad vi tyckte om sammanslagning av UL/Länstrafiken och SL:s södra och norra delar? Dags att kvasta lite?
Citat från: virtual1 skrivet 07 mars 2012, 21:56:03 PM
Det känns som att vi gått ganska långt från originalinlägget just nu där busstyper väl bara var en del i marginalen? - huvudinlägget handlade väl om vad vi tyckte om sammanslagning av UL/Länstrafiken och SL:s södra och norra delar? Dags att kvasta lite?
Förslaget om att reducera SL till Stockholms innerstad och dela upp resten mellan UL och Södermanland verkar inte ha fallit i god jord bland de få (?) som reser mellan Stockholms norra o södra delar, så vi kan lika väl låta tråden spåra ur. :P
Citat från: bjorn_k skrivet 07 mars 2012, 13:23:40 PM
Skulle vi inte kunna bestämma oss för att använda överenskommen, mer eller mindre korrekt fraseologi åtminstone här på forat så slipper vi diskutera detta om och om igen?
Förslag:
Lågentre=Buss utan trappsteg innanför framdörr, bakre del kan ha ett eller flera steg upp.
Låggolv=Buss helt utan inre trappsteg.
Normalgolv=Buss med trappsteg (antal?)innanför såväl fram som bakdörr. Utan särskilda längsgående bagageutrymmen under golv.
Höggolv=Buss med trappsteg (antal?) innanför såväl fram som bakdörr. Har också längsgående bagage/lastutrymme under golv som gör att antalet trappsteg är högre än hos en normalgolvad vagn.
Detta om golven.
Fraser och termer såsom linjevagn, regionalstandard osv är värd en egen helt annan tråd!
Det känns väldigt konstigt att kalla något ovanligt för normalt.
Citat från: Adrian Langemar skrivet 08 mars 2012, 10:20:39 AM
Det känns väldigt konstigt att kalla något ovanligt för normalt.
Fördelat på hela rikets yta: Är det så vanligt och "normalt" med lågentré/låggolv överallt på alla landsbygdslinjer i alla Sveriges län? Vad jag vet existerar detta bara i Stockholms samt Gotlands län idag.
Personligen tycker jag att det är högst "normalt" och optimalt att bygga en buss så att inga hjulhus sticker upp från golvet inne i passagerarutrymmet, och att bagageutrymme ska finnas. Vidare tycker jag att det är mer "normalt" och optimalt med bak- eller mittmotor samt kylaren på sidan nedtill, jämfört med sidmotor och kylaren på taket. Jag skulle anta att lastbilsåkarna håller med mig här.
Men vem vet? Om, ytterligare några år kanske sidmotor och kylaren på taket är mer "normalt" i vår bransch, medan det räknas som avvikande och konstigt att ha en buss med gott om sittplatser, bra viktfördelning och goda vinteregenskaper?
Citat från: Ersa skrivet 08 mars 2012, 10:40:13 AM
Fördelat på hela rikets yta: Är det så vanligt och "normalt" med lågentré/låggolv överallt på alla landsbygdslinjer i alla Sveriges län? Vad jag vet existerar detta bara i Stockholms samt Gotlands län idag.
Personligen tycker jag att det är högst "normalt" och optimalt att bygga en buss så att inga hjulhus sticker upp från golvet inne i passagerarutrymmet, och att bagageutrymme ska finnas. Vidare tycker jag att det är mer "normalt" och optimalt med bak- eller mittmotor samt kylaren på sidan nedtill, jämfört med sidmotor och kylaren på taket. Jag skulle anta att lastbilsåkarna håller med mig här.
Men vem vet? Om, ytterligare några år kanske sidmotor och kylaren på taket är mer "normalt" i vår bransch, medan det räknas som avvikande och konstigt att ha en buss med gott om sittplatser, bra viktfördelning och goda vinteregenskaper?
Intressant diskussion!
