(http://i754.photobucket.com/albums/xx185/RML2553/4580607Edsberg-Bkopiera.jpg?t=1284579179)
Den första H44:an, ny för året.
Nu låter det väl som jag är helt galen i Hägglundare men på fronten ser jag att det är nått som ser ut som en Hägglundslogga, nån som vet mer om detta fordon?
Kan tänka mig en av dom sista innan det gick över till Wiima.
Hur många av dessa kan det finnas kvar med "Hägglundsuniform"?
Ser ut som den har Wilson låda 5 växlad med Norrlandsvippa.
en ganska trevlig vagn att köra.
/Lennart
Jag har haft den sidan i tankarna, ska ta och studera den lite mer.
De gamla "hundburarna" som blev reservvagnar på Arlandatrafiken hade "vippan" kvar slutade köra -88
/Lennart
Intressant att 4580 verkar ha haft vit stötfångare redan som ny. Fellackering av Hägglunds? H43:orna hade ju vit stötfångare.
Du syftar nog på den rätt omfattande upprustningen av ett antal H43:or som genomfördes omkring 1985(?) Det var inte särskilt "poppis" bland förarna vill jag minnas. (Fanns en artikel om detta i Spårväg och Buss) Där förarna tyckte att det var "rent slöseri" att rusta upp bussar som då var cirka 14 år gamla.
/Peter
(http://i597.photobucket.com/albums/tt58/mikael_n_sweden/SL_H44_4580_Teh_1987.jpg)
Tack för denna mycket trevliga bild från bussens barndom. Här är en bild på samma vagn under de sista åren innan den slopades. Då användes även destinationsrullen.
Citat från: Mikael T Nilsson skrivet 16 september 2010, 15:13:26 PM
Tack för denna mycket trevliga bild från bussens barndom. Här är en bild på samma vagn under de sista åren innan den slopades. Då användes även destinationsrullen.
Ja, H44 levererades tyvärr utan destinationer för lokallinjerna, de hade i stället Arlanda- och roslagsdestinationer lika H43:ornas. F.ö. var skyltarna synnerligen trögvevade.
/H
Citat från: Hobgoblin skrivet 16 september 2010, 18:26:04 PM
Ja, H44 levererades tyvärr utan destinationer för lokallinjerna, de hade i stället Arlanda- och roslagsdestinationer lika H43:ornas. F.ö. var skyltarna synnerligen trögvevade.
/H
Det stämmer. Jag minns Arlanda- och Roslagsdestinationerna i rullarna. Har för mig att även destinationen "Täby galopp" fanns med. Enligt gamla SL-kartor fanns en SL-speciallinje mellan Jarlaplan och Täby galopp på 70-talet.
Vad gäller Roslagsdestinationerna fanns destinationer med för linjer som inte trafikerades av ledvagn, t ex "Vätö" (linje 638) och "Yxlan/Blidö" (634/635).
Citat från: Lars Ödlund skrivet 15 september 2010, 23:26:45 PM
Det hade den som ny ja, i början på -80 talet såavlägsnades dubbelväxeln av underhållsskäl eller som på vissa vagnar låstes den i ett läge och omlopplaren togs bort, vilket som skedde på just 4580 minns jag faktiskt inte
Låter som en minder bra ide att ta bort "vippan" jag upplevde den som väldigt lätthanterlig och bra bussen gick ju på rätt låga varv när man fick upp farten . men utan "vippan" måste väl dessa blivit slöa ??
Suck ... vad trött jag blir när jag läser sånt här .. brister i utbildning av förare och förmodligen vissa förare som är lite för våldsamma med hanteringen ...
Jag måste haft lite tur på utbildning då eller lättlärd ;D men vet många som körde sönder diffspärr vissa har alltid full gas vilket inte är så bra
De pengar man sparar på en kort internutbildning förlorar man i tiofalt på onödiga reparationer.
Men bristfälliga har väl internutbildningarna i bussbranschen nästan alltid varit...
