Busskörkort säljes på grund av att jag inte har nytta av det!

[Svemicke]

Borde kanske sätta ut den annonsen i tidningen för det är så det känns?

Tänkte nämligen slänga ut några frågor här på "Snacket". Ni som redan vet bakgrunden kan småscrolla lite, men för er andra tänkte jag ta det lite kort ifrån början.

År 2006 flyttade jag från Skåne till Borås. Hade fått jobb på ett bussbolag och kort efter drabbades jag av en medvetandestörning i min lägenhet. Jag uppsökte läkare som - utan bevis eller utredningar som kunde styrka hans diagnos - påstod att jag drabbats av ett enstaka krampanfall. Jag är ingen epileptiker och har aldrig, varken förut eller efteråt haft ett liknande anfall. Länsstyrelsen ansåg trots detta ändå att jag skulle dömas till en femårig körkortskarens "för att vara på säkra sidan".

Den körkortskarensen har nu löpt ut och jag har således fått tillbaka mitt körkort för buss. Nu finns det dock ett problem: För första gången har jag stött på tesen "vi har rätt mycket folk just nu, men vi hör av oss om kris skulle uppstå". Något jag under alla år i bussbranschen aldrig tidigare har hört, så uppenbart är det min bakgrund som spökar.

Var och besökte en chef för ett bussbolag idag som alltid haft kris vad det gäller förare. Eftersom vissa av dem som jobbar i ledningen där känner till min historia så tänkte jag att det är lika bra att säga som det är. "Vet du, vi har rätt mycket folk just nu, så vi behöver inte mer folk, men jag tar ditt telefonnummer så hör jag av mig framöver om vi skulle behöva folk", fick jag till svar.

Till saken hör att jag vet fem stycken som ska börja där inom kort på grund av deras enorma förarbrist så jag är inte dummare utan än att jag förstår att det är på grund av det som hänt mig som ligger till grund för svaret.

Nu har jag, som skrivet ovan, fått tillbaka mitt busskörkort och jag har haft det i 14 dagar och jag har ännu inte fått köra en buss. Jag trodde nästan jag skulle vara igång dagen efter för under dessa fem åren har jag jämt hört "synd du inte har ditt körkort nu för det är enorm brist på folk och man behöver alla man kan få".

Så då är min fråga: Skall man straffas livet ut nu för detta? Tre bussbolag i regionen har sagt att de inte tänker anställa mer för att de har så de klarar sig nu. Ändå nyrekryteras folk hela tiden. Det ser jag ju.

Det är bara två personalchefer som har gett mig positivt besked. Problemet är att den ene inte finns kvar och den andre jobbar i annat län.

I fem år har jag stridit för att få tillbaka busskörkortet. Nu när jag väl har fått det så är jag inte välkommen tillbaka på arbetsmarknaden som busschaufför. Hur hade ni (om några chefer på bussbolag läser detta) ställt er till en ansökan från mig? Borde jag strunta i de bolag som säger nej, eller är detta något jag nu måste finna mig i?  

[the0fiskis]

tycker synd om dig och hoppas du hittar jobb

[Svemicke]

tycker synd om dig och hoppas du hittar jobb

Tack!

[Christer K]

År 2006 flyttade jag från Skåne till Borås. Hade fått jobb på ett bussbolag och kort efter drabbades jag av en medvetandestörning i min lägenhet. Jag uppsökte läkare som - utan bevis eller utredningar som kunde styrka hans diagnos - påstod att jag drabbats av ett enstaka krampanfall. Jag är ingen epileptiker och har aldrig, varken förut eller efteråt haft ett liknande anfall. Länsstyrelsen ansåg trots detta ändå att jag skulle dömas till en femårig körkortskarens "för att vara på säkra sidan".