Först kanske man ska definiera vad som är en landsbygdslinje. Större delen av Norrorts och Nacka/Värmdös är nog att klassa som förortslinjer eller lokal/matarlinjer där lågentrebussar är att föredra med tanke på vilka behov de som reser har. Många av de längre linjerna på Värmdö har ett ganska stort lokalt resande inom kommunen där mycket barnvagnsresenärer åker. I Norrort är det ungefär samma sak, det är egentligen bara på de utpräglade pendlarlinjerna (435-440 då de trafikerar hela linjen, 608,624,628 och 670 t.ex.) det kanske är vettigt att köra bussar med högre golv än "normalt" (nu retas jag lite).
Behovet av bagageutrymme i SL-trafiken är också diskutabelt, jag har under de sju år jag körde i N/V haft behov av skuffen två gånger. Det mesta får plats på bussens bagagehyllor och skicket på bagageutrymmena var inte helt kliniskt.
Däremot kvarstår i mina ögon problemet att "tillgängliga" bussar sväljer klart färre sittande resenärer. Det känns som att huvudmännen kanske inte alltid tagit med den parametern i sina analyser av tillgänglighetsanpassningen. För att inte behöva köra alltför många fler bussar än tidigare för att möta samma antal passagerare måste man nog tänka "på höjden" i större omfattning än tidigare. Dubbeldäckare på 676 är ju perfekt, det borde också vara lämpligt på andra pendlarlinjer.
Att jag sedan tycker mycket bättre om bussar av lite högre karaktär och att vissa lågentrekonstruktioner är helt galna är egentligen underordnat. Det är de resande som bussarna körs för, och så länge de får en hyfsat bekväm sittplats som de lätt kan ta sig till finns det inga större problem.
Jag tror nog lågentrebussar lär vara dominerande i storstadslänen, men jag hoppas jag har fel för "riktiga" bussar är mycket roligare att ha att göra med.
Hej!
Som kund till SL tycker jag att lågentrebussar är det bästa som hänt. Dels så är det lättare att ta sig in och ut ur bussen som helt vanlig resenär, dels så är det väldigt skönt för alla med barnvagnar, dom kommer in helt utan hjälp. Rullstolsresenärer är lite mer ovanligt men det går faktiskt att komma in i en lågentre även utan rampen, vilket är helt omöjligt med normalgolv.
Tänk på kunderna, det är oss ni är till för, och vi föredrar bussar som är lätta att komma i och ur.
Bli inte som Boris Johnsson, som avskaffade Citaro-ledbussarna i London för att "dom är fula" det spelade ingen roll att dom var praktiska i London-trafiken. Hans aversion mot dessa bussar gick så långt att han ersatte dom med kortbussar vilket skapade kaos.
SL och alla som arbetar i SL-trafiken är till för kunderna - inte tvärtom...
Mvh
/Sputnik
Citat från: Sputnik skrivet 08 mars 2012, 16:30:46 PM
Som kund till SL tycker jag att lågentrebussar är det bästa som hänt. Dels så är det lättare att ta sig in och ut ur bussen som helt vanlig resenär, dels så är det väldigt skönt för alla med barnvagnar, dom kommer in helt utan hjälp. Rullstolsresenärer är lite mer ovanligt men det går faktiskt att komma in i en lågentre även utan rampen, vilket är helt omöjligt med normalgolv.
Tänk på kunderna, det är oss ni är till för, och vi föredrar bussar som är lätta att komma i och ur.
SL och alla som arbetar i SL-trafiken är till för kunderna - inte tvärtom...
(http://i811.photobucket.com/albums/zz39/Verspieder2/Roslagen2/Nobina_5788_648SV_110715b.jpg)
Så enkelt är det dessvärre inte. På den rena landsbygden där hållplatserna består av en stolpe vid ett grindhål längs en väg som ofta inte ens fått asfalt ännu, innebär lågentrébussar inga större förbättringar. Från två kliv på 20-30 cm vardera ska äldre och handikappade nu ta ett enda stort kliv på 38-40 cm upp i bussen.
Jag märker ingen större skillnad idag mot förr vad gäller lastning av barnvagnar och rullatorer t.ex på linje 648. Är barnvagnsägaren ensam och bussen folktom får denne ändå inte upp barnvagnen själv, utan jag som förare måste precis som förut hjälpa till. Det händer då och då att jag tvingats lämna förarplatsen för att sträcka ut handen och med draghjälp få äldre pensionärer de 38-40 centimetrarna upp in i lågentrébussen. Andra har svårt att ta sig ut från mittdörren, då bussen inte kan nigas där. Om lågentré innebär "högt insteg" för rörelsehindrade undrar jag vad vinsten egentligen är.
