Nedslitna och uttjänta broar

[David M]

Efter ha läst om hur man funderar på att ersätta Storströmsbroen i Danmark (bron som är ca 3,5 km lång är byggd under 1930-talet med en 5,5 meter bred vägbana, sedan återöppningen i vintras nedsatt till 50 km/h och ett enkelspår för järnvägstrafik, den enda järnvägslänken som förbinder Själland med öarna Lolland och Falster samt är en del av "Vogelfluglinie" där man ju planerar bygga en tunnel som ersättning för färjetrafiken mellan Danmark och Tyskland. Utredningen går att ta del av på Banedanmarks hemsida: http://www.bane.dk/visBanearbejde.asp?artikelID=15283 ) så slår det mig att det finns kopplingar till Slussen i Stockholm: Betongbyggnadsverk från samma tid dvs ca 80 år gamla konstruktioner som inte riktigt underhållits sedan invigningen och där något nybygge/sorts totalrenovering av hela byggnadskomplexet måste göras. Byggnadsverken har för sina nuvarande och kommande ändamål tjänat ut sina syften.


Ofta planerar man för 80-120 års levnadstid för vägkonstruktioner innan dessa avskrivs. Nu när det börjar bli 80 år sedan dessa första och stora AK-arbeten sattes igång i vårt land undrar jag hur det står till med dessa konstruktioner. De finns över hela landet i princip, eftersom 1930-talet var det decenniet man även började med att på allvar bygga ut och förbättra vägnätet och gjorde det i många fall genom att exv. bygga planskilda korsningar mot järnvägar och en del brobyggen i betong.


Finns det gott om exempel på detta just nu i Sverige, alltså broar från den här tiden på väg att rasa samman eller få några hastighets/belastningsrestriktioner? Hur ser det ut längs med järnvägens stambanor och de gamla stora riksvägarna, det lär väl vara där de flesta 1930-talskonstruktionerna finns? Vet att man i Malmö i samband med Citytunnelbygget rev ned och återuppbyggde Sjölundaviadukten, den gamla viadukten var byggd 1931-2 för Västkustvägens och hamnens skull och hade blivit rejält nedsliten innan den revs.

Ett annat fall jag kommer att tänka på är Hjulstabron på Rv55 mellan Enköping och Strängnäs, hastigheten på bron är nedsatt till 50 km/h men känns ändå fallfärdig när man kör över där.

[JDS]

Skurubron är väl ett blivande frågetecken?

Tranebergsbron är väl ett exempel där man faktiskt har gjort något åt saken, bron plockades mer eller mindre totalt ned (utom huvudbågarna) och göts om från början.

Det finns vidare ett stort antal tunnelbaneviadukter i Stockholm som man nu börjat att redan efter 50-60 år renovera tämligen grundligt. Vet inte om man kan säga att den sortens underhåll hade räddat Tranebergsbron från så drastiska åtgärder som det till slut blev, men det får gärna någon annan säga.

Hittade förresten en (som jag tycker) fin bild från Hjulstabron:

[Knut]

Götaälvsbron i Göteborg er har vel nedsatt hastighet i buss/spårvagnspåret grunent slitasje

[S Svensson]

Frågan om hastigheten och nedsättning beror på slitage?
Problemet med Älvbron som stod färdig 1939 är att stålet var avsedd för att nita. Men det valdes att svetsa samman delarna. Detta innebär att det blivit spänning i konstruktionen.
Ett vanligt fel vid brobygge med betong är att vatten och cement inte blandas som det skall. Lossar vissa delar så rostar armeringsjärnen.  Ett antal broar har fått bytas ut därför att armeringsjärn rostar och cementen lakas ut.
En bro som stått sig bra är järnvägsbron i Göteborg från Gubbero till Centralstationen. Denna bygges ut nyligen (sommaren 2011). Vill minnas att den byggdes till elektrifieringen cirka 1936. Innan gick det en bro från Gubbero till den andra stationen i Göteborg. Stationshuset kallas vita huset och baksidan är en parkeringsplats för bussar.
Det är svårt att skriva något generellt. När en bro byggs så skrivs ofta att den skall hålla en period av lång tid. Ett antal broar med valv och sten måste renoveras ibland. Jfr bron över Häggån i Fritsla. Men mest kända brorenoveringen tror jag är bron över Ätran i Svenljunga. Den är i praktiken helt ny.

