Domstol stoppar Skelleftebuss beställningstrafik

[Ersa]

En privat åkare finns fortfarande kvar:
www.lestanders.se

Men när de privata åkarna även i Skellefteås grannkommuner känner av en allt hårdare konkurrens både på beställnings- och linjetrafiken från ett bussbolag ägt av en annan kommun, då det förståeligt att det uttrycks viss oro.

Som jämförelse bedrev ju Ultra/Polarbuss i Umeå aldrig någon betydande beställningstrafik i sina grannkommuner. Vad jag vet gör varken GUB i Uppsala eller BL i Borås det heller. Med "betydande" menar jag fyra turistbussar som mestadels används för beställningar.

[Staffan Sävenfjord]

En privat åkare finns fortfarande kvar:
www.lestanders.se

Men när de privata åkarna även i Skellefteås grannkommuner känner av en allt hårdare konkurrens både på beställnings- och linjetrafiken från ett bussbolag ägt av en annan kommun, då det förståeligt att det uttrycks viss oro.

Som jämförelse bedrev ju Ultra/Polarbuss i Umeå aldrig någon betydande beställningstrafik i sina grannkommuner. Vad jag vet gör varken GUB i Uppsala eller BL i Borås det heller. Med "betydande" menar jag fyra turistbussar som mestadels används för beställningar.

Borås Lokaltrafik har inga bussar för renodlad beställning och sådan körs i stort sett bara för Borås stad, t ex skolor. Uddevalla Omnibus har väl fortfarande en turistbuss men jag vet inte hur den används. Lär ha gått i tågersättning vid något tillfälle.

[1896]

Men vad är lagstiftaren ute efter ? Krossa all offentligägd verksamhet ? Även om Skelleftebuss är kommunägt så är det väl bara bra för verksamheten om man kan ha flera inkommst källor, alltså flera ben att stå på.

När jag läser kommentarerna i Norran, så undrar jag bara varför folk är så rädda för offentligägda verksamheter, den ena kommentaren är ju grövre än den andra.

[Nico]

Inte för att jag förstår vad det är du inte förstår... för det framgår ganska tydligt i de olika länkarna/artiklarna om du nu läser dem ordentligt.

Kontentan är dock den att kommunala bolag inte ska slösa skattemedel på att konkurrera med det privata näringslivet på områden som inte är till gagn för skattebetalarna. Att dessa kommunala bolag dessutom kan snedvrida konkurrensen genom att man får pengar inpumpade från annan verksamhet rimmar även det väldigt illa med hur det är tänkt att privat näringsverksamhet ska fungera.

[Lars-Håkan_E]

Nu är det ju inte fråga om att meranvända några befintliga bussar i beställningstrafik vilket nog de flesta offentligt ägda bussföretag gör utan en omfattande egen beställningstrafikverksamhet med dedikerade bussar och tidvis ett eget reseprogram.

Redan för 25 år sedan delades dåvarande AB Jämtlandsbuss upp i två delar, en del som enbart handhade "egentrafiken" åt kommunen som inte var konkurrensutsatt och en annan del som utförde konkurrensutsatt trafik åt länshuvudmannen, bussgods och beställningstrafik/långlinjetrafik, genom att man var förutseende kunde det aldrig bli tal om risk för att skattemedel användes för att lägga ett lägre bud än andra åkare.

När man samlar allt detta under en hatt är det bara att begära mer betalt för den icke konkurrensutsatta delen när bolaget är i behov att tillskott, den möjligheten har inte en åkare som verkar på en helt konkurrensutsatt marknad.

Med tanke på att Skelleftebuss liksom Jämtlandsbuss är/var välskötta företag så har jag svårt att begripa varför man inte gjort denna förändring för 10 tal år sedan, att så inte skett bidrar ju enbart till att stärka bilden av att den konkurrensutsatta delen av bolaget inte var bärkraftig och inte skulle överleva på egna ben.

För ett par år sedan inträffade nedanstående i en kommun i de sydligare delarna av landet.

Ett antal näringsidkare inom växt och blomsterbranschen inkom med en anmälan rörande misstänkt otillåten konkurrens.