Att föraren ibland måste lämna förarplatsen och hjälpa vissa resenärer på och av bussen ser jag som fullständigt naturligt på landsbygden och är enligt mig inte något som helst besvärligt. Självklart finns vi där för våra resenärers skull. Och gärna lågentré, men se då till att asfaltera vägarna samt bygga trottoarkanter på alla större hållplatser ute i skogarna
innan man flyttar ut gamla förortsbussar till skogen. Inte 10-15 år efteråt.
Citat från: Ersa skrivet 08 mars 2012, 17:36:48 PM
Så enkelt är det dessvärre inte. På den rena landsbygden där hållplatserna består av en stolpe vid ett grindhål längs en väg som ofta inte ens fått asfalt ännu, innebär lågentrébussar inga större förbättringar. Från två kliv på 20-30 cm vardera ska äldre och handikappade nu ta ett enda stort kliv på 38-40 cm upp i bussen.
Jag märker ingen större skillnad idag mot förr vad gäller lastning av barnvagnar och rullatorer t.ex på linje 648. Är barnvagnsägaren ensam och bussen folktom får denne ändå inte upp barnvagnen själv, utan jag som förare måste precis som förut hjälpa till. Det händer då och då att jag tvingats lämna förarplatsen för att sträcka ut handen och med draghjälp få äldre pensionärer de 38-40 centimetrarna upp in i lågentrébussen. Andra har svårt att ta sig ut från mittdörren, då bussen inte kan nigas där. Om lågentré innebär "högt insteg" för rörelsehindrade undrar jag vad vinsten egentligen är.
Om det nu är 38-40 cm insteg i en lågentrebuss undrar jag om det inte är det även i normalgolvaren? Dessutom finns det väl nigning på alla SL-bussar? Jag känner inte igen 40 centimeters insteg förutom om man stannar intill ett dike.
Citat från: Karsten skrivet 08 mars 2012, 18:42:35 PM
Om det nu är 38-40 cm insteg i en lågentrebuss undrar jag om det inte är det även i normalgolvaren? Dessutom finns det väl nigning på alla SL-bussar? Jag känner inte igen 40 centimeters insteg förutom om man stannar intill ett dike.
Nigning är en bra idé i teorin, men fungerar inte i alla lägen. Snö, smuts och datorfel i kombination med långa linjer och gamla bussar kan snabbt sätta stopp för nigningsplanerna. Dessutom fungerar nigningen bara vid framdörren, vilket inte hjälper rollatorer och barnvagnar mycket. Jag tycker inte att bussar ska behöva anpassa sig till dåliga hållplatser, utan att landstinget har ett ansvar att bygga handikapptillgängliga hållplatser på de ställen där de sätter in handikapptillgängliga bussar. Annars blir det ju bara en dålig halvmesyr (och en gnutta dubbelmoral) av det hela.
Sen har jag varit ute och mätt, och ger dig nästan rätt. Omkring 35 cm i snitt är det på de lågbyggda linjevagnar jag mätt upp av märket Setra och Volvo Carrus, medan halvturistare har en förstakliv på samma 38 cm. 35 är ju bättre än 38, men det känns ändå lite för högt.
En av Carrus normalgolvarna jag mätte upp hade iofs en sån där smidigt utfällbart trappsteg (i finsk klassisk stil), vilket gjorde att de 35 centimetrarna delades upp i 21+14 cm, vilket är bättre. Kan man inte eftermontera sådana på landsbygdens lågentrébussar istället för att bygga trottoarkanter och kräva nigning ute i skogen? :)
Efter det första (och största) klivet har normalgolvsbussarna var varje steg 16 cm i Setrorna samt 21 cm i Carrus.
Efter det första klivet på 38 cm i en Volvo 8500 finns det dessutom ett till trappsteg på 20 cm för att nå sätena, men då kallas det för podestrar och räknas märkligt nog inte som ett hinder för rörelsehindrade.
