Gjorde jag rätt???

[Svempa]

Vore intresant att göra krocktest med maxtillåten vikt på perombil eller bara undanmanövertest för att se om nuvarande regelverk är säkert .
Förr ingen vill att det ska vara en förhöjd risk.

Dock är det så att med buss med avsedd plats för rullstol och godkänd  stol så  har rullstolen samma rätt få åka med som gående resenär.
Är det fel på bussen eller föraren är osäker så skall resan ordnas genom operatörens försorg. Det är alltså inte ok att lämna kvar resenären på hållplatsen . Det verkar vissa ha lite svårt att acceptera här inne.

[lil-sis]

Vore intresant att göra krocktest med maxtillåten vikt på perombil eller bara undanmanövertest för att se om nuvarande regelverk är säkert .
Förr ingen vill att det ska vara en förhöjd risk.

Dock är det så att med buss med avsedd plats för rullstol och godkänd  stol så  har rullstolen samma rätt få åka med som gående resenär.
Är det fel på bussen eller föraren är osäker så skall resan ordnas genom operatörens försorg. Det är alltså inte ok att lämna kvar resenären på hållplatsen . Det verkar vissa ha lite svårt att acceptera här inne.

Så du tycker att föraren ska stå kvar med bussen i väntan på taxi/färdtjänst/säkrare alternativ?

[ResVille]

Vore intresant att göra krocktest med maxtillåten vikt på perombil eller bara undanmanövertest för att se om nuvarande regelverk är säkert .
Förr ingen vill att det ska vara en förhöjd risk.

Dock är det så att med buss med avsedd plats för rullstol och godkänd  stol så  har rullstolen samma rätt få åka med som gående resenär.
Är det fel på bussen eller föraren är osäker så skall resan ordnas genom operatörens försorg. Det är alltså inte ok att lämna kvar resenären på hållplatsen . Det verkar vissa ha lite svårt att acceptera här inne.

Det är det saken handlar om, säkerheten. Regionbussarna och "expresslinjerna" förväntas hålla max hastigheten 90 km/tim under stora delar av resan. Klara rullstol/permobil med maxvik den kraft som uppstår vid en olycka i den hastigheten utan att stol eller fästpunkter deformeras i stoll eller buss så att den far om kring löst i bussen. Eller behövs det även regler för högsta hastighet med rullstol ombord.
Men det finns även andra märkligheter inom kollektivtrafiken. Finns det bälten i bussen skall de användas men samtidigt får man lasta in bort åt 50 stående i bussen.

Jag ser inget egentligt problem med att rullstolsburna åker med bussen. Jag har också haft rullstolsburna med som passagerare både sittande på passagerarsäte och i rullstol i bussen. Men det är inte alltid så enkelt då inte alla rullstolsburna eller användare av rollatorer, eller deras medföljande, har samma inställning till säkerhet som jag som förare har.
Men hamnar jag i den situationen att en buss inte klarar en rullstolsburen sittande i sin stol beroende på att den saknas utrustning för det eller om utrustningen är defekt, skulle jag inte tveka att neka den rullstolsburne att åka med. Det handla om respekt för den rullstolsburnes och övriga passagerares säkerhet, liv och hälsa. I så fall får resan lösas ändå för den rullstolsburne med ett annat fordon med TL.s. hjälp.

[Wetjo]

Det handlar ju om att förankra "lasten". Under mina 29 år med busskort (varav 18 år i branschen) har jag inte sett till någon utbildning hur man förankrar en rullstol. Ska jag ta med permobil/rullstol utan att förankra den kan jag lika gärna sluta förankra bussgodburarna också...
Tidtabellen är ointressant, utan det viktiga är att få med trafikanterna.
Utbildning och säkert resande är ju A och O.

[Svempa]

Så du tycker att föraren ska stå kvar med bussen i väntan på taxi/färdtjänst/säkrare alternativ?

Det är lika orimligt att kräva att alla normalskadade ska behöva vänta på en buss för rörelsehindrade som det är att begära att en rörelsehindrad ska behöva vänta på en buss som kan /vill låta honom henne genomföra en resa som han hon har rätt att få genomföra.  

Resenären skall kunna vara säker på att resan kan genomföras . Självklart är det orimligt att låta en buss vänta på att ett ersättningsfordon kommer. men det kan finnas situationer då resenären tidigare blivit lämnad  med löfte om ersättningstrafik som inte infrias . då kan det motiverat att stå kvar med bussen . OM den tillgängliga kollektivtrafiken fungerar enl regelverket och förtroendet finns mellan resenär och utförare så skulle jag ha mycket svårt att se att någon skulle begära att en buss skulle behövas försenas för att invänta ett misstag.

[Svempa]

Vetjo : Jag håller fullständigt med dig i det. En fungerande utbildning är av yttersta vikt för båda parter . Den funktionshindrade måste få utbildning i hur han eller hon ska fungera i kollektivtrafiken. Förarna måste få kunskap om hur en rullstol / Permobil tas ombord och ev späns fast . Och en part till som inte är att förglömma  är hjälpmedelsförskrivarna Det måste tas fram en markning på godkända stolar. Och fästpunkterna markeras . Det kan inte vara upp till förarna att känna igen 20 olika modeller på rullstolar och komma ihåg var punkterna finns.
Det är ju delvis där problematiken ligger i dag.