Det uppdagades att kommunen sedan en tid tillbaka öppnat blomsterhandel i två av tätorterna där man med väsentligt lägre priser konkurrerade med privata aktörer, eftersom man hade till största delen gratis arbetskraft från vårdinstitutioner, skolor och liknande kunde man sälja varorna upp till 25% lägre vilket ledde till ett stort tappt och t.om konkurs på den privata sidan.

Detta ledde till att kommunen ålades att genast upphöra med den del av verksamheten som var riktad till allmänheten och enbart fortsätta i den omfattning som kommunens egna behov krävde, i annat fall skulle ett mångmiljonvite utdömas.

Det finns många likheter med Skelleftebuss i den domen.

Det är ju en sak att man måste subventionera kollektivtrafik i form av linjetrafik inom kommunen.

Det är inte varken tillåtet eller smart att använda skattepengar till att subventionera varken kollektivtrafik i andra kommuner eller ren beställnings/chartertrafik inom eller utom landet. Om man däremot bedriver trafiken i ett separat bolag skilt från den skattesubventionerade delen har man flyttat sig från den helsvarta zonen till en gråvit zon där risken för sammanblandning minskat men där man fortfarande är i en gråzon vad gäller vilka verksamheter en kommun ska syssla med.

[Krille]

Kontentan är dock den att kommunala bolag inte ska slösa skattemedel [...]

Varför skulle Skelleftebuss slösa skattepengar på beställningstrafiken om den inte gick runt? Ger den inte några pluspengar i kassan finns det väl ingen som helst anledning att köra?
Dessutom sades det ju åtminstone förr att överskottet från beställningstrafiken användes för att finansiera stadstrafiken. Det kan väl knappast sägas vara kommunens skattebetalare till nackdel?

/K

[Staffan Sävenfjord]

Varför skulle Skelleftebuss slösa skattepengar på beställningstrafiken om den inte gick runt? Ger den inte några pluspengar i kassan finns det väl ingen som helst anledning att köra?
Dessutom sades det ju åtminstone förr att överskottet från beställningstrafiken användes för att finansiera stadstrafiken. Det kan väl knappast sägas vara kommunens skattebetalare till nackdel?

/K

Detta har förstås Konkurrensverket och domstolen tittat på och funnit att det inte går att kontrollera att det är så. Det blir helt en snedvriden konkurrens om kommunala bolag också kör beställningstrafik. Det har de andra kommunala bussbolagen också insett även om det dröjde rätt länge innan Göteborgs Spårvägar gjorde det.

Jag påstår inte att Skelleftebuss fått några otillbörliga suventioner för att kunna sänka priserna på beställningstrafiken men som det nu är så är det fullt möjligt att göra så.

Om nu beställningstrafiken är så lönsam att den kan subventionera tätortstrafiken så är det orättvist att t ex Borås Lokaltrafik följer lagen och inte kör någon beställningstrafik. Varför skall vi boråsare "straffas" med ett laglydligt bussbolag. (Jag hoppas att ironin går fram här.)

[Lars-Håkan_E]

Varför skulle Skelleftebuss slösa skattepengar på beställningstrafiken om den inte gick runt? Ger den inte några pluspengar i kassan finns det väl ingen som helst anledning att köra?
Dessutom sades det ju åtminstone förr att överskottet från beställningstrafiken användes för att finansiera stadstrafiken. Det kan väl knappast sägas vara kommunens skattebetalare till nackdel?

/K

Så här skrev jag:

Med tanke på att Skelleftebuss liksom Jämtlandsbuss är/var välskötta företag så har jag svårt att begripa varför man inte gjort denna förändring för 10 tal år sedan, att så inte skett bidrar ju enbart till att stärka bilden av att den konkurrensutsatta delen av bolaget inte var bärkraftig och inte skulle överleva på egna ben.

Om det nu stämmer att bolaget i allmänhet lägger sig under övriga åkare (och ännu oftare sedan man slukade Norsjöbuss) finns det ju en anledning och denna kan ju knappast vara så många andra än att man använder skattepengar från den icke konkurrensutsatta verksamheten.

[Ersa]

Men vad är lagstiftaren ute efter ? Krossa all offentligägd verksamhet ? Även om Skelleftebuss är kommunägt så är det väl bara bra för verksamheten om man kan ha flera inkommst källor, alltså flera ben att stå på.

Lagstiftaren är (om jag använder ditt ordval rakt av) ute efter att skydda privatägda företag från att "krossas" och tvingas i konkurs av en stor gigant som har skattemedel i ryggen.