Personligen använder jag alltid nigningen på platser där det inte finns kantsten,när resenärerna ber om det, när resenären har dramatenvagn, andra rullväskor e dyl osv osv dvs när jag som förare anser att det underlättar påstigningen. Rollatorer, barnvagnar och annan "mittendörren"-trafik bjuder jag på en sänkning av nivåregleringen.
Fungerar inte ovanstående beklagar jag problemet, försöker förklara för intresserade resenärer samt felanmäler (än så länge) vare gång det händer. Visst händer det att vagnar fastnar i nedre läget eller att vagnen blir sned eller hög bak låg fram eller nånting annat. Jag är av den sorten som anser att monterad utrustning skall fungera eller tas bort.
Hur länge orkar jag hålla på med det här? Vet ej... Tiden får utvisa.
Å som vanligt blir det OT :-O
Citat från: bjorn_k skrivet 08 mars 2012, 20:59:21 PM
Fungerar inte ovanstående beklagar jag problemet, försöker förklara för intresserade resenärer samt felanmäler (än så länge) vare gång det händer. Visst händer det att vagnar fastnar i nedre läget eller att vagnen blir sned eller hög bak låg fram eller nånting annat. Jag är av den sorten som anser att monterad utrustning skall fungera eller tas bort.
Elektroniken för bussarnas fjädringssystem är ju rätt avancerad nu för tiden. Avancerad från 2002 års modell och framåt, menar jag nu. Automatiska lastavkännare, datorstyrda ventiler osv. Det påminner lite om Citroen. Bra när det är nytt, men inte så roligt att underhålla efter 11 år i hård SL-trafik på saltade vägar.
Visst bör man sänka bussen om man kan. Men att fastna med fjädringen i nedersta läget när man har ytterligare 10-20 mil att köra och när man vet att reservbussar saknas (eller finns på över 5 mils avstånd) är inte kul. Inställd/försenad/obekväm trafik är ju inte heller bra service för våra resenärer (som vi ju kör för).
Brist på förebyggande underhåll och avsaknad av styrt reparationsprogram m a o...
Givetvis fungerar prylarna om de används och underhålls.
Utfällbara fotsteg däremot är ett lite otyg med stor skadefrekvens både på fordonen och på kunder, dessutom gäller det att komma ihåg att avaktivera dessa vid trottoarkanter annars blir det dyrt.
Sedan ett annat inlägg, varför Sthlm är ensamt om lågentrebussar.
Större delen av våra län har lågentrebussar, i flera län kompletterade med särskilda komfortbussar på långväga linjer, så är det i Kronoberg, i Kalmar, i Blekinge, i Sörmland och i Östergötland mfl.
Även i Sthlm har man ju dubbeldäckarna t/fr Norrtälje. Att man på Gotland med totalt 25 linjefordon i landsbygstrafiken som rullar på alla linjer skulle ha olika busstyper känns inte som ett genomtänkt förslag, var o när ska lågentre resp normalgolvsbussar användas?
Citat från: Håkan_E skrivet 08 mars 2012, 21:43:21 PM
Brist på förebyggande underhåll och avsaknad av styrt reparationsprogram m a o...
Givetvis fungerar prylarna om de används och underhålls.
Hur dessa sköttes servicemässigt under alla år i Botkyrka vet vi som kör dem nu inte mycket om.
Citat från: Håkan_E skrivet 08 mars 2012, 21:43:21 PM
Utfällbara fotsteg däremot är ett lite otyg med stor skadefrekvens både på fordonen och på kunder, dessutom gäller det att komma ihåg att avaktivera dessa vid trottoarkanter annars blir det dyrt.
Dessa fotsteg får givetvis vara kopplade på en separat knapp, precis som nigningen är kopplad idag. Handbromsen måste vara åtdragen för att de ska kunna fällas ut, och om något tar emot under utfällning så ska de automatiskt fällas tillbaka igen. Så fort dörren stängs eller handbromsen släpps ska fotsteget omedelbart fällas in automatiskt.
Citat från: Ersa skrivet 08 mars 2012, 21:51:03 PM
Hur dessa sköttes servicemässigt under alla år i Botkyrka vet vi som kör dem nu inte mycket om.