Har en fundering, bussbolaget som du arbetade på vad hände efter den diagnos du fick. Sparkade dig ut dig eller blev du erbjuden annat arbete inom bolaget.
Företaget ska alltid göra en rehabutredning först, finns det ingen möjlighet till omplacering kan man få sluta i allafall.
/ Christer K

[Svemicke]

Har en fundering, bussbolaget som du arbetade på vad hände efter den diagnos du fick. Sparkade dig ut dig eller blev du erbjuden annat arbete inom bolaget.
Företaget ska alltid göra en rehabutredning först, finns det ingen möjlighet till omplacering kan man få sluta i allafall.
/ Christer K

Jag var timanställd. Den anställningen löpte ut per automatik då jag inte längre fick utföra mitt arbete som busschaufför. Detta var dessutom fem år sedan. Mycket har hänt för detta bolag sedan dess. Bland annat förlust av två trafikpaket.

[Bussföraren]

Problemet idag är ju att det inte finns någon reell bussförarbrist, enbart vissa mindre attraktiva arbetsgivare har problem med sådant + mer generellt i storstäderna Sthlm, Malmö o Gbg.

Jag antar att det senare inte är något för dig?

Tyvärr så ligger det nog dig i fatet det som hänt, i a f i närområdet och i närtid, under den här tiden har du varit sjukskriven eller jobbat med annat?

Sedan är jag lite förvånad över den lättvindiga diagnosen, normalt krävs det två anfall för att diagnosen ska kunna fastställas, alternativt att man efter ett anfall gjort skiktröntgen och EEG och en expert studerat dessa resultat.

Jag har en nära anhörig som tuppade av för typ 2 ½ år sedan, förutom att han var utarbetad och hade sovit dåligt en lång tid hade han värden som en elitidrottsman och skiktröntgen gav inget, däremot visade EEG vissa tecken som skulle kunna vara åt ep hållet, han har inte fått några fler "anfall" och har heller inte fått några restriktioner.

Du hade ju lika gärna kunnat "supit" dig medvetslös vilket inte gett dig några problem.

[Svemicke]

Problemet idag är ju att det inte finns någon reell bussförarbrist, enbart vissa mindre attraktiva arbetsgivare har problem med sådant + mer generellt i storstäderna Sthlm, Malmö o Gbg.

Jag antar att det senare inte är något för dig?

Tyvärr så ligger det nog dig i fatet det som hänt, i a f i närområdet och i närtid, under den här tiden har du varit sjukskriven eller jobbat med annat?

Sedan är jag lite förvånad över den lättvindiga diagnosen, normalt krävs det två anfall för att diagnosen ska kunna fastställas, alternativt att man efter ett anfall gjort skiktröntgen och EEG och en expert studerat dessa resultat.

Jag har en nära anhörig som tuppade av för typ 2 ½ år sedan, förutom att han var utarbetad och hade sovit dåligt en lång tid hade han värden som en elitidrottsman och skiktröntgen gav inget, däremot visade EEG vissa tecken som skulle kunna vara åt ep hållet, han har inte fått några fler "anfall" och har heller inte fått några restriktioner.

Du hade ju lika gärna kunnat "supit" dig medvetslös vilket inte gett dig några problem.

Jag har ingen epileptogenes alls enligt utredningar och visst är det av intresse att köra även i storstäderna. Till saken hör att jag varit i kontakt med bussbolag i Malmö om arbete då jag hälsar på hos familjen och där är det inga problem. Skall träffa en av cheferna där inom kort, men där hade jag bara tänkt jobba under de perioder då jag är nere och hälsar på.

Har även tittat lite åt Göteborg. Problemet är att jag inte äger någon bil och det är ett måste om man ska arbetspendla utanför Borås.

Till en början var jag sjukskriven, men sedan uppstod något kul. Försäkringskassan ansåg att jag var för frisk för att få sjukpenning, a-kassan ansåg att jag inte var berättigad då jag var anställd och bussbolaget betalade inte ut någon lön eftersom jag inte arbetade. Moment 22.

Och nu är det moment 22 igen. För att jag ska komma igång igen behöver jag en bil så jag kan ta mig till Gôtet och för att kunna få tag på en bil krävs en lön.

[Fikman]

Tråkit att höra, men nästan värt anäla dom för diskriminering pga att dom vet din hstoria

Hur funkar de med ykb, räknas ditt busskort som nytt eller?