Natokablar är väldigt bra om man kan komma åt . Särskilt sista tiden på B-L i Tranemo kom de ofta fram ... och även i början på Veolia när de nya stått några dagar .. men nu är vi väl lite o-t ...
Citat från: Ersa skrivet 22 september 2010, 21:49:54 PM
De pengar man sparar på en kort internutbildning förlorar man i tiofalt på onödiga reparationer.
Men bristfälliga har väl internutbildningarna i bussbranschen nästan alltid varit...
På hederliga SJ Buss tid var det annorlunda.
Själv började jag i Norrköping 1984 och där gicks alla vid garaget förekommande busstyper igenom med tillhörande provkörning.
Då fick man minsann lära sig att växla mjukt med Wilson-låda och att hantera
norrlandsväxeln. Heder åt den instruktören, som lärde ut detta.
Efter några månader fick man dessutom gå SJ Bussförarkurs i 1 ½ vecka och ligga på hotell. Jo jo, idag får inget kosta något och då blir det som det blir.
Mvh
Christian
Citat från: Christian Ljunggren skrivet 23 september 2010, 18:00:55 PM
På hederliga SJ Buss tid var det annorlunda.
Själv började jag i Norrköping 1984 och där gicks alla vid garaget förekommande busstyper igenom med tillhörande provkörning.
Då fick man minsann lära sig att växla mjukt med Wilson-låda och att hantera
norrlandsväxeln. Heder åt den instruktören, som lärde ut detta.
Efter några månader fick man dessutom gå SJ Bussförarkurs i 1 ½ vecka och ligga på hotell. Jo jo, idag får inget kosta något och då blir det som det blir.
Det där lät riktigt trevligt, lite som en utopi från en som kom in i branschen i början av 2000-talet. Nio veckors körkortsutbildning i ett annat län, sen antas man kunna alla bussmodeller, dess olika växellådor och alla linjesträckningar 30 mil därifrån.
Min bild av dagens verksamhet är att om man själv inte har egen drivkraft, nyfikenhet och engagemang blir man inte särskilt långvarig yrket. Frågan
"Har ingen berättat för dig hur man ska göra?" fick alltid en ärlig motfråga i stil med
"Nej, vem skulle det ha varit?" av mig under de första åren i branschen med förvåning som följd.
Jag tror nästan att jag har fått bättre internutbildning av Spårvägssällskapet än från någon arbetsgivare under åren.
Till veckan ska jag studera UL-linjeteori bestående av handritade kartor i blyerts samt svartvita Enirokartor där gula tuschlinjer tvärsöver är linjesträckningen. ;)
Citat från: Lars Ödlund skrivet 23 september 2010, 18:09:34 PM
Ja , det var ju även "Herrn" som sedermera berättade varför nedväxlingarna så ofta misslyckades....
Jajamen, och jag minns ju dina berättelser om JB 98,
dock med manuell K19 o norrlandsväxel.
Den kombinationen av låda o bakaxelväxel hade ju SJ många av också.
/Christian
Citat från: Ersa skrivet 23 september 2010, 18:16:01 PM
Det där lät riktigt trevligt, lite som en utopi från en som kom in i branschen i början av 2000-talet. Nio veckors körkortsutbildning i ett annat län, sen antas man kunna alla bussmodeller, dess olika växellådor och alla linjesträckningar 30 mil därifrån.
Min bild av dagens verksamhet är att om man själv inte har egen drivkraft, nyfikenhet och engagemang blir man inte särskilt långvarig yrket. Frågan "Har ingen berättat för dig hur man ska göra?" fick alltid en ärlig motfråga i stil med "Nej, vem skulle det ha varit?" av mig under de första åren i branschen med förvåning som följd.
Jag tror nästan att jag har fått bättre internutbildning av Spårvägssällskapet än från någon arbetsgivare under åren.
Till veckan ska jag studera UL-linjeteori bestående av handritade kartor i blyerts samt svartvita Enirokartor där gula tuschlinjer tvärsöver är linjesträckningen. ;)
Ja, jag kan lova dig att det var trevligt.
Mina år i SJ Buss är de bästa år som jag hitills har upplevt som bussförare.
/Christian