Nej man kan inte veta säkert, men man kan anta ett och annat.
Citat från: Ersa skrivet 08 mars 2012, 21:51:03 PM
Dessa fotsteg får givetvis vara kopplade på en separat knapp, precis som nigningen är kopplad idag. Handbromsen måste vara åtdragen för att de ska kunna fällas ut, och om något tar emot under utfällning så ska de automatiskt fällas tillbaka igen. Så fort dörren stängs eller handbromsen släpps ska fotsteget omedelbart fällas in automatiskt.
Dessa fotsteg måste sitta rätt utsatta för stenar och andra hinder som brukar kunna finnas på platser där bussens överhäng används utanför vägbanan. Eller?
Nej. Jag gör förstås ändå en bedömning. 30-40-50 minuter med helt stel fjädring är inget man vill utsätta någon för.
Använder man grejerna så funkar det oftast bättre :)
Citat från: Karsten skrivet 08 mars 2012, 21:59:36 PM
Nej man kan inte veta säkert, men man kan anta ett och annat.
Visst slitage kan säkerligen finnas.
Citat från: Karsten skrivet 08 mars 2012, 21:59:36 PM
Dessa fotsteg måste sitta rätt utsatta för stenar och andra hinder som brukar kunna finnas på platser där bussens överhäng används utanför vägbanan. Eller?
Attans. Ja, nåt skydd måste man väl ha. Det bevisar ännu mera att det är rätt krångligt att ha samma bussmodeller i städer som på landsbygden.
Citat från: Ersa skrivet 08 mars 2012, 22:22:02 PM
Attans. Ja, nåt skydd måste man väl ha. Det bevisar ännu mera att det är rätt krångligt att ha samma bussmodeller i städer som på landsbygden.
Av antalet smällar man hört när golvet under framdörren tar i den alldeles för höga trottoarkanten, tror jag att det blir svårt att montera något alls där (om det ska sitta kvar och fungera, vill säga). Om man inte monterar stödet långt in, fast då får det färdas en bra bit innan det börjar sticka ut. Alternativt om den sitter inne i golvet (som då får bli tjockare), eller fälls ut med en arm från bredvid dörren.
En annan idé vore om man kunde sänka den yttersta biten av golvet (så att det blir till ett trappsteg). Detta utan att frigången under färd minskas. Vilka ingenjörsproblem!
Citat från: Ersa skrivet 08 mars 2012, 22:22:02 PM
Visst slitage kan säkerligen finnas.
Attans. Ja, nåt skydd måste man väl ha. Det bevisar ännu mera att det är rätt krångligt att ha samma bussmodeller i städer som på landsbygden.
Problemet är att 99% av landsbygdsbussarna dagligen färdas i tätorter i större eller mindre omfattning.
Hur många välfrekventerade hållplatser i Roslagen saknar idag kantsten och förhöjning?
I andra glesbygdsområden/län är det ju snarare standard i samband med beläggningsarbeten och liknande att man bygger fickor med en kort trottoar.
I Norrtälje är det i tätorterna det finns kantsten. Mycket sparsamt förekommande i övriga fall. Yttre trappsteg känns inte som en lösning, alldeles för känslig konstruktion som sitter på ett mycket utsatt ställe. Senast igår hade jag pajat ett dylikt om det hade funnits, smällde i vägbanan efter en skarp nedförsbacke kombinerat med svängande landsvägskorsning ^^
M a o en kommunal prioritering.
Åkte senast i går i ett närliggande län med ungefär liknande befolkningsutveckling som Roslagen men med betydligt sämre trafikutbud, där hade man byggt fickor o trottoarbitar vid samtliga hållplatser på nybelagda/nyanlagda sträckor även långt ute i skogen med kanske bara 1-2 hushåll i närheten.
Och visst, man kör trafiken med lågentrebussar.
Citat från: Håkan_E skrivet 09 mars 2012, 11:58:28 AM
Hur många välfrekventerade hållplatser i Roslagen saknar idag kantsten och förhöjning?
