Körtider (linjens längd)

[Omnilasse]

Jag skulle nog säga att körtiderna överlag var rätt snålt satta för några år sedan i SL-området men nu är rätt bra tilltagna på de flesta håll. Särskilt gäller det linjer som har anknytning till pendeltågen. Där har SL och operatörerna bättrat sig rejält (givetvis också som en följd av vitesklausuler och kundsynpunkter). Att Lidingö inte uppmärksammat är väl för att de korta linjerna gör att även om småförseningar blir vanligt, blir de sällan över 3-4 minuter. Det gör att punktlighetsstatisken ändå blir rätt bra. Sedan är det ju ett gammalt avtal också - blir nog förändring även där när det blir ny upphandling.

Att vissa turer kan ha en markant högre belastning är förstås ett dilemma. Man vill ju också ha en någorlunda jämn tidtabell. Samtidigt kan det ju vara ett tecken på att turtätheten/busstypen är fel - om det inte är en "skoltur" eller liknande som orsakar en tillfällig topp. Det kan ju också vara så att helt enkelt inte omloppet fungerar något bra. Är det fler linjer i rad på ett omlopp med snäv tabell, så kan ju en försening lätt växa.

Håller nog med om att mellantider generellt bör vara snålt tilltagna. Detta gäller väl inte riktigt längre i SL-området. Men det är en bra grundprincip. Däremot bör ju inte heller den normala väntetiden bli allt för lång. Är det i riktning mot exempelvis en pendeltågsstation kan ju lika gärna bussen reglera något längs vägen mot att komma sex-sju minuter för tidiigt till stationen (till ingen nytta - däremot med risk för att folk missar bussen).

[Lars-Håkan_E]

Problemet med att reglera via behov efter ungefär halva linjen (att tiderna sätts med marginal där) är att sådana linjer tenderar att få förseningsproblem i slutänden där man istället kapat bort tid, det är ju inte kundvänligt att bussen väntar bort tid för att sedan komma för sent till en anslutning som inte väntar.

Fletalet matningslinjer till spårtrafiken är också så pass korta att några regleringar efter linjen sällan är intressanta att laborera med.

Mkt långa linjer på tvärsen (som egentligen bör undvikas) som har flera olika anslutningar (i teorin) med spårtrafik är väldigt svåra att få en rättvisande tidtabell på, 509 o 540 var sådana linjer liksom nu 11* linjerna från Mörby ner mot Bromma o Ekerölandet

[Lars-Håkan_E]

Precis, med Maxcibussarnas uttåg från ön försvann också möjligheten att köra på "Lidingövis", alltså att innan bussen stannar vid hållplatsen ska föraren ha hunnit öppna dörrarna, vridit stolen och lyft stämpeln. Försök göra om det med en modern buss, som måste tänka ett par sekunder efter att den stannat innan dörrarna tillåts öppnas.

Utan att riskera att få på tafsen skulle jag kunna påstå att skillnaden mellan -70 talets CR 111 och de första CR 112:orna på -80 talet och dagens bussar är minst 8-10 sekunder per stopp.

H17 bussarna som kom i början på -90 talet var faktiskt undantaget i positiv bemärkelse, trots många skivdörrar gick öppning/stängning fort och bussarna hade en väl avpassad drivlina för tätortstrafik nästan jämbördig med CR 111:an (H59), även Maxci:n som efterträdde dessa hade många av de goda egenskaperna kvar.

[Ersa]

Här kastar jag glatt in en åsikt i debatten:

Jag vill gärna berätta att jag ur ett förarperspektiv är mycket nöjd med körtiderna i Roslagen nu under sommaren! Här har Nobina satt nån duktig person på jobbet, för numera är alla för resenärerna irriterande väntetider på allt från 4 till 20 minuter mitt på linjerna helt borta. Fler hålltider har dykt upp längs E18, men man ligger i regel alltid c:a 1-1½ minut försenad, så alla avgångar flyter på utan onödiga stopp, och utan risk för tidiga avgångar.