[Ersa]

Det måste tas fram en markning på godkända stolar. Och fästpunkterna markeras . Det kan inte vara upp till förarna att känna igen 20 olika modeller på rullstolar och komma ihåg var punkterna finns.
Det är ju delvis där problematiken ligger i dag.

Men detta ser man sällan att det kämpas för idag. Utan de dagliga kamperna består idag att få in vilket gammalt skrot som helst till landsbygden. Avskrivna gamla förortsbussar som bl.a helt saknar fästpunkter för spännband är tydligen helt okej enligt handikapporganisationerna. Bara det är lågentré. Det är det enda som räknas.

Varför satsar inte handikapporganisationerna och trafikhuvudmännen mer på passagerarnas säkerhet? Det är ju trots allt deras medlemmar/resenärer som dessa instanser finns för. Så länge handikapporganisationerna skiter fullständigt i sina egna medlemmars och andra resenärers säkerhet har jag svårt att ta dem på allvar, som seriösa organisationer.

[Svempa]

De organisationerna är ofta politisk inriktade och har som organisationer inte ansvar för helheten utan för sina hjärtefrågor . De flesta i handikappförbunden ser inte säkerhetsaspekten utan kämpar för att deras målgrupp ska ha samma delaktighet och tillgänglighet som andra medborgare. Dialog är det enda sättet att uppnå tillgänglighet och förståelse från allas sida.
Jag är medlem i flera organisationer men har inga uppdrag.

Det som förarna måste göra är att visa att det är en fara  i att parmobiler åker på vanliga bussar ( vilket jag inte förnekar kan uppstå i vissa situationer) och tala om det för de som beslutar.  men att neka den den funktionshindrade att åka med när den har rätt till det skapar konflikter  som kommer i förgrunden för målet en tillgänglig och säker kollektivtrafik för alla resande.

[Nico]

Förstår (med viss partiskhet för förarna) bägge sidors problem, men här vill jag nog säga att du är helt fel ute då du riktar in dig på förarna som i många fall saknar både direkt såväl som indirekt påverkansmöjlighet i ärenden som dessa. Det är som att klaga på sin lokala servicemekaniker för att den bil man köpte från firma XX är felkonstruerad.

Vill man från handikapphåll ha en förändring som är klar och entydig så är det handikapporganisationerna som från sida måste gå på trafikhuvudmännen/beställarna och i samband med det så måste man enas om vad som är rimligt, fungerande och inte minst se till vad lagen anger primärt. Föraren i sin tur måste se till vad lagen säger och inte bara vad gäller handikappade utan h*n har ett ansvar för att allt och alla ombord åker säkert. Att sätta en enskild förare på pottan för att statuera ett exempel när det egentligen är lagstiftning och beställarregler som krockar känns bakvänt.

Lagtext gäller i första hand samtidigt som detta faktiskt är en trafikpolitisk fråga som måste lösas av rätt instans. Det är på den nivån handikapporganisationerna måste påverka. Det känns därför som en populistisk latmasklösning att gå på förarna. Genom att i enskilda fall sätta en förare i klistret så skapar man kanske skapar en och annan rubrik, men snacka om att skjuta bredvid målet utan att uppnå något annat än irritation i trafiken.

[lil-sis]

Förarna är den grupp som har minst att säga till om. Det vi framför sorteras generellt sett bort som gnäll.

Bättre att relevanta organisationer börja ställa krav.

När jag gick den (nya) långa YKBn så fick vi lära oss att säkra en rullstol med spännband och ringar i golvet. Fast nu har vi ju bara det i gamla Bettan (Scania 113) så det hjälper ju inte så mkt i de nya bussarna.

Dock kör jag bara om ev rullstol står mot ryggbrädan och så säkrad det går i våra stadsbussar.

Och vad gäller tillgänglighet... De utan funktionshinder kanske inte kommer med den bussen den tänkt heller, helt enkelt för att den är full. Samma gäller barnvagnar, rollatorer osv.

Sen önskar jag att ledsagarna kunde få utbildning i att åtminstone FÖRSTÅ varför rullstolen inte kan stå i gången. Eller varför det är klart olämpligt att ställa den med brukarens näsa i färdriktningen och dessutom inte "mot" något.

[bjorn_k]

Min spontana tanke är att det låter konstigt om det inte ingår i ledsagarutb? Precis lika konstigt som att enda "busspraktiska" utb på 140h YKB var 10-milsslingan, bromsprov med osäkrad last (bestående av två lådor/kartonger av olika vikt i mittgången) samt brand i buss/HLR/L-ABC.

Vad hände med halkkörning, manövreringsprov (konbana), nämnda last/rullstolssäkring osv...

Edit/tillägg; Jag som har egen buss vet ju hur en lufttank ser ut, hur man skruvar ur trumbromsen, vart och hur man "startar bak" eller med skruvmejsel osv osv... Men alla andra som aldrig krupit under ett fordon? Varför ingår det inte en dag i "mek-overall" i YKB?