I andra glesbygdsområden/län är det ju snarare standard i samband med beläggningsarbeten och liknande att man bygger fickor med en kort trottoar.
Citat från: bjorn_k skrivet 09 mars 2012, 12:49:36 PM
I Norrtälje är det i tätorterna det finns kantsten. Mycket sparsamt förekommande i övriga fall.
Jag tänkte försöka komma med ett mer preciserat svar.
Rimbo kommundel finns hela sex st hållplatser med kantsten på båda sidor (Rimbo station, Industrivägen, Rimbo kyrka, Hagen, Västertorp och Vallby kvarn för 647/677). Samt en hållplats med kantsten bara på en sida (Vallby kvarn för södergående 639/648). Längs linje 648 har hpl Ekebyholmsskolan fått kantsten nyligen, tack vare ett omkörningshinder för bilar. Men de tre hållplatserna längs linjen där flest pensionärer kliver på och av har inget sådant prioriterats ännu.
Inte ens stomlinje 677 är högt prioriterad för rullstolar.
Mellan Rimbo och Norrtälje finns kantsten på en enda hållplats: Finsta station.
Mellan Rimbo och Uppsala centralort finns kantsten på två hållplatser: Gottröra kyrka samt Ar-terminalen utanför Knivsta.
639 har kantsten på två norrgående hållplatser i Edsbro, samt en södergående. Därefter två st i Skebobruk och alla inne i Häverödal-Hallstaviks samhällen.
(Och ja, självklart har många meddelat detta till SL via "rätt väg". Detta i många år nu)
Citat från: Håkan_E skrivet 09 mars 2012, 13:44:03 PM
Åkte senast i går i ett närliggande län med ungefär liknande befolkningsutveckling som Roslagen men med betydligt sämre trafikutbud, där hade man byggt fickor o trottoarbitar vid samtliga hållplatser på nybelagda/nyanlagda sträckor även långt ute i skogen med kanske bara 1-2 hushåll i närheten.
Och visst, man kör trafiken med lågentrebussar.
Gärna lågentrébussar. Sedan alla bussar fått luftfjädrade förarstolar för förarnas ryggars skull, och sedan de mest trafikerade hållplatserna fått kantsten för resenärernas skull.
Luftstolar har ju varit standard hos de flesta i många år nu, sedan bälteskravet kom och 3 punktsbälten har det knappast köpts något annat, eller?
Sedan finns det ju bättre busskonstruktioner än Volvo:s vad gäller lågentrebussar.
Citat från: Håkan_E skrivet 09 mars 2012, 16:38:53 PM
Luftstolar har ju varit standard hos de flesta i många år nu, sedan bälteskravet kom och 3 punktsbälten har det knappast köpts något annat, eller?
Men du måste räkna in att först när den sista bussen med ofjädrad stol fyllt 16 år, så har vi fått 100% luftstolar här ute.
Men det är väl ändå ett företagsinternt problem, ett arbetsmiljöärende och inget man kan skyffla över till SL?
Är det ett problem så kan man hyfsat enkelt byta stolar i de fordon som frekvent används på dåliga vägar.
Skyddsombud brukar ju finnas och synas i SL området? Men hos en lite underentreprenör där skyddsombud ofta känner sig bakbundna kan jag förstå att det är problem att först övertyga den egna arbetsgivaren så att denne i sin tur kan övertyga fordonens "riktiga" ägare om detta behov.
Annars kan man ju skriva en § 6,6a i ärendet, SL depåerna brukar ju leda topplistan över sådana i distrikt mellansverige
Trafiken med tillhörande bussar och hållplatser blir precis på den nivå som huvudmannen (landsting/kommuner) valt att lägga den på. Jag har full förståelse att en operatör inte köper och eftermonterar svindyr extrautrustning på en stor mängd äldre bussar, detta då sådant inte ingick i det vinnande anbudet. Kör man SL-trafik får man väl därför lov att acceptera att bussarna är äldre, mer slitna och betydligt sämre utrustade, än om man kör UL-trafik i grannlänet för exakt samme arbetsgivare.