Även de längsta linjerna fungerar tiderna helt okej, märkte jag efter en "liten sväng" på 35 mil där en 637 Ellan-Stockholm och en 639 Stockholm-Hallstavik kördes efter varandra.

[JDS]

Det är ju omöjligt för operatören att komma till typ SL och kräva ytterligare en buss för att man måste utöka körtiderna om man inte kan visa det verkliga förhållandet.

Om det verkliga förhållandet är att operatören har byggt sitt anbud på orealistiska förutsättningar, så kan man väl rimligen inte kräva mer betalt av SL i efterhand ens om man bevisar att så är fallet. Eller har SL på något sätt vilselett operatören om hur lång körtiden egentligen är?

[Ted Selander]

Det är ju omöjligt för operatören att komma till typ SL och kräva ytterligare en buss för att man måste utöka körtiderna om man inte kan visa det verkliga förhållandet.

Om det verkliga förhållandet är att operatören har byggt sitt anbud på orealistiska förutsättningar, så kan man väl rimligen inte kräva mer betalt av SL i efterhand ens om man bevisar att så är fallet. Eller har SL på något sätt vilselett operatören om hur lång körtiden egentligen är?

Det är som Håkan_E skriver, dessutom regleras det här ganska detaljerat i de flesta moderna avtal, dvs. hur mätningar ska ske, vilka förhållanden som har ändrats, och på vilken part ligger ansvaret. För de allra senaste avtalen i SL-området, med ersättning enbart efter validerat resande, är det  naturligtvis annorlunda.

[Ronald M. Jannesson]

...I Göteborgs tidtabeller har restiden mellan olika hållplatser försvunnit i allmänhetstabellerna iaf. Vilket ju iosf. är förståeligt med detta kökaos som ständigt uppenbarar sig i denna stad...

[Lars-Håkan_E]

Om det verkliga förhållandet är att operatören har byggt sitt anbud på orealistiska förutsättningar, så kan man väl rimligen inte kräva mer betalt av SL i efterhand ens om man bevisar att så är fallet. Eller har SL på något sätt vilselett operatören om hur lång körtiden egentligen är?

SL undersöker lämnade anbud m h t satta körtider och omlopp, körtider som sätts efter de förutsättningar som SL lämnar vid varje anbudstillfälle.

[igel]

Jag har en fundering. Tag ett exempel: till vaxholm går det ofta bussar av modellen volvo B9S körtiden är i eftermiddagsrusning 42-47 min. Vissa avgångar i rusningstrafiken körs med scania etanolledbussar. Turtätheten är 7½ min denna turtäthet gör att en volvobuss som går turen efter en scaniabuss hinner köra om innan de har kommit till slutstationen.
   Tänk om en sl-linje har varit beräknade när en gammal operatör körde med B9S, sedan tar en ny operatör över och kör med scania etanolledbuss och får betydligt längre körtid, vems är då ansvaret om körtiderna inte längre stämmer.

[Lars-Håkan_E]

Är etanolbussarna spärrade på 70 km/h eller?

Isf har man ju inte riktigt rätt vagntyp på den trafiken

[Ersa]

Är etanolbussarna spärrade på 70 km/h eller?

Isf har man ju inte riktigt rätt vagntyp på den trafiken

Är inte Scanias nyare etanolbussar kända för att vara så slöa att nån 70-spärr knappast behövs för att hindra dem från att komma upp i högre hastigheter? Vissa antydningar från Nacka-Värmdö har ju hörts om liknande bekymmer.

[igel]

Nej, scaniorna är nog spärrade till 90. Men motorstyrkan är inte så god. I en backe som är 250m lång och 15 höjd metrar, och om en scania kör 90km/h i början är den nere i 45km/h vid toppen. Det kan jämföras med en B9S som på sin höjd är nere i 70km/h till och med grusbilarna lyckas hålla en högre fart en 45 i en sån backe.
  På en linje med många stopp och många sträckor med över 50km/h så tappar scaniorna en halv minut här en halv minut där, som till sammans blir en 8min trots att körtiden kanske endast borde vara 45min. Vilket är ganska mycket ca 10-15sek försening per minut.