Kämpa på, du får vara som en finne i röven på dom 

[Bussföraren]

Tråkit att höra, men nästan värt anäla dom för diskriminering pga att dom vet din hstoria

Hur funkar de med ykb, räknas ditt busskort som nytt eller?

Kämpa på, du får vara som en finne i röven på dom 

Är ingen diskriminering när arbetsgivare själv väljer fritt mellan intresserade kandidater, givetvis kommer en personalanställare att väga in ovanstående händelser på samma sätt som om det gällt en långtidssjukskrivning eller en fängelsevistelse.

Ag gör ju en bedömning här.

Däremot verkar det ha varit "otur" med läkare i fallet, Länsstyrelsen går ju enbart på dessa uppgifter och har dom en gång bestämt sig är det stört omöjligt att få en förändring, därför brukar man ju avvakta en diagnos innan man rapporterar till Körkortsmyndigheten och i det här fallet har man nog gjort en blunder, men det har jag för mig också är prövat och ledde tyvärr ingenstans

[Svemicke]

Är ingen diskriminering när arbetsgivare själv väljer fritt mellan intresserade kandidater, givetvis kommer en personalanställare att väga in ovanstående händelser på samma sätt som om det gällt en långtidssjukskrivning eller en fängelsevistelse.

Ag gör ju en bedömning här.

Däremot verkar det ha varit "otur" med läkare i fallet, Länsstyrelsen går ju enbart på dessa uppgifter och har dom en gång bestämt sig är det stört omöjligt att få en förändring, därför brukar man ju avvakta en diagnos innan man rapporterar till Körkortsmyndigheten och i det här fallet har man nog gjort en blunder, men det har jag för mig också är prövat och ledde tyvärr ingenstans

I samhället så vill ju ingen ta ansvar och det är bättre då att sparka på den lille människan, vilket man gjort här. Den ende förloraren på samhällets blundrar är jag och mig struntar man fullkomligt i.

Frågan är bara, och jag tycker det var en bra formulering det Du skrev: Ska man känna sig som en kriminell nu i all framtid  på grund av detta? Aldrig få komma tillbaka? Även om jag skulle få rätt i en process mot läkare och myndigheter så väljer ju ändå bussbolagen att vara på "säkra sidan".

[Bussföraren]

Förr eller senare dyker det upp jobb det är jag övertygad om, och bara du kommer in nånstans kommer det att gå lättare sedan även hos andra arbetsgivare.
Är som att komma åter efter en lång sjukdom eller arbetslöshet

[1896]

Så sensmoralen i det hela är att drabbas man av en tillfällig sjukdom ska man absolut inte söka läkarhjälp, för då kan man drabbas på längre sikt. 

[Svemicke]

Förr eller senare dyker det upp jobb det är jag övertygad om, och bara du kommer in nånstans kommer det att gå lättare sedan även hos andra arbetsgivare.
Är som att komma åter efter en lång sjukdom eller arbetslöshet

Tack, får hoppas på det.   Frågan är då bara vem som vågar ta den chansen eller risken att vara den förste.

Så sensmoralen i det hela är att drabbas man av en tillfällig sjukdom ska man absolut inte söka läkarhjälp, för då kan man drabbas på längre sikt.  

Exakt så är det. Jag brukar avråda folk med högre behörigheter att uppsöka läkare i onödan. Hade jag bara gått in till sängen och lagt mig den dagen det hände istället för att gå till läkaren så hade inget av detta hänt och jag hade haft tre arbeten och tre arbetsgivare nu.

[Aniara]

Jag pendlar till Göteborg från Borås, så du skulle kunna åka med mig... Problemet är bara att jag är bussförare, så mina arbetstider är både konstiga och oregelbundna...
Fast jag tror ju att det löser sig så småningom för dig här i Borås, ge det bara lite tid.

[Björn Forslund]

Men kan du inte köpa en gammal billig kärra så du kan ta dig till jobbet? Gamla bilar kostar nästan ingenting, och när du väl kommit igång och lönen kommer regelbundet kan du snart köpa något bättre.