Citat från: Ersa skrivet 09 mars 2012, 18:12:32 PM
Trafiken med tillhörande bussar och hållplatser blir precis på den nivå som huvudmannen (landsting/kommuner) valt att lägga den på. Jag har full förståelse att en operatör inte köper och eftermonterar svindyr extrautrustning på en stor mängd äldre bussar, detta då sådant inte ingick i det vinnande anbudet. Kör man SL-trafik får man väl därför lov att acceptera att bussarna är äldre, mer slitna och betydligt sämre utrustade, än om man kör UL-trafik i grannlänet för exakt samme arbetsgivare.
I stort håller jag med dig. Men om bussarna håller så låg standard att förarna får ryggproblem av att köra dem är det nog upp till arbetsgivaren att försöka lösa detta, t.ex. genom att sätta in en bättre stol.
De här bussarna (55-vagnarna) orsakade ryggproblem hos vissa förare redan som nya i Björknäs 2002 (för övrigt den enda busstyp som orsakat mig ryggont). Om något har gjorts för att komma tillrätta med problemet sedan dess vet jag inte. Vet du?
Citat från: Ersa skrivet 09 mars 2012, 18:12:32 PM
Trafiken med tillhörande bussar och hållplatser blir precis på den nivå som huvudmannen (landsting/kommuner) valt att lägga den på. Jag har full förståelse att en operatör inte köper och eftermonterar svindyr extrautrustning på en stor mängd äldre bussar, detta då sådant inte ingick i det vinnande anbudet. Kör man SL-trafik får man väl därför lov att acceptera att bussarna är äldre, mer slitna och betydligt sämre utrustade, än om man kör UL-trafik i grannlänet för exakt samme arbetsgivare.
I huvudmannens kravspec finns det inte med vilken förarstol som bussen ska ha, om det ska vara förar a/c etc, det är arbetsmiljöfrågor som ska lösas internt hos arbetsgivaren.
Är bara att ni sätter er ned med skyddsombudet (eller det regionala skyddsombudet om Fridströms saknar ombud) och författar en skrivelse enligt § 6. Då har arbetsgivaren en viss tid på sig att svara och sedan kan man från skyddsombudets sida vidta åtgärder ända fram till att ställa bussarna.
Eftersom problemet tydligen är bekant borde det ju finnas en åtgärdsplan.
Citat från: Sputnik skrivet 08 mars 2012, 16:30:46 PM
Hej!
Som kund till SL tycker jag att lågentrebussar är det bästa som hänt. Dels så är det lättare att ta sig in och ut ur bussen som helt vanlig resenär, dels så är det väldigt skönt för alla med barnvagnar, dom kommer in helt utan hjälp. Rullstolsresenärer är lite mer ovanligt men det går faktiskt att komma in i en lågentre även utan rampen, vilket är helt omöjligt med normalgolv.
Tänk på kunderna, det är oss ni är till för, och vi föredrar bussar som är lätta att komma i och ur.
Bli inte som Boris Johnsson, som avskaffade Citaro-ledbussarna i London för att "dom är fula" det spelade ingen roll att dom var praktiska i London-trafiken. Hans aversion mot dessa bussar gick så långt att han ersatte dom med kortbussar vilket skapade kaos.
SL och alla som arbetar i SL-trafiken är till för kunderna - inte tvärtom...
Mvh
/Sputnik
Ledbussarna var inte alls praktiska i Londontrafiken. De tog mer plats i gatuutrymmet och hade mycket lägre kapacitet än dubbeldeckarna.
Citat från: Ersa skrivet 09 mars 2012, 16:31:35 PM
Inte ens stomlinje 677 är högt prioriterad för rullstolar.
Mellan Rimbo och Norrtälje finns kantsten på en enda hållplats: Finsta station.
Mellan Rimbo och Uppsala centralort finns kantsten på två hållplatser: Gottröra kyrka samt Ar-terminalen utanför Knivsta.
Jag får lov att rätta mig. På UL-sidan av länsgränsen har man numera byggt fina hållplatser med kantsten på rätt många av 677:ans hållplatser i Långhundra mellan Åby vägskäl och Knivsta. På SL-sidan har däremot alla 677:ans hållplatser inte ens en ficka att komma in på, utan vid minst två tillfällen bara en stolpe vid den smala vägen.