Vad hände med Van Hool i Sverige?

[Peter L]

Apropå Staffans fina bilder från Umeå där det vimlar av Van Hool-karosserade Volvo-bussar från Linjebuss. Vill minnas att Linjebuss historiskt sett har haft väldigt många Van Hool-bussar, även nere i Skåne samt Göteborg. Även Margretetorpsbussarna från hembygdens Ängelholm hade väldigt många Van Hool.

Min fråga är kort och gott: Vad hände sedan? Någonstans i slutet på 80-talet känns det som att de minskade i antal och numer tillhör det ovanligheten att hitta bussar i Sverige med Van Hool-kaross. Läste någonstans på detta forum att de har haft problem med långa leveranstider, är det detta som har avskräckt svenska köpare eller beror det helt enkelt på att de svenska busstilverkarna lierat sig med andra karossörer, främst Volvo-Säffle då?

[Staffan Sävenfjord]

Apropå Staffans fina bilder från Umeå där det vimlar av Van Hool-karosserade Volvo-bussar från Linjebuss. Vill minnas att Linjebuss historiskt sett har haft väldigt många Van Hool-bussar, även nere i Skåne samt Göteborg. Även Margretetorpsbussarna från hembygdens Ängelholm hade väldigt många Van Hool.

Min fråga är kort och gott: Vad hände sedan? Någonstans i slutet på 80-talet känns det som att de minskade i antal och numer tillhör det ovanligheten att hitta bussar i Sverige med Van Hool-kaross. Läste någonstans på detta forum att de har haft problem med långa leveranstider, är det detta som har avskräckt svenska köpare eller beror det helt enkelt på att de svenska busstilverkarna lierat sig med andra karossörer, främst Volvo-Säffle då?

Det är nog snarare så att Volvo och Scania inte har velat jobba med van Hool när de kunnat erbjuda egna produkter av ungefär samma typ. I fallet Volvo gäller det 9700 och i fallet Scania Irizar.

[Peter L]

Det är nog snarare så att Volvo och Scania inte har velat jobba med van Hool när de kunnat erbjuda egna produkter av ungefär samma typ. I fallet Volvo gäller det 9700 och i fallet Scania Irizar.

Jo, det kan jag också förstå. Men nog minskade antalet Van Hool på Volvo-chassi långt innan Volvo 9700 kom?

[Jan]

Jo, det kan jag också förstå. Men nog minskade antalet Van Hool på Volvo-chassi långt innan Volvo 9700 kom?

Men mellan Van Hool och 9700 var det mycket karossering på Carrus.

[Rojje]

Apropå Staffans fina bilder från Umeå där det vimlar av Van Hool-karosserade Volvo-bussar från Linjebuss. Vill minnas att Linjebuss historiskt sett har haft väldigt många Van Hool-bussar, även nere i Skåne samt Göteborg. Även Margretetorpsbussarna från hembygdens Ängelholm hade väldigt många Van Hool.

Kanske minns helt uppåt vägarna, men hade inte Linjebuss agenturen för Van Hool i Sverige till en bit in på 90-talet? Kan förklara varför dom hade så många Van Hool.

[S Svensson]

Agent för van Hool hade AB Volvobil. Dock inte någon formellt som det finns ibland-generalagent-. Det gick att köpa fordon även direkt. Verkstadsmässigt skötte AB Linjebuss detta.Det rörde sig om chasie och kaross. I dag är det i huvudsak integrerat så man kan inte påstå att det finns ett chassie längre. 
Det är nog så att samarbetet van Hool och Volvo präglades av långvarig söndring. Van Hool sålde ju även sina egna bussar med i huvudsak MAN motor.Jag skrver alltså samarbete och många bussar såldes genom att avtal tecknades mellan köpare av chassie från tillverkarna Volvo och någon gång Scania och sedan avtral med van Hool om karossen. Rita gärna hur kedjan såg ut.
Fö har jag under de senare åren åkt van Hool på beställningsresor. Den ena kom från Falkenberg och den andra från Gråbo.Den därifrån kan ev vara till salu. Alltså van Hool med egna karosser.SSn

[S Svensson]

Nej, den agenturen hade Leo Rand på Autobus i Partille. Men han jobbade mycket ihop med Linjebuss.

Leo arbetade på Linjebuss i Partille. Det var först då Linjebuss började avveckla en del verksamhet som Leo öppnade eget företag. Leo sålde bla ombyggnadssatser till att driva  personbilar med gas då han var på LB.

[Staffan Sävenfjord]

Leo arbetade på Linjebuss i Partille. Det var först då Linjebuss började avveckla en del verksamhet som Leo öppnade eget företag. Leo sålde bla ombyggnadssatser till att driva  personbilar med gas då han var på LB.

