Uniform eller inte

[Björn Ax]

Jo det jag har emot uniform som vissa menar är att dom är så sköra.

Vi som kör långa sträckor och ibland kanske får fel på bussen en bit ifrån en verkstad måste försöka laga det felet själva.

Skulle man då ha kostymbyxor och skjorta så går dom sönder direkt så fort man rör någonting. Dom är så sköra.

Men som jag sa. Förare ska ha kläder med företagets logga på så tjänstemanaskyddet gäller men kostymbyxor och skjorta ställer jag mig emot.


Sent from my iPhone using Tapatalk

[HJP]

....liksom att det väl inte (vilket kanske HJP eller Staffan kan svara på) var allför länge sedan t.ex. svensk lokpersonal började dra på sig uniform?

****
Jag vill minnas att det var 1984, som vi lokförare fick den blå SJ-uniformen. Dessförinnan hade vi endast mössa och den s.k. svartrocken, som inte räknades som uniform, utan som skyddskläder.
Vi var skyldiga att bära mössa med tjänstetecken. De flesta lokförarna "bar mössan" - i portföljen....
Jag var en av dem som välkomnade uniformen. Den är en typ av arbetskläder, behörighetssignum, med mera, som redan har berörts.

Det förtjänar att påpekas, att lokpersonal tidigare (historiskt) hade uniform. När den slopades, vet jag dock inte.

Jo det jag har emot uniform som vissa menar är att dom är så sköra.

****
Helt fel att påstå att uniformer är sköra. Det beror ju helt på hur de utformas.
Den blå SJ-uniformen var inte skör. Den första X2000-uniformen var det däremot. Senare införde SJ en svart uniform, med vit skjorta, samtidigt som lokförarna själva skulle utföra rungång. Det var nästan omöjligt att dra det oljiga skruvkopplet, utan att få svarta oljefläckar på manschetterna.
Vad det handlar om, är att anpassa uniformen till jobbet. Fotbollsspelare springer inte omkring med en tung hockeyutrustning (uniform) t.ex.

HJP

[Staffan Sävenfjord]

****
Jag vill minnas att det var 1984, som vi lokförare fick den blå SJ-uniformen. Dessförinnan hade vi endast mössa och den s.k. svartrocken, som inte räknades som uniform, utan som skyddskläder.
Vi var skyldiga att bära mössa med tjänstetecken. De flesta lokförarna "bar mössan" - i portföljen....
Jag var en av dem som välkomnade uniformen. Den är en typ av arbetskläder, behörighetssignum, med mera, som redan har berörts.

Det förtjänar att påpekas, att lokpersonal tidigare (historiskt) hade uniform. När den slopades, vet jag dock inte.

HJP

Vid SJ innebar ju också uniformen därmed fria arbetskläder, vilket förstås var välkommet. Tidigare fick den uniformspliktiga SJ-personalen själva betala sina uniformer.

Skall också tilläggas att förare av motorvagn skulle ha uniform redan före 1984. Hade de dessutom biljettjänst skulle det vara samma uniform som konduktör, annars fanns en uniform i grått tyg. Tidigare när det var speciella tjänster som körde motorvagn av den typ vi brukar kalla rälsbuss så var det inget problem, men någon gång på 1970-talet började dessa tjänster blandas med andra lokföraruppdrag. Det kunde t ex hända att en förare körde godståg i ena riktningen och "rälsbuss" i den andra. Då blev det ju lite svårt med uniformen - den var inte lämplig att använda på godståg.

Vid ett tillfälle på en "rälsbuss" i Värnamo omkring 1980 minns jag en rätt frustrerande upplevelse. Strax innan avgång kom en kraftigt byggd - för att inte säg fet - kille in. Han hade slitna jeans och rutig flanellskjorta med uppkavlade ärmar så att alla tatueringarna syntes. Jag såg hur han började tjafsa med resenär efter resenär, åtminstone som jag tolkade det, och såg mig instinktivt om efter föraren. Då visade sig att det var föraren som gick omkring och viserade biljetter, men det insåg jag ju inte förrän han kom fram till mig och jag kunde se tjänstemärket som tidigare dolt sig under fettvalkarna. 

[Nico]

Exemplet med den svårdefinierade lokföraren är ju i sig en ytterligare poäng visavi fördelen med enhetlig klädsel...

Känner till i alla fall en kvinnlig förare som för ett par år sedan, vid Slussen, vägrade att lämna över sin 53:a till den okända kvinna som dök upp och hävdade att hon var avlösare. Den senare var då iklädd i vit t-shirt och jeans med avklippta ben samt någon typ av badtofflor. Enda tjänstetecknet var stämpeln som dök upp först efter viss argumentation.

