Postnummer

[Stefan P]

Hej

När fick vi de femsiffriga postnummren och vad gick man efter före dess?

mvh Stefan P

[Peter Rost]

År 1968, följ länk:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Postnummer_i_Sverige

/Peter

[Staffan Sävenfjord]

Man kan ju bara tänka sig hur mycket postnumren underlättade för postpersonalen. Tidigare sorterades som sagt efter postort och det var ju inte lätt att i hastigheten se skillnad på Kiruna och Kinna eller Avesta och Alvesta, i synnerhet som de flesta skrev postadressen med skrivstil. Ett annat problem var alla som skriv Lindköping. Vad menades: Linköping eller Lidköping.
Många brevskrivare tröttnade på att deras brev kom fel så de lade till ett Småland efter Alvesta. Vi som hade släkltingar i Fritsla skrev alltid "Fritsla Vgl" annars var risken stor att brevet först var i Fränsta och vände.
När jag bodde i Uppsala hände det ofta att breven först var i Sala för brevbäraren såg inte Upp. 

[Göran Westman]

I slutet av 60-talet arbetade jag i Linköping. Företaget ifråga hade även verksamhet i Lidköping. Det var ofta helgarderingar med ordet Lindköping. Då Linköping var en större ort än Lidköping så chansade ofta postpersonalen att brevet skulle till Linköping. Postnummer var verkligen efterlängtade.

[Staffan Sävenfjord]

I slutet av 60-talet arbetade jag i Linköping. Företaget ifråga hade även verksamhet i Lidköping. Det var ofta helgarderingar med ordet Lindköping. Då Linköping var en större ort än Lidköping så chansade ofta postpersonalen att brevet skulle till Linköping. Postnummer var verkligen efterlängtade.

Fast Postens sorterare hade ofta en enastående förmåga att se på företagsnamnet eller gatuadressen om det var Linköping eller Lidköping som avsågs. Men stora företag hade ju bara företagsnamnet och möjligen ett "Fack" som adress. Så om "Plastsaker och son" fanns i både Linköping och Lidköping och hade "Fack" i stället för gatuadress så var sorterarna förstås chanslösa.
Fast ett brev adresserat till Fru Hulda Carlsson, Bor i Småland gick fram. Någon som kan räkna ut hur det gick till?

[Magnus]

Bor är väl en ort i Småland, så det var ju inte så konstigt att det kom fram

Det här med postnummer är såklart bra. Men ute på landsbygden kan det fortfarande svårt eftersom vissa inte verkar vara helt säkra på vilket postnummer dom verkligen bor på.

[Ersa]

Nästa större förändring efter införandet av postnumren var när alla tre- och fyrsiffriga brevlådeadresser på landsbygden som t.ex. "Kräkångerssnoret 2458" och "Uttersjöbäcken 1483" (påhittade exempel) skulle ändras helt. Nya tresiffriga nummer tilldelas alla lådor, och krav på tydlig skyltning av både hus och småvägarna från den stora vägen till husen. Detta för att ambulans och räddningstjänst med hjälp av en adress ska kunna hitta till ett hus, och inte bara en klunga av brevlådor över en km från huset. I samband med detta ska man även kunna hitta exakt rätt hus även på Eniros kartsidor.

Det hela har dock skett i etapper. 2002-03 var man i full färd att ändra nummer på brevlådor i Orrviken och Hara i södra delen av Östersunds kommun. Omkring 2004-05 märktes brevlådor om i Bergs kommun... och än idag har man inte ens börjat informera om detta i Norrtälje kommun.

[Ersa]

Apropå tiden innan postnumren. Märktes inte vissa städer med en siffra efter postadressen?
Jag har för mig att jag sett postadressen "Umeå 1" under gatuadressen på ett äldre kuvert.

[Staffan Sävenfjord]

Bor är väl en ort i Småland, så det var ju inte så konstigt att det kom fram

Visst är det den rätta lösningen.

Fast Posten är duktiga i dag också med försändelser utan postnummer. Jag fick ett julkort adresserat till Staffan Sävenfjord, Svenska Tågkompaniets Regionkontor, Borås. Nämnda regionkontor utgörs av en fjärdedel av mitt sovrum och är en benämning som från började användas av min chef på skoj. Men det kände tydligen Posten till. Nåväl, ett ovanligt namn underlättar väl en del också...
Även ett brev till Svenska Tågkompaniet, (min gatuadress), 504 42 Borås har hamnat i min brevlåda. Det är i alla fall sju brevlådor i den här uppgången.