Jag tog bort det inlägg jag skrev om Leo Rand och Autobus i Partille sedan jag kolllat bättre. Han öppnade det företaget 1988 med reservdelshållning och från 1996 säljer han också nya bussar.

[Greger Larsson]

Agenturen för eftermarknaden(=reservdelar) fanns hos Linjebuss genom dess dotterföretag LB Teknik. Denna verksamhet övergick som sagt till Autobus genom Leo Rand. Övriga delar ur teknikdelen(bl a agenturen för Zebra-skyltarna) hade tidigare avknoppats till Mobitec AB.

[Jonas Gustafsson]

Ett av de fåtaliga exemplen på van Hool-bussar som nyligen levererats är ju Nettbuss Astromega-dubbeldäckare till trafiken Gbg-Borås (Nettbuss #70871-70886). Än idag är det Autobus som har agenturen.
//Jonas G

[Astronef]

Ett av de fåtaliga exemplen på van Hool-bussar som nyligen levererats är ju Nettbuss Astromega-dubbeldäckare till trafiken Gbg-Borås (Nettbuss #70871-70886). Än idag är det Autobus som har agenturen.
//Jonas G

Med Nettbuss, Veolia, Skelleftebuss och Ringarum blir det 52 st dubbeldäckare det senaste året som har rullat ut från Autobus.

[Jacob]

Och ytterligare 12 VanHool Astromega kommer till Uppland i sommar.

//Jacob

[S Svensson]

Agenturen för eftermarknaden(=reservdelar) fanns hos Linjebuss genom dess dotterföretag LB Teknik. Denna verksamhet övergick som sagt till Autobus genom Leo Rand. Övriga delar ur teknikdelen(bl a agenturen för Zebra-skyltarna) hade tidigare avknoppats till Mobitec AB.

LB Teknik - ja. NE Nerell sysslade med LB bussar. Vart har hans negativ tagit vägen ?Nerell var ofta ute och fotograferade bussar.

[Lars]

GDG köpte ju nästan bara VanHool till sin expressbuss och turistflotta. Chassit köptes separat på den tiden och sedan köptes karossen. Det var nog ett liknande förfarande på flera av stora företagen, sedan kom ju Volvo igång med att köpa in busskarossbyggarna och då blev det mycket Carrus.
När jag frågade om detta inom Swebus på 90-talet så var svaret på frågan att VanHool var helt enkelt för dyra gentemot Carrus.
Det som nog hör till saken är att förr så köpte företagen sina bussar kontant och om man inte hade egna pengar så lånade man upp detta på ett naturligt sätt inom bankvärden.
Idag är det oftast egna ägarbolag som köper in bussar och dessa leasas eller finansieras helt enkelt genom tillverkarnas finansbolag och då är det oftast inte på gatan priset som är gällande utan ett helt koncept med buss och serviceavtal mm och det blir den månadskostnad som denna finansiering ger som bestämmer vad det blir för buss. Sedan bryr sig inte dessa bussinköpare ett dyft om hur slitstark och driftsäker denna buss är när de första årens avtal upphört att gälla.

[S Svensson]

Svenska staten dvs SJ;GDG och Posten köpte i regel sina bussar själva även om det något tidigare på 50-och 60 tal gjordes samköp.
Under några år på 70 talet (ca 1976, och några gånger till) devalverades svensk valuta SEK och detta innebar i princip att van Hool karosserna blev dyrare. Undefär 1980 råkade Linjebuss i ekonomiska svårigheter,rationalisering och separering (dvs skilsmässa)av busstrafiken och resesektorn. LB hade ju sådan och köpet av ett skånskt företag belastade ekonomin. Dessutom hade LB ägareproblem.
Hos Volvo förekom lite problem också. Van Hool blev svåra att samarbeta med. Dessutom prioriterade van Hool de egna bussarna genom samarbetet med MAN.De finska företagen har jag ju skrivit om tidigare. Bussarna blev mer hållbara därifrån. Fabrikerna fick mindre att sälja som medförde att volymen blev något för liten. Därtill utvecklade några företag nya modeller som var misslyckade genom att de inte var färdigutvecklade. Detta medförde sammanslagningar av företag för att få lönsamhet. Ett fordonsföretag skall inte lägga ner sina gamla modeller förrän de nya går att sälja. Jfr de senaste leveranserna av motorvagnar till de nordiska järnvägarna. I Finland slogs flera företag samman och tillverkning av bussar och innhav av lokaler separerades. Efternågra år gick AB Volvo in och köpte halva Carrus och sedan togs hela Carrus över. I dag tillverkas bussar huvudsakligen i östländer. I Belgien tillverkas dock specialmodeller av bussar,t ex dubbeldäckare. Det är för dyrt att tillverka bussar. Mer rationella produktionsmetoder måste till. Men som sagt så föll värdet av kronan och van Hool fick därför mindre busskaroser att sälja.