Det visade sig vara ett sommarbarn som tagit lite för lätt på saken och i det fallet är det solklart att man måste ifrågasätta det hela lite. Hon fick åka hem för att ekipera sig lite bättre och en flex fick rulla under tiden. 

[HJP]

Vid SJ innebar ju också uniformen därmed fria arbetskläder, vilket förstås var välkommet. Tidigare fick den uniformspliktiga SJ-personalen själva betala sina uniformer.

****
Till att börja med - 1984 - var inte uniformen fri. Åtminstone inte för oss lokförare. Skattereglerna gjorde att man måste uppta uniformen som förmån, i deklarationen. Så var det också när jag körde SL-buss på 1970-talet.
SJ valde då, den för oss, billigaste varianten, som gav oss en kraftig rabatt. Om jag inte minns fel, så kostade den första uniformen cirka 800 kronor. Ganska snart, ändrades dock skattereglerna, så att uniformen blev fri.

Skall också tilläggas att förare av motorvagn skulle ha uniform redan före 1984. Hade de dessutom biljettjänst skulle det vara samma uniform som konduktör, annars fanns en uniform i grått tyg. Tidigare när det var speciella tjänster som körde motorvagn av den typ vi brukar kalla rälsbuss så var det inget problem, men någon gång på 1970-talet började dessa tjänster blandas med andra lokföraruppdrag. Det kunde t ex hända att en förare körde godståg i ena riktningen och "rälsbuss" i den andra. Då blev det ju lite svårt med uniformen - den var inte lämplig att använda på godståg.

****
Detta problem återkom, när vi hade den blå uniformen och ibland körde X2000. Till att börja med, var dessa tjänstgöringar skilda åt, men senare blev de blandade. Jag har t.ex. kört uppsalapendeln (Rc-lok) med X2000-uniform, för att turen fortsatte med X2000 till Göteborg. Troligen hade detta en stor inverkan på att båda uniformerna slopades, och ersattes med en gemensam svart uniform.

Vid ett tillfälle på en "rälsbuss" i Värnamo omkring 1980 minns jag en rätt frustrerande upplevelse. Strax innan avgång kom en kraftigt byggd - för att inte säg fet - kille in. Han hade slitna jeans och rutig flanellskjorta med uppkavlade ärmar så att alla tatueringarna syntes. Jag såg hur han började tjafsa med resenär efter resenär, åtminstone som jag tolkade det, och såg mig instinktivt om efter föraren. Då visade sig att det var föraren som gick omkring och viserade biljetter, men det insåg jag ju inte förrän han kom fram till mig och jag kunde se tjänstemärket som tidigare dolt sig under fettvalkarna.

****
Denna situation illustrerar, med all önskvärd tydlighet, uniformens betydelse.

HJP

[Der_löwe]

Utöver frågan om trafiktjänstemannalagar och dylikt så tycker jag man bör ställa sig frågan om man vill riskera att få olja, glykol och annat otrevligt på sina privata kläder???

Uniform är 100% självklart för mig.

[Björn Ax]

****
Helt fel att påstå att uniformer är sköra. Det beror ju helt på hur de utformas.
Den blå SJ-uniformen var inte skör. Den första X2000-uniformen var det däremot. Senare införde SJ en svart uniform, med vit skjorta, samtidigt som lokförarna själva skulle utföra rungång. Det var nästan omöjligt att dra det oljiga skruvkopplet, utan att få svarta oljefläckar på manschetterna.
Vad det handlar om, är att anpassa uniformen till jobbet. Fotbollsspelare springer inte omkring med en tung hockeyutrustning (uniform) t.ex.

HJP

Jo men nu pratar vi mest om bussuniformer då det var det originalfrågan handlade om och kostymbyxor och skjorta är sköra.


Sent from my iPhone using Tapatalk

[groenis]

Björn.
Jag tror du handlar på fel ställe "Italienska modekläder" har inte i uniformen att göra utan det finns återförsäljare
som kan och vill ta fram hållbara plagg för yrkestrafiken.

Hur många har inte varit med om att skjortan "klättrat" upp på ryggen bara för att någon tänkte rätt men blev fel?

/Lennart

[virtual1]

Mina två cent i debaten är att jag tror de flesta (åtminstone här i Stockholm) har noll förväntningar på hur en busschaffis ska se ut utan istället förväntar sig att bussen ska komma i tid och vara i tid! Själv har jag nog mer glädje av att möta en vänlig/glad chaffis än en som är uppklädd till tänderna med en firmauniform. Därmed inte sagt att det inte kan se snyggt ut, mer att uniformen som sådant nog inte fyller så stor funktion mer än internt hos bolaget!