[groenis]

Udda ämnen
Det märkligaste med vårt sätt att skriva postnummer gjorde andra europiska länder
intresserade av vårt system,
kunde själv en gång i tiden vad alla fem siffrorna betydde men dessvärre hårdisken börjar hacka för mycket.
I dag så kör jag på lågvarv "only basic information" men ibland fastnar den på ett av alla dessa inlägg
så jag ser gärna fler sådana här på bussnack

/Lennart

[Nico]

Postnumren har onekligen underlättat, både i Sverige och annorstädes. Ibland blir de dock kanske ändå överflödiga. Minns i slutet av 80-talet när jag kvällsjobbade som sorterare på dåvarande Spånga 1 i Rinkeby och där t.ex. IBM vara så stora att de hade ett eget postnummer (163 92), men egentligen hade det nog räckt med bara IBM då deras post ändå fick en egen bur.

[Bengt Jönsson]

Nästa större förändring efter införandet av postnumren var när alla tre- och fyrsiffriga brevlådeadresser på landsbygden som t.ex. "Kräkångerssnoret 2458" och "Uttersjöbäcken 1483" (påhittade exempel) skulle ändras helt. Nya tresiffriga nummer tilldelas alla lådor, och krav på tydlig skyltning av både hus och småvägarna från den stora vägen till husen. Detta för att ambulans och räddningstjänst med hjälp av en adress ska kunna hitta till ett hus, och inte bara en klunga av brevlådor över en km från huset. I samband med detta ska man även kunna hitta exakt rätt hus även på Eniros kartsidor.

Det hela har dock skett i etapper. 2002-03 var man i full färd att ändra nummer på brevlådor i Orrviken och Hara i södra delen av Östersunds kommun. Omkring 2004-05 märktes brevlådor om i Bergs kommun... och än idag har man inte ens börjat informera om detta i Norrtälje kommun.

Lantbrevbärarturer brukar ha ett postnummer vars 4:e siffra är en 9:a
(obligatorisk nördfakta!)

/B

[Clabbe]

Apropå tiden innan postnumren. Märktes inte vissa städer med en siffra efter postadressen?
Jag har för mig att jag sett postadressen "Umeå 1" under gatuadressen på ett äldre kuvert.

Det var för att underlätta sorteringen, till vilket av postkontoren det skulle. I Karlstad tror ja det var till nr 11. De som har boxadress har den första siffran i nummret samma som pk, tex på Norrstrand i Karlstad (4) börjar boxarna på 4.

Sedan kunde det bli oklarheter om olika eller liknande ortsnamn fanns på flera håll i landet. Då lades lanskapsnamnet till före, Värmlands... Nysäter, Hedås.
Långed i Dalsland förväxlades med Långhed i Ovanåkers kn i Hälsingland, då blev det Dals Långed.
Det mesta av posten sorterades på postkupeer, tom på Fryksdalsbanan, med dagöverliggning på hotell i Torsby. Den ska ha varit jäktig att jobba på, då det var mycket post, samtidigt som stationerna låg tätt.

[Clabbe]

Udda ämnen
Det märkligaste med vårt sätt att skriva postnummer gjorde andra europiska länder
intresserade av vårt system,
kunde själv en gång i tiden vad alla fem siffrorna betydde men dessvärre hårdisken börjar hacka för mycket.
I dag så kör jag på lågvarv "only basic information" men ibland fastnar den på ett av alla dessa inlägg
så jag ser gärna fler sådana här på bussnack

/Lennart

Första siffran, gruppindelning var i landet.
Andra                    "         lokalt i gruppen
Tredje                  "          Lokalt i området
Fyra/fem indelning lokala utdelningsdistriktet.

Lantbervbärarlinjer har fjärde siffra 9.

[Clabbe]

Nästa större förändring efter införandet av postnumren var när alla tre- och fyrsiffriga brevlådeadresser på landsbygden som t.ex. "Kräkångerssnoret 2458" och "Uttersjöbäcken 1483" (påhittade exempel) skulle ändras helt. Nya tresiffriga nummer tilldelas alla lådor, och krav på tydlig skyltning av både hus och småvägarna från den stora vägen till husen. Detta för att ambulans och räddningstjänst med hjälp av en adress ska kunna hitta till ett hus, och inte bara en klunga av brevlådor över en km från huset. I samband med detta ska man även kunna hitta exakt rätt hus även på Eniros kartsidor.

Det hela har dock skett i etapper. 2002-03 var man i full färd att ändra nummer på brevlådor i Orrviken och Hara i södra delen av Östersunds kommun. Omkring 2004-05 märktes brevlådor om i Bergs kommun... och än idag har man inte ens börjat informera om detta i Norrtälje kommun.

Jag tycker mellanperioden var bättre, när de flesta hade by/hemmansnamn och stuga/gårdsnamn, när man skulle hämta kunder för färdtj/sjukresa.

Det är enklare att komma ihåg t ex Åna Gärdet istf Frykåsen 49. På vissa håll har flera byar/hemman slagits ihop, kanske fyra fem i ett område på 1 mil.