När jag läser kommentarerna i Norran, så undrar jag bara varför folk är så rädda för offentligägda verksamheter, den ena kommentaren är ju grövre än den andra.

Då Socialdemokraterna styrt Skellefteå kommun med i stort sett egen majoritet sedan snart 70 år tror jag inte att majoriteten av ortsborna är speciellt rädda för offentligt ägda verksamheter.

Varför skulle Skelleftebuss slösa skattepengar på beställningstrafiken om den inte gick runt? Ger den inte några pluspengar i kassan finns det väl ingen som helst anledning att köra?
Dessutom sades det ju åtminstone förr att överskottet från beställningstrafiken användes för att finansiera stadstrafiken. Det kan väl knappast sägas vara kommunens skattebetalare till nackdel?

Om det stämmer att beställningstrafiken går med vinst är det ju bara bra. Men då kommunen genom passivitet (dvs att inte följa Jämtlandsbuss 25 år gamla exempel) valt att inte vilja särredovisa sina tre olika verksamheter, så kan ingen utomstående kontrollera att ovanstående påstående stämmer. Och därmed kvarstår de privata bolagens misstänksamhet mot Skellefteå Kommun, deras bolag Skellefteå Stadshus AB samt dotterbolagen Skelleftebuss AB och Skellefteå Kraft AB.

Personligen har jag absolut inget mot det välskötta företaget Skelleftebuss AB, och jag hoppas att de får fortsätter köra stadstrafiken i egen regi i många decennier. Men deras övriga verksamhet borde nog ändå göras på det vis Jämtlandsbuss gjorde, för att bevisa för alla att denna verksamhet går runt helt utan skattemedel eller andra bidrag.

[S Svensson]

Det diskuterades för ett antal år sedan om kommunala bussföretag. Det kom en statlig utredning (ev dep-skrivelse). För några nämnder i Göteborg vet jag att Tomas Torkelsson vid dåvarande GSAB fick i uppgift att utarbeta en remiss. Sedan hände inte så mycket. Det fanns ett antal kommunala bolag som gick dåligt. Några av dessa såldes av.
Genomgående är att det finns en misstänksamhet mot kommunala bussföretag. Jag minns att när jag gick igenom en hel del om busstrafik i Borås så vara kravet där cirka 1945 att företag skulle skötas professionellt och kunnigt. Det tror jag man har gjort där också. Det är möjligt att Skellefteå kommun inte har särredovisat rörelseresultat från beställningstrafiken. Frågan är om detta har så stor betydelse egentlligen. Däremot är det så att det i flera kommuner finns ett stort kommunalt aktiebolag som i sin tur äger andra bolag. I Borås går djurparken ekonomiskt dåligt men täcks av överskott från Borås energi. I min hemkommun så är det överskott på värmen som plöjs ner andra kommunala företag. Själv upplever jag att ett problem med kommunal ekonomi är att kommunpolitiker och andra sk socionomer vill ha kvar sin K-plan i stället för att införa BAS-plan. Den senare är enkel och användes numera av de flesta företag. Finns att köpa som program från Hogia eller Wisma.
Enklare bokföring alltså och sedan en öppen diskussion om målen i kommunen. Skall överpriser inom energin gå till kollektivtrafik och för att subventionera hyror. Som sagt tror jag att kommuner skall kunna driva bussföretag och  sjukresebilar. Tyvärr handlar debatten ofta om att vissa personer vill ha utökad kommunal verksamhet medan andra inte vill ha någon kommunal verksamhet alls. Borås.Uddevalla, Skellefteå,Uppsala,Luleå och några till har kommunala bussföretag. Troligen har det i Skellefteå blivit negativ kritik mot bussföretaget men troligen handlar det om något helt annat.