Edit(igen); OT så kanske bäst att bryta ut det här inlägget direkt?

[lil-sis]

Min spontana tanke är att det låter konstigt om det inte ingår i ledsagarutb? Precis lika konstigt som att enda "busspraktiska" utb på 140h YKB var 10-milsslingan, bromsprov med osäkrad last (bestående av två lådor/kartonger av olika vikt i mittgången) samt brand i buss/HLR/L-ABC.

Vad hände med halkkörning, manövreringsprov (konbana), nämnda last/rullstolssäkring osv...

Edit/tillägg; Jag som har egen buss vet ju hur en lufttank ser ut, hur man skruvar ur trumbromsen, vart och hur man "startar bak" eller med skruvmejsel osv osv... Men alla andra som aldrig krupit under ett fordon? Varför ingår det inte en dag i "mek-overall" i YKB?

Edit(igen); OT så kanske bäst att bryta ut det här inlägget direkt?

Vad som ingår i YKBn beror väl på vem som utbildar (tyvärr).

Men lufta tankarna ingår ju i säkerhetskontrollen på uppkörningen, så vet man inte hur de ser ut måste det vara svårt att ta sig igenom den?

Och hittar man inte startknappen bak i våra bussar så hittar man nog inte den i fram heller 

Hur man lossar bromsarna manuellt fick vi också lära oss men det är ingenting vi få pilla med på arbetstid.

Vi fick även (vid intresse) vika hytten på en lastbil och pilla där

[deinflu]

Vore intresant att göra krocktest med maxtillåten vikt på perombil eller bara undanmanövertest för att se om nuvarande regelverk är säkert .
Förr ingen vill att det ska vara en förhöjd risk.

Dock är det så att med buss med avsedd plats för rullstol och godkänd  stol så  har rullstolen samma rätt få åka med som gående resenär.
Är det fel på bussen eller föraren är osäker så skall resan ordnas genom operatörens försorg. Det är alltså inte ok att lämna kvar resenären på hållplatsen . Det verkar vissa ha lite svårt att acceptera här inne.

Håller med.

Vore kul med ett test med lite undanmanöver och tvärnitar.

Hoppa upp i permobilen Svempa så kör jag.

Men håll i dig.

[Ersa]

Min spontana tanke är att det låter konstigt om det inte ingår i ledsagarutb? Precis lika konstigt som att enda "busspraktiska" utb på 140h YKB var 10-milsslingan, bromsprov med osäkrad last (bestående av två lådor/kartonger av olika vikt i mittgången) samt brand i buss/HLR/L-ABC.

Jag skulle bli förvånad om det ingick någon som helst information/utbildning för ledsagare runtom i landet. De har ett kort och åker gratis, så mycket vet dem. Men hjälpa till med att vika ut en busenkel ramp på en stadsbuss medan föraren betjänar gående påstigande vid framdörren går inte alltid för sig.

När jag körde stadsbussar med oerhört enkla ramper i Umeå brukade jag faktiskt förvänta mig av den fullt friske ledsagaren att denne:

• Fällde ut och in rampen
• Hjälpte den rörelsehindrade ombord
• Placerade den rörelsehindrade på rätt ställe i bussen, i rätt färdriktning
• Ansvarade för att den rörelsehindrade har rätt färdbevis med rätt datum

Om ledsagaren bara ville stå och sms:a och inte göra något, så var väl det väl bara att själv gå ut hjälpa till (som om hållplatsstoppen inte var långa nog). Men då fick ledsagaren veta att om jag skulle göra hela hans/hennes arbete räknade jag honom/henne som en vanlig resenär, och skulle i så fall kräva köp av en enkelbiljett.

[Svempa]

Jag vad ledsagaren ska göra håller helt med dig om med ett undantag, fälla ut  rampen . det har jag blivit tillsagd av förare att låta dom göra samt vissa ramper har nyckel.  Dock har jag lika ofta blivit ombedd att hjälpa till med rampen och fälla in den medan föraren hjälper till med bommen vid rullstolsplatsen, med några nickande och ett leende mellan förare och ledsagare så brukar det fungera bra. De flesta förare hjälper gärna till spec nu sedan pengarna försvann från förarplatsen.

För färdbeviset har den funktionshindrade ansvaret liksom för ledsagarens . ( tillståndet att ha med ledsagare medföljer den funktionshindrade i örebro) däremot kan den funktionshindrade be ledsagaren att vara behjälplig vid visering av färdbeviset.
Ett konstigt missförstånd som vissa förare har är att ledsagare skal medfölja vid resa med buss, så är inte fallet.

Deinflu: jag är gärna med på sådana tester.  Under förutsättning att de utförs under kontrollerade former. Jag skulle i så fall bjuda in handikapporg och företrädare för kollektivtrafikens parter . De skulle nog vara lärorika inte minst för handikapporg.
Jag har varit med om en gång då en fäst punkt släppt från golvet i en buss  med en rullstol  vid måttlig undanmanöver .  Så jag förnekar inte behovet av test .