[HJP]

Jo men nu pratar vi mest om bussuniformer då det var det originalfrågan handlade om och kostymbyxor och skjorta är sköra.

****
Ja men samma sak gäller alla uniformer. Det var därför jag liknade vid fotbollsspelare, som också bär uniform.
Buss eller tåg, spelar ingen roll. Uniformen bör anpassas till arbetsuppgiften. Allternativt att det finns skyddskläder att använda vid behov.

Detta är väl inte så svårt?

HJP

[HJP]

Mina två cent i debaten är att jag tror de flesta (åtminstone här i Stockholm) har noll förväntningar på hur en busschaffis ska se ut utan istället förväntar sig att bussen ska komma i tid och vara i tid! Själv har jag nog mer glädje av att möta en vänlig/glad chaffis än en som är uppklädd till tänderna med en firmauniform. Därmed inte sagt att det inte kan se snyggt ut, mer att uniformen som sådant nog inte fyller så stor funktion mer än internt hos bolaget!

****
Jag tror att du har fel. Och vadå "uppklädd till tänderna"? En uniform kan vara både snygg och praktisk.
Förr hade t.ex. alla taxichaufförer uniform. Det föredrar iallafall jag, långt före den chaviga klädsel, med skrynkliga kläder och stickad luva, som många taxiförare har på sig idag.

HJP

[Blue]

Jo det jag har emot uniform som vissa menar är att dom är så sköra.

Vi som kör långa sträckor och ibland kanske får fel på bussen en bit ifrån en verkstad måste försöka laga det felet själva.

Skulle man då ha kostymbyxor och skjorta så går dom sönder direkt så fort man rör någonting. Dom är så sköra.

Men som jag sa. Förare ska ha kläder med företagets logga på så tjänstemanaskyddet gäller men kostymbyxor och skjorta ställer jag mig emot.


Sent from my iPhone using Tapatalk

För ett par somrar sedan så bytte jag ett punkterat innerhjul på E6an iförd kostymbyxor och skjorta. Slipsen tog jag av mig innan jag började. Bytet tog ungefär 45minuter från att jag upptäckte punkteringen tills jag var på rull igen. Både byxor och skjorta var rena när jag var klar, så med nyknuten slips gick färden vidare i samma kläder.


Jag kör oftast i skjorta, slips och kostymbyxor. Komplett uniform har jag aldrig haft eller frågat efter, väst och kavaj hade nog mest hängt i bussen.

[Björn Ax]

För ett par somrar sedan så bytte jag ett punkterat innerhjul på E6an iförd kostymbyxor och skjorta. Slipsen tog jag av mig innan jag började. Bytet tog ungefär 45minuter från att jag upptäckte punkteringen tills jag var på rull igen. Både byxor och skjorta var rena när jag var klar, så med nyknuten slips gick färden vidare i samma kläder.

he he. Då måste vi vara väldigt olika. Vet inte hur många byxor jag haft sönder pga man har skrapat emot någonting när man måste fixa något med bussen.

Björn.
Jag tror du handlar på fel ställe "Italienska modekläder" har inte i uniformen att göra utan det finns återförsäljare
som kan och vill ta fram hållbara plagg för yrkestrafiken.

Hur många har inte varit med om att skjortan "klättrat" upp på ryggen bara för att någon tänkte rätt men blev fel?

/Lennart

Inte så lätt när man själv inte får välja vart man handlar. Man får den uniform som företaget ger en.

[Ulf Berlin]

Inte så lätt när man själv inte får välja vart man handlar. Man får den uniform som företaget ger en.

Om det är SÅ illa som du vill göra gällande är det väl lämpligt att ta upp detta med
din(+dina kollegors erfarenheter)med arbetsgivaren?/Ulf

[Nico]

Nja, nog har kvaliten på uniformspersedlar avtagit alltmer... liksom hur praktiska de är. Själv skulle jag numera föredra samma svarta byxor, med reflexband nedtill och benfickor, som bl.a. lastbilsförare och väktare använder. I kombo med en snygg piké (i t.ex. marinblått, vinrött, mörkgrönt eller så) samt en schysst och användbar jacka så är jag nöjd.

I många fall beror det dock på vad det är man ska göra och där skiljer det sig även mellan t.ex. vanlig kollektivtrafik och beställningstrafik. Vit skjorta, slips och kostymbyxor i all ära, men så särdeles smidigt är det inte när man ska harva runt från avlösning till avlösning, stå och vänta i snögloppet vid någon hållplats, starta från motorrummet osv.