Göteborgs Spårvägar B45 915

[S Svensson]

På Michaels fråga kan jag svara att bladdörrar blir tätare. Sedan kan naturligtvis invändas till att vikdörrar borde vara täta även de om cylindern som håller dörrarna fungerar. Ställer man en buss som GS gör inomhus så öppnar sig vikdörrar så fort man stänger tryckluften. SJ gick ifrån vikdörrar cirka 1978-79 och dörrarna blir tätare och svåröppnade. Sedan finns det i förlängningen förklaring att om man förlorar värme så skall man värma upp igen. Till detta åtgår det bränsle. Under många år var detta billigt men blev dyrare på 70 talet. Vikdörrar har även en klämningsrisk. Hur stor den är vet jag inte.

[yngrot]

Vikdörrar ger ofta mer skrammel samt lite sämre sikt för föraren genom de små rutor som är på vikdörr.

[Bfg]

Klämrisken är nog lika stor/liten mellan blad och vikdörr.
Även oväsen mellan dörrtyperna är rätt lika.
Kanske kan man uppleva att sikten är sämre i vikdörrar men jag upplevde att dåtidens förarskydd störde sikten mera.
En nackdel med vikdörrar i Göteborg var att dom kunde öppna sig under färd vid stark vind över Götaälvbron varpå dörrbroms aktiverades.
Vanligast var att främre dörrarna öppnades.
Som tur var fanns inga förarskydd på bussar med vikdörrar så föraren fick hålla emot vikdörrar under färden med en borste/skrapa från förarplats.

[Lars-Håkan_E]

Tätheten och värmeisoleringen är den främsta orsaken till att blad/skivdörrar sågs som en förbättring. Vikdörrar i kombination med grusvägar var ingen lyckad kombination.
När det gäller klämrisken/skaderisken så blev det tyvärr ofta större skador av bladdörrar än av vikdörrar, allrahelst vid felmanövrering (Har själv mosat en tom barnvagn på Lidingö en gång på -90 talet)

I Tätortstrafik märkte man sedan att bladdörrarna var långsammare, ibland oändligt mycket långsammare...

Snabbaste bakdörrarna jag minns var Hägglunds med två dörrhalvor som möttes i stängt läge, drog man nödbrytaren så klappade dem igen med en smäll..