[Olof Lagerkvist]

Ett tydligt exempel på utsliten bro som ändå lyckades "hålla ut" var riksväg 40-bron över Rångedalaån och f.d. Borås-Ulricehamns järnväg i Rångedala. Bron behövde tidvis hastighetsnedsättningar men efter en renovering i början av 90-talet räckte det med att man smalnade bort vägrenarna för att den skulle hålla för de ca 30 000 fordon per dygn som passerar. Bron ersattes för några år sedan med den 440 meter långa motorvägsbron, men den gamla används fortfarande för lokalvägen.

Gamla bron. Här syns den skadade kanten från sidan.


Nya bron:

[Björn Forslund]

Betongen på 30-talet var inte av samma kvalite som idag. Andra fel som gjorts på senare tid är att man använde havsvatten vid bygget av Ölandsbron, vilket gjorde att den snabbt började vittra och omfattande renoveringar fick göras.

[David M]

Rångedalaviadukten är ett bra exempel. Minns när jag åkte där för ca tio år sedan att det kändes lite skakigt att åka över där. Men utsikten var fin.


När nya Västkustbanan vid Åsa i Halland byggdes färdigt rev man bort den gamla bron där dåvarande rikstvåan hade passerat över VKB. Den viadukten från 1930-talet hade sannerligen sett bättre dagar. Finns det någon liknande plan i Rångedala?

[Rojje]

En bro där bussar kör med dispens är Barkarbybron (Skälbyvägsbron). Den är riktigt risig. Buss skall köras i mitten och med endast 20 km/h enligt internt trafikmeddelande om jag inte kommer ihåg fel (skyltat 30 km/h). Annars blir det omlagd körväg om den blir för risig innan den nya bron byggs, se länken nedan.

Trafikverket om Barkarby

[Staffan Sävenfjord]

Rångedalaviadukten är ett bra exempel. Minns när jag åkte där för ca tio år sedan att det kändes lite skakigt att åka över där. Men utsikten var fin.


När nya Västkustbanan vid Åsa i Halland byggdes färdigt rev man bort den gamla bron där dåvarande rikstvåan hade passerat över VKB på Rångedalaviadukten. Den viadukten från 1930-talet hade sannerligen sett bättre dagar. Finns det någon liknande plan i Rångedala?

Blev lite oklart där vad du menar. Rångedalaviadukten ligger mellan Borås och Ulricehamn och gick över järnvägen där som lades ned under andra halvan av 1980-talet. Antagligen menar du någon annan viadukt vid Åsa.

Att riva viadukten i Rångedala har diskuterats då den egentligen inte behövs längre men det har bedömts billigare att behålla den. På köpet för man en planfri korsning med en gång- och cykelbana.

[S Svensson]

I Berghem byggdes en bro över järnvägen i samband med att RV106/41 byggdes om cirka 1952. Den gick från en höjd över järnvägen och sedan i en skarp kurva och lutning nedåt.
På samma sätt fanns det en bro i närheten av Åsa-Frillesås som var byggd på samma sätt. Just nu kommer jag inte ihåg denna.
Det är dock svårt att yttra sig om äldre konstruktioner.
När det gäller Göte Älvbro i Göteborg så fanns det före 1939 en lågbro med delvis träkonstruktion. Denna revs cirka 1969 efter att Tingstadstunneln var färdig.
När det gäller en överfart vid Göta Älv brukar det komma fram tunnelalternativ. Under 1985 ställdes det ut två förslag på biblioteket vid Götaplatsen. Det ena projeket var nya operabygget och det andra en tunnel från gamla GP huset under bangården vidare under älven och upp vid backaplan.
Sjöfartsverket vill inte ha lågbro över Göta Älv. Projekteringen som följer talar om två nya broar som är halvhöga istället och den ena är biltrafikbro och den andra blir en spårvagna-och bussbro. Om nuvarande bros pelare är användbara för en ny bro vet jag inte. Detta har föreslagits.
Uppenbart är att tiden uppfattas gå fort. Brobygge verkar bli ett framtidsyrke.

[Mikael Ringmarck]

Buss skall köras i mitten och med endast 20 km/h enligt internt trafikmeddelande om jag inte kommer ihåg fel (skyltat 30 km/h).

Precis så minns jag det också! Dock verkar inte alla känna till det. Sen händer det att lastbilar och även långtradare "genar" över bron, kan förstås vara en felkörning också. Svårt att backa när man har massa bilar bakom. Jag mötte ett 25-metersekipage där en dag. Undrar om den var fullastad?