[Staffan Sävenfjord]

Det diskuterades för ett antal år sedan om kommunala bussföretag. Det kom en statlig utredning (ev dep-skrivelse). För några nämnder i Göteborg vet jag att Tomas Torkelsson vid dåvarande GSAB fick i uppgift att utarbeta en remiss. Sedan hände inte så mycket. Det fanns ett antal kommunala bolag som gick dåligt. Några av dessa såldes av.
Genomgående är att det finns en misstänksamhet mot kommunala bussföretag. Jag minns att när jag gick igenom en hel del om busstrafik i Borås så vara kravet där cirka 1945 att företag skulle skötas professionellt och kunnigt. Det tror jag man har gjort där också. Det är möjligt att Skellefteå kommun inte har särredovisat rörelseresultat från beställningstrafiken. Frågan är om detta har så stor betydelse egentlligen. Däremot är det så att det i flera kommuner finns ett stort kommunalt aktiebolag som i sin tur äger andra bolag. I Borås går djurparken ekonomiskt dåligt men täcks av överskott från Borås energi. I min hemkommun så är det överskott på värmen som plöjs ner andra kommunala företag. Själv upplever jag att ett problem med kommunal ekonomi är att kommunpolitiker och andra sk socionomer vill ha kvar sin K-plan i stället för att införa BAS-plan. Den senare är enkel och användes numera av de flesta företag. Finns att köpa som program från Hogia eller Wisma.
Enklare bokföring alltså och sedan en öppen diskussion om målen i kommunen. Skall överpriser inom energin gå till kollektivtrafik och för att subventionera hyror. Som sagt tror jag att kommuner skall kunna driva bussföretag och  sjukresebilar. Tyvärr handlar debatten ofta om att vissa personer vill ha utökad kommunal verksamhet medan andra inte vill ha någon kommunal verksamhet alls. Borås.Uddevalla, Skellefteå,Uppsala,Luleå och några till har kommunala bussföretag. Troligen har det i Skellefteå blivit negativ kritik mot bussföretaget men troligen handlar det om något helt annat.

Det är bara Västerås du inte nämner bland de städer som fortfarande har kommunala bussbolag. Numera är det bara Uddevalla som har en mindre beställningstrafik. De övriga bedriver beställningstrafik bara i rena undantagsfall. Borås Lokaltrafik hade fram till 1990-talets början tre bussar speciellt för beställningstrafik. Göteborgs Spårvägar hade 4-5 bussar för beställning fram till för några år sedan, då verksamheten såldes till Ljungskilebuss (som sedan byggt ut den rejält).

Unikt med Stadsbussar i Borås, som startade 1945, är att det var ett aktiebolag. De flesta kommuner - ett 50-tal som mest - bedrev busstrafiken som en förvaltning. Göteborgs Spårvägar gjorde t ex så till för nästan tjugo år sedan. Var det inte om GS skulle fortsätta som förvaltning som Torkelsson skulle utreda?

Lite skillnad blir det ju om kommunala pengar överförs mellan olika verksamheter om det inte rör sig om konkurrensutsatt verksamhet. Det finns t ex ingen privatägd djurpark i Borås eller närheten därav och inte heller har det framkommit någon som är intresserad av att starta en sådan. Man kan jämföra med en skola i en av kransorterna där personalen med kommunens goda minne också serverade lunch till allmänheten till ett pris som låg något under av vad de privata näringsställena i närheten behövde ta ut. Några av de senare protesterade och verksamheten upphörde innan det gick till domstol.

Skall kommuner äga företag så skall det ske snyggt och med en öppen redovisning, där det inte ens kan misstänkas att pengar överförs på ett okontrollerat sätt. Borås Lokaltrafik är numera ett sådant företag, men då uppkommer frågan: vad är fördelen med att just kommunen äger det? En styrelse tillsatt av folk med politiska meriter kan ju inte direkt vara till någon fördel. I synnerhet inte när ordföranden i BL inte längre har sitt partis förtroende utan anmodats att lämna partiet efter en debattartikel i Borås Tidning (i ett helt annan ämne än busstrafik dock).

[Krille]

Självklart tycker också jag att de kommunala bolagen ska vara öppna och möjliga att granska om misstankar finns att det pågår oegentligheter.
Vad jag vände mig mot var bara beskrivningen att Skelleftebuss slösar skattepengar på att köra olönsamma beställningar - det har de såklart ingen som helst anledning att göra.
Blir hursomhelst intressant att följa utvecklingen av detta framöver.

K

[Nico]

Kunde ha uttryck mig annorlunda, men det jag var ute efter var en sammafattning som svar på ett annat inlägg, därav ordet 'slösa' i sammanhanget. Kunde även följt lagtexten mera och istället skrivit att kommunens bolag bedrivit verksamhet på ett vis som inte var till gagn för kommuninvånarna per se samtidigt som det snedvred konkurrensen.