[buskörare]

Det är helt omöjligt att sätta en tidtabell efter extremtillfällen som köer, extrem belastning etc som uppträder ett par 4-5 ggr dagligen och på olika tider, om man t.ex lade på 15 min på 178:ans körtid under dagtid skulle flertalet turer stå och reglera bort tid efter linjen för att komma in i tidtabellen, det är en riktigt dålig lösning.

Har man turer som ofta drabbas bör man istället ha en buffert i änden för att inte förseningen ska fortplanta sig.

I ATR kan du se hur lång tid bussen står i köer, vid trafikljus och vid hållplatser och vilken hastighet den har hållt.

Men varför inte variera körtiderna mer då? Buffert finns ju inte heller, snarare tvärtom. Vid rusningstrafik är det spetsvändning.

[buskörare]

Tro vad du vill, men så fungerar det inte. Det finns punktlighetskrav i de flesta avtal, och det ligger i entreprenörens intresse att bussarna är så pass punktliga att det inte utfaller vite.

Vissa linjer är dock helt hopplösa att sätta körtider på eftersom trafiksituationen är så otroligt varierande från dag till dag (och från timme till timme). 176 och 177 är sådana linjer, och jag kan tänka mig att 178 också är en svår linje att få till körtiderna bra på.

Och förresten; på Lidingö kördes det klart friskare än på övriga trafikområden på 80- och 90-talen. 

Då är dessa punktlighetskrav ganska flexibla, med tanke på att man på vissa linjer i princip alltid ligger några minuter sen. Med tanke på att övergångarna till andra trafikslag kan ligga på ner till 1 minut är några minuter ganska mycket.
Att det kördes friskt för 20 år sen säger ju inte så mycket om dagens läge dock?

[buskörare]

Jag skulle nog säga att körtiderna överlag var rätt snålt satta för några år sedan i SL-området men nu är rätt bra tilltagna på de flesta håll. Särskilt gäller det linjer som har anknytning till pendeltågen. Där har SL och operatörerna bättrat sig rejält (givetvis också som en följd av vitesklausuler och kundsynpunkter). Att Lidingö inte uppmärksammat är väl för att de korta linjerna gör att även om småförseningar blir vanligt, blir de sällan över 3-4 minuter. Det gör att punktlighetsstatisken ändå blir rätt bra. Sedan är det ju ett gammalt avtal också - blir nog förändring även där när det blir ny upphandling.

Att vissa turer kan ha en markant högre belastning är förstås ett dilemma. Man vill ju också ha en någorlunda jämn tidtabell. Samtidigt kan det ju vara ett tecken på att turtätheten/busstypen är fel - om det inte är en "skoltur" eller liknande som orsakar en tillfällig topp. Det kan ju också vara så att helt enkelt inte omloppet fungerar något bra. Är det fler linjer i rad på ett omlopp med snäv tabell, så kan ju en försening lätt växa.

Håller nog med om att mellantider generellt bör vara snålt tilltagna. Detta gäller väl inte riktigt längre i SL-området. Men det är en bra grundprincip. Däremot bör ju inte heller den normala väntetiden bli allt för lång. Är det i riktning mot exempelvis en pendeltågsstation kan ju lika gärna bussen reglera något längs vägen mot att komma sex-sju minuter för tidiigt till stationen (till ingen nytta - däremot med risk för att folk missar bussen).

Problemet är ju just att övergången mellan buss-tunnelbana och tunnelbana-buss är 3 min. Och buss-Lidingötåget på ner till 1 min. Mellantider där ingen riskerar missa anslutning får gärna vara lite snål tilltagna, det håller jag med om.