Sensorstyrda stoppknappar

[Lars_L]

De nya Scania-vagnarna citywide i Södertälje/Kallhäll har sensorstyrda stoppknappar istället för traditionella varianter för avstigning - som dock har samma form som de traditionella stoppknapparna men med lysdioder runt om. Detta måste nog vara den sämsta genomtänkta idé som någonsin konstruerats. Problemet är att de är så känsliga att nästan varje passagerare som ska passera genom bussen råkar få sensorerna att reagera, så att stoppskylten tänds. Detta på ledbussar tänkta för ganska många stående resenärer (enda trösten då är väl att man ändå stannar vid rätt många hållplatser - fast de används ju även på linjer där många hållplatser i regel saknar avstigande).

En lösning som några förare redan verkar lösa det med är att stänga av stoppknappsfunktionen en stund vid varje hållplats som bussen stannar vid och till bussen börjat rulla igen, men det måste bli väldigt omständligt sätt att hantera situationen på.

Men är det fler som börjat med denna ogenomtänkta lösning? Scania, kan man ju tycka, måste ju ha gjort några tester i verkligheten innan man inför en sådan här lösning och man har väl knappast utvecklat den själv? Är det något som fler busstillverkare anammat? (antar att man köper in från de traditionella tillverkarna av stoppknappar).  Det verkar helt enkelt inte klokt (iaf inte så länge alla stoppknappar inte sitter i taket).
     

[Harald Nordius]

Det finns fler ogenomtänkta konstruktioner. En del bussar har en stoppknapp i form av en stor bula där själva knappen dessutom sticker ut något utanför höljet. Den är placerad så att när man är på väg bakåt i bussen sig och griper tag i stolpen så är det lätt hänt att man råkar gripa om knappen. Den bästa konstruktionen är nog den gamla draglinan, som vi i Sverige väl var rätt ensamma om. När det gäller sensorer, alltså kontaktlösa konstruktioner, så är det väl inte fel att ha sådana, men de bör ju inte reagera med mindre än att man verkligen lägger fingret på dem.

[roggek]

Det bästa vi hade var trycklisten i H10 serien på 80 talet (i Scania CR112)...
Och den var väl också sensorstyrd...

[Anders Noren]

Jag tror att tillverkarna har folk anställda som enbart funderar på hur man ska konstruera nya, illa fungerande varianter av stoppknappar. Det är enda rimliga förklaringen till sådant som att plinget ersatts av ett diskret pip eller av ingenting eller att en fördröjning på 0,5 sekunder införts mellan att knappen tryckts in och att skylten tänds och signalen låter (i den mån det finns någon skylt och någon signal).

[Nico]

Håller helt och fullt med Anders om att ljudet (rent generellt) på moderna stoppsignaler är löjligt. Nu är det som sagt ofta antingen något som knappt hörs eller en gäll varningssummer som nästan får en att hoppa ut skinnet och som man aldrig vänjer dig vid. Frågan är vad tillverkarna har emot ett trevligt lätt litet klockpinglande?!

Vad gäller känsligheten på sensorstyrningen hos de aktuella nya bussarna så får man väl anta att det är barnsjukdomar. Om inte annat så måste detta vara en funktion som kan kalibreras och ställas in till att inte vara fullt så känslig. Om inte annat lär detta bli ett problem i tex lågtrafik och motsvarande.

[Lars-Håkan_E]

Det bästa vi hade var trycklisten i H10 serien på 80 talet (i Scania CR112)...
Och den var väl också sensorstyrd...

Problemet med denna (som innebar att den byttes mot knappar runt 1983-84) var att den var för lätt att sabotera, b.la med knappnålar.

[Lars_L]

Håller helt och fullt med Anders om att ljudet (rent generellt) på moderna stoppsignaler är löjligt. Nu är det som sagt ofta antingen något som knappt hörs eller en gäll varningssummer som nästan får en att hoppa ut skinnet och som man aldrig vänjer dig vid. Frågan är vad tillverkarna har emot ett trevligt lätt litet klockpinglande?!

Vad gäller känsligheten på sensorstyrningen hos de aktuella nya bussarna så får man väl anta att det är barnsjukdomar. Om inte annat så måste detta vara en funktion som kan kalibreras och ställas in till att inte vara fullt så känslig. Om inte annat lär detta bli ett problem i tex lågtrafik och motsvarande.

Ja där är väl bara VDL som lyckats bra som låter mer som en klocka. Scanias och Volvos varianter är ju hemska.

Man får hoppas på att det är barnsjukdomar. Men tanken i sig att man inte ska behöva trycka in en knapp är ju mycket olycklig i sig. Nu räcker det ju med att någons rock eller kappa snuddar framför knappen för att den ska reagera. Ser inte vad vitsen ska vara att undvika beprövad teknik. Lär väl knappast vara vare sig billigare eller bättre. Möjligen är väl en tänkt vinst att man kanske sköter överföringen trådlöst och därmed inte behöver ha några kablar  -det vet jag inte. Men även om man vill använda ny teknik är väl just detta att man måste trycka in en knapp nästan en förutsättning för att det ska fungera (oavsett hur tekniken som sådan är upplagd).

[Anders Noren]

Lösningen är mycket enkel.

1. En knapp som kräver ett distinkt tryck för att tryckas in.
2. Knappen aktiverar en strömbrytare som sluter en strömkrets vilken låter en distinkt ljudsignal ljuda och tänder en tydlig stoppskylt.

Jag vet inte när jag senast åkte i en buss med ovanstående utrustning. 20 år sedan? Vi talar om elektronik på grundskolenivå, så det kanske är där skon klämmer: den är inte tillräckligt komplicerad för att accepteras av dagens konstruktörer.

[buskörare]

Jag skulle gärna se att knappen var lite infälld i gula mojängen för att i största möjliga mån undvika feltryck av folk som går i bussen.

[BengaB40]

Hej! Väcker minnen från anno dazumal! SJ-bussen 392/T10352 som trafikerade linjen Örebro-Garphyttan 1939-57, hade stoppknappar i innertaket, som i princip var helt onödiga, i alla fall de gånger som jag hade nöjet att färdas med denna klenod med H&S-kaross till bussens obevekliga fall för åldersstrecket. Det räckte med att resa sig från sittbänken 20 sekunder före önskad avstigning, men i slutet av bussens levnad kom 2 chaufförer från Stockholm som ersättare för ditos pensionärs-avgångar, blev då många hårda ord från passagerare som var vana att gå sina hundra meter hem, men det var för länge sedan.....!  Hälsn. BengaB40