Det är faktiskt lite det som är andemeningen i själva lagtexten om man ids läsa den. Det som försvunnit i nästan hela tråden är att Skelleftebuss de facto brutit mot skrivningarna i Kommunallagen vad gäller näringsverksamhet. Det var det som Konkurrensverket anmälde dem för (att ett kommunalt bolag överträdde sitt kompetensområde) snarare än något annat.

Att överträdelsen i sin tur vidare kunde genomföras på olika vis berodde på diverse och är alltså mera en följd av man översked sitt befogenhetsområde. I första hand gäller som sagt det som står i kommunallagens 2:7 om hur kommuner och landsting får driva näringsverksamhet.

[Staffan Sävenfjord]

Självklart tycker också jag att de kommunala bolagen ska vara öppna och möjliga att granska om misstankar finns att det pågår oegentligheter.
Vad jag vände mig mot var bara beskrivningen att Skelleftebuss slösar skattepengar på att köra olönsamma beställningar - det har de såklart ingen som helst anledning att göra.

K

Nog verkar det som om de gjorde det i alla fall.
http://www.bussmagasinet.se/2013/07/ledare-skattefinansierad-kommers-i-skelleftea/

Kolla förlustsiffrorna i den högra spalten. En del av förlusterna kan ju också ha kommit av upphandlad länstrafik men jag tycker inte att siffrorna precis tyder på att beställningstrafiken lyckats subventionera den övriga verksamheten.

Hur som helst: domen grundar sig på att det är olagligt för ett kommunalt bussbolag att bedriva beställningstrafik av den typ som Skelleftebuss har gjort.

[Jo]

Efter att ha läst länken från bussmagasinet handlar det nog egentligen inte om att man jättegärna vill driva bussbolag utan snarare att man vill undvika att betala bolagsskatt på vinsten från Skellefteå kraft.
"Samtidigt hävdar företaget nu att trafiken i tätorten, liksom flygbusstrafiken till Skellefteå flygplats och trafiken mellan Skellefteå och Bodö körs på kommersiell grund."

Nu hittar jag inte Skelleftebuss årsredovisning på nätet men av den länkade artikeln i bussmagasinet verkar det som att Skelleftebuss drivs med koncernbidrag från Skellefteå Stadshus AB där också det som jag förstår det mycket lönsamma Skellefteå kraft finns. Skelleftebuss får enligt artikeln inget betalt från Skellefteå Kommun utan ska drivas med vinst men när detta går i stöpet så får man istället koncernbidrag från moderbolaget Skellefteå stadshus. Skulle Skellefteå Kommun istället driva trafiken i en förvaltning eller upphandla trafiken skulle man först få skatta för pengarna innan man kan betala till operatören eller använda dem inom kommunala förvaltningen. Det slipper man med den lösningen som man nu istället valt.

Om man delar upp bolaget i olika bolag så att ett bolag drev stadstrafiken i Skellefteå och till Bodö så skulle det bli alldeles uppenbart för skattemyndigheten att detta inte är kommersiell trafik/näringsverksamhet utan någon som istället bedrivs åt Skellefteå kommun vilket eventuellt skulle resultera i att man underkänner koncernbidraget från Skellefteå stadshus och istället menar att det är betalning för utförd stadstrafik åt Skellefteå Kommun.

Även om beställningstrafiken och linjetrafiken man kör åt länstrafiken inte heller är lönsam är det förmodligen i procent mindre förlustbringande än den trafik man hävdar är kommersiell(den man kör år Skellefteå kommun).  Körde man bara sin "kommersiella" stadstrafik skulle man kanske göra en förlust på 10 miljoner varje år och ha intäkter på 5 miljoner. Att år efter år hävda att trafiken är kommersiell och inte körs för att utföra en tjänst åt kommunen skulle troligtvis bli svårt.
Kan man däremot bedriva annan trafik så utför man dels tjänster som uppenbart är mot andra än Skellefteå kommun samt får upp omsättningen väldigt mycket så att förlusten inte framstår som orimlig i förhållande till omsättningen.

Så länge Skattemyndigheten godkänner koncernbidragen innebär lösningen troligtvis att kommuninvånarna sparar pengar jämfört med att köpa trafik för beskattade pengar från Skellefteå